Rektorslyft ska utveckla pedagogiska ledarskapet

20 miljoner i år och ytterligare 60 miljoner de kommande tre åren.
Det vill regeringen satsa på det så kallade rektorslyftet. Pengarna ska användas till att utveckla skolledarnas pedagogiska ledarskap.

Det pedagogiska ledarskapet är viktigt och av stor betydelse för framgångsrika skolor. Men rektor är alltför sällan drivande i de pedagogiska frågorna.
Det är bland annat en av motiveringarna till att det så kallade rektorslyftet. Föraviserat i regeringsförklaringen i höstas och nu formaliserat i ett regeringsbeslut från förra veckan.
Det är Skolverket som får i uppdrag att handla upp en fortbildning inriktad mot det pedagogiska ledarskapet, motsvarande 7,5 högskolepoäng, hos de lärosäten som redan idag har ansvar för rektorsprogrammet.

De rektorer som kan komma ifråga för fortbildningen är de rektorer som gått den gamla rektorsutbildningen, eller har hunnit med den nya, eller som har kunskaper motsvarande rektorsutbildningen.
Målen bör vara, menar regeringen, att skolledarna utvecklar sitt ledarskap så att de kan skapa framgångsrika skolor där eleverna får möjlighet att nå de nationella målen.
Kostnaden för utbildningen ska delas av staten och huvudmännen – staten står för utbildningskostnaderna, huvudmännen för skolledarnas omkostnader i samband med fortbildningen.

Sveriges Skolledarförbunds ordförande Lars Flodin är positiv till den nya satsningen, men vill samtidigt att regeringen säkrar att skolledarna får möjlighet att gå den grundläggande rektorsutbildningen.
- Vi skulle hellre se att regeringen i det här skedet satsade pengar på att ersätta skolhuvudmännen så att de kan anställa någon att avlasta rektor under utbildningstiden. Rektorsutbildningen måste ses som en investering som är viktigt att ta tillvara och inte slarva bort. Satsningar på fortbildningar är självklart bra, men skulle kanske kunna skjutas på framtiden. Det är ju fortfarande inga rektorer som genomgått hela det nya rektorsprogrammet, säger Lars Flodin.

Kerstin Weyler

(Nr 3/11)