|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nu börjar konkurrensen om den nya rektorsutbildningen
En intresseförfrågan ligger nu ute hos landets samtliga lärosäten att komma med förslag till utbildningar som kan ingå i den nya rektorsutbildningen. Det är tänkt att den nya utbildningen ska starta senhösten i år.
Den 3 april fick Myndigheten för skolutveckling uppdraget från regeringen att förbereda för en ny nationell utbildning för rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer. Utbildningen har tre målområden och ett nytt måldokument finns nu för den nya rektorsutbildningen, framtaget i samråd med en referensgrupp.
Den nya utbildningen, som vi valt att kalla Rektorsprogrammet, innehåller tre kunskapsområden.
Ett handlar om skoljuridik och rektors myndighetsutövning. Ett annat berör styrsystemets krav på mål- och resultatstyrning, det vill säga framför allt utvärdering och kvalitetsarbete.
Det tredje kunskapsområdet handlar om skolledarskap.
Till viss del finns allt detta med i den nuvarande Rektorsutbildningen, men skoljuridik och rektors myndighetsutövning får nu tillsammans med mål- och resultatstyrning en mycket starkare betoning och det tror jag många tycker är bra.
En del av Rektorsutbildningens väl beprövade innehåll kommer nog att finnas kvar i Rektorsprogrammet - framför allt inom det tredje kunskapsområdet, som handlar om skolledarskap.
Några skillnader mellan den gamla och den nya utbildningen kan vi redan nu uttala oss om.
De tydligaste innebär - förutom det nya innehållet i utbildningen - ökade anslag och att vi skapar en nationell så kallad lärplattform för utbildningen.
Anslagen kommer att fördubblas jämfört med den nuvarande utbildningen - från 50 miljoner kronor årligen till 100 miljoner när utbildningen är fullt utbyggd.
De ökade anslagen är en viktig signal. Denna ökning har skapat helt nya förutsättningar och möjligheter för den nya utbildningen och var ett av skälen till en ny utredning.
Vi tror att Rektorsprogrammet i ännu högre utsträckning behöver utnyttja modern teknik. Vår ambition är att bygga upp en plattform för webbaserat lärande, en nationell lärplattform. Det handlar om en avancerad interaktiv hemsida, som rektor kan använda för att kommunicera både med sina handledare och studiekollegor.
Tekniskt är lärplattformen redan upphandlad. Man kommer att kunna lyssna på föreläsningar, även i realtid, och komma med frågor eller kommentarer.
Lärplattformen ska användas gemensamt av utbildningsanordnarna och vara ett samverkansinstrument. Det kommer att skapa möjligheter till förbättrad kommunikation mellan de olika lärosätena som anordnar utbildningen.
Det skulle kunna innebära att man hjälps åt nationellt att bygga upp utbildningsinnehåll, till exempel föreläsningar och annat studiematerial på nätet. På det viset kommer rektor att kunna bedriva en del av utbildningen på hemmaplan och när det passar tidsmässigt.
Vi har besökt och inspirerats av det arbete man bedriver vid National College for School Leadership (NCSL) i Nottingham i England. Via deras lärplattform kan rektorer i utbildning få information och stöd, men den är också öppen för alla andra rektorer som vill hålla sig à jour med det som händer till exempel inom skolforskningen i England.
Det är inte meningen att detta ska ersätta det personliga mötet. Det ska ses som ett komplement.
I uppdraget till Myndigheten finns inget om obligatoriet, vilket antagligen har att göra med att obligatoriet kräver en lagändring och det är en ganska tidskrävande process. Vi tror dock att de politiska ambitionerna om en obligatorisk utbildning för skolledare står kvar. Men något formellt beslut finns ännu inte.
Arbetet med den här nya utbildningen har varit en lång process, som startade för flera år sedan då vår myndighet fick i uppdrag att lägga fram ett förslag på en förnyad utbildning för rektorer.
Vi har lagt ner mycket tid på att diskutera med förvaltningschefer, fackliga företrädare och SKL för att få en bild av hur man såg på de förändrade kraven på rektorsrollen.
Även vårt förslag innebar en ökad betoning på rektors myndighetsutövning.
Här fanns en mycket tydlig samsyn i de grupper vi träffade. Den nya regeringen hade ännu större ambitioner och skapade helt nya ekonomiska förutsättningar för den nya utredning man tillsatte.
Vårt förberedelsearbete - till exempel i arbetet med ett nytt måldokument - har skett i samråd med Skolverket. Även här har vi arbetat tillsammans med en referensgrupp som kunnat ge synpunkter på innehåll och utformning.
Rektorsprogrammet riktar sig till nytillträdda skolledare. Men vi tror att också många "äldre" skolledare vill komplettera sina kunskaper med den nya utbildningens innehåll. Regeringen har aviserat speciella medel till detta och det rör sig om 60 extra millioner totalt under fyra år.
Det ska ge rektor möjlighet att komplettera och examineras på de delar som man har behov av.
Hur detta i detalj ska gå till är vi inte helt klara över, men vi tror att det kan behövas ett slags valideringsförfarande, där rektor - i samråd med sin chef - kan undersöka sitt utbildningsbehov och därefter i samråd med en högskola "skräddarsy" en egen utbildning. Även här tror vi att en del av utbildningen kan vara nätbaserad.
I mitten av april gick vår myndighet ut med en intresseförfrågan till samtliga universitet och högskolor i landet. Det innebär att det är möjligt för nya aktörer att göra sig gällande.
Man har nu två månader på sig att fundera och därefter presentera sina idéer, ambitioner och planer.
De intresseanmälningar som sedan kommer in från lärosätena får konkurrera med varandra.
Under sommaren ska ett urval ske där vi tar hänsyn till ett antal kvalitetskriterier som vi beskrivit i vår förfrågan till lärosätena.
I själva urvalsarbetet tänker Myndigheten använda en extern bedömargrupp. Vid sidan av dessa kriterier behöver vi också ta hänsyn till ekonomiska förutsättningar och att utbildningen får en vettig geografisk spridning.
Ambitionen är sedan att ett antal lärosäten under hösten kan påbörja sin planering av den nya utbildningen och att utbildningen kan starta under senhösten.
Under hösten kommer ansvaret för Rektorsprogrammet att föras över till det nya Skolverket i samband med den förändring av myndighetsstrukturen som regeringen genomför.
text: Björn Sandström
Björn Sandström har lett arbetet inom Myndigheten för skolutveckling med att ta fram måldokumentet för den nya rektorsutbildningen. Han är fil.dr. i pedagogik och har ett långt förflutet som utbildningschef inom rektorsutbildningen
(5-6/2008)
|
|
Kriterier för bedömningen av lärosätenas förslag
Tydlig och utvecklad uppläggning av kunskapsområdet "Skoljuridik och myndighetsutövning"
Tydlig och utvecklad uppläggning av kunskapsområdet "Mål- & resultatstyrning"
Tydlig och utvecklad uppläggning av kunskapsområdet "Skolledarskap"
Tydlig och utvecklad integrering/sekvensering av de tre kunskapsområdena så att de bildar en sammanhängande helhet
Tydlig och utvecklad användning av lärplattformen både som lärresurs i utbildningen och som samverkansverktyg mellan utbildningsanordnare
Utbildarnas kvalifikationer inom vart och ett av de tre kunskapsområdena
Erfarenheter från tidigare ledarutbildningar och att utbildningen kommer att finnas i en organisationsmiljö som stödjer utbildningens utveckling
Förekomst av forskning som stödjer de tre kunskapsområdena samt forskning om ledarutbildning
|
|
|
|
I referensgruppen för arbetet med måldokumentet har medverkat:
Björn Sandström, MSU
Kjell Hedwall, MSU
Camilla Asp, Skolverket
Ann Carlson Ericsson, Skolverket
Ingegärd Hilborn, Skolverket
Lars Flodin, Sveriges Skolledarförbund
Kurt Johansson, Lärarförbundets skolledarförening
Ulla Gummeson, SKL
Lars-Åke Edvardsson, förvaltningschef Norrköping
Helena Hallerström, tidigare rektorsutbildare, utvecklingsledare Falkenberg
Sven Höper, förvaltningschef Göteborg
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|