Även inspektionsrapporter från hösten 2004 visar samma tendens, påpekar Leif Davidsson, nämligen att många lärare i dag vill ha diskussioner kring bedömningarna, men att de ändå inte kommer till stånd, även om det blivit bättre på senare tid.
- Varje skolledare måste se till att de pedagogiska samtalen kring bedömningarna kommer igång, att de ges tid och rum.
Leif Davidsson tycker också det är lite konstigt att inte fler skolledare skaffar sig överblick över hur elevernas resultat ser ut över tid och använder sig av det för att utveckla skolans verksamhet.
- Om skolledaren sammanställer resultaten och ser att i till exempel biologi har femton procent av eleverna IG, då måste man ju ta reda på vad det kan bero på. Man hittar inte lösningar om man inte analyserar resultaten. Om man ska kunna förbättra resultaten måste man ju känna till läget.
Detta är ett stort utvecklingsområde, anser han.
Enligt Skolverkets erfarenheter diskuteras inte heller på skolorna det faktum att resultaten i nationella proven och betygen inte stämmer överens.

Att det "nya" betygssystemet funnits sedan 1994 och inte trängt igenom mera betyder inte att det borde skrotas, säger Leif Davidsson.
- Det är inte en lösning att vi skaffar oss ett annat system. Det väsentliga är att man börjar föra en diskussion om bedömningsgrunderna och kriterierna.
Det material som Skolverket har på sin hemsida räcker en bra bit, anser han.
- Det ska tjäna som hjälp till självhjälp. Men det kräver att skolor och kommuner har ett planlagt arbete, inte bara en studiedag då och då.
Fler skolor börjar dock svara mot dessa krav, menar han.
Leif Davidsson tycker också det var ett bra initiativ från Lärarhögskolan i Stockholm att ordna konferensen om hur bedömning och betygsättning ska bli mera kvalificerad och rättvisande.

Att betyg, som en del debattörer hävdar, skulle innebära en dom över eleven håller han inte med om.
- Betyg är betyg på kunskaperna, inte på personen. Det går inte att skydda barnen från att bli bedömda, det får man alltid leva med - på arbetsmarknaden och i vuxenlivet.
Att man skulle lära sig sämre med betyg, som vissa debattörer påstår, håller han inte heller med om.
- Det finns inget stöd för den tesen, det är nog mera ett inslag i debatten från betygsmotståndarnas sida. Det finns till exempel undersökningar som visar att elever med höga betyg från skolan når större framgång i högskolan.

Men han betonar att det viktigaste med likvärdiga bedömningar, utöver att ge eleverna rättvisa betyg, är de möjligheter det ger skolan att använda resultaten och följa upp verksamheten för att förbättra kunskaperna i enlighet med målen.
- Skolledarnas viktigaste uppgift är att analysera resultaten och tillsammans med lärarna bedöma vilka åtgärder som ska sättas in och diskutera dem med elever och föräldrar. Då måste man skaffa sig kunskap om elevernas kunskaper, det vill säga om de når de kunskapsnivåer som målen anger.
- Rektor är den viktigaste personen när det gäller att påverka skolan som system. Tar rektor upp dessa kvalitetsfrågor på sin agenda så kommer en utveckling.

text. Kerstin Lööv

(4/2005)