Vid Malmö högskola ser man förslaget till en ny statlig rektorsutbildning som en återgång till centralstyrning och regelstyrning.
Den tidigare styrningen byggde på, skriver man i ett brev till utbildnings- och skolministrarna, att den nationella nivån "identifierade och stadfäste standardlösningar", men ett komplext samhälle kan inte fånga verkligheten "i en uppsättning standardlösningar" eller passa in den "i centralt tillyxade boxar".
Man ser inte förslaget som ett förtydligande av mål- och resultatstyrningen utan som "en återgång till mer centraliserade styrningsmodeller".
Myndighetens "ambitioner" ses närmast som illegitima.
Utbildningsdepartementet har också tagit emot protestbrev från rektorsutbildningen i Umeå och Göteborg.
I brevet från Göteborgs universitet säger man att det är kommunerna som är rektorsutbildningens avnämare och undertecknarna rektor och förvaltningschef befarar ett minskat inflytande för kommunerna över rektorsutbildningen.

I nationella politiska direktiv och uppdrag, i analyser som myndigheten tidigare lämnat till departementet, i Skolverket lägesbedömning, i direktiv till andra utredningar och regleringsbrev framgår det emellertid att den politiskt beslutade eller grundade linjen är massivt tydlig.
I myndighetens rapport 2004-02-24 till regeringen om myndighetens syn på rektorsutbildningens utveckling och effektivisering, som myndigheten fått i uppdrag att utveckla skriver man att "eftersom det är en statlig rektorsutbildning är alltid de nationellt fastställda målen för utbildningen överordnat avnämares och deltagares enskilda behov och krav".

Utgångspunkten för en reformering av rektorsutbildningen är, skriver man vidare, att "rektorsutbildningen är ett statligt uppdrag och ett av de viktigaste styrningsinstrumenten för staten när det gäller att öka måluppfyllelsen i skolan".
Regeringen har ingen annan syn. Direktivet i uppdraget till myndigheten att utveckla den statliga rektorsutbildningen (regeringsbeslut 2004-07-01) lyder: "Myndigheten skall se över innehållet i rektorsutbildningen i syfte att stärka rektorernas ansvar för läroplanernas övergripande mål. Rektorsutbildningen skall ge deltagarna fördjupad kunskap om skolans uppdrag och stärka rektorerna i deras roll som chefer att leda och utveckla verksamheten _ _ _ särskilt beaktas rektors ansvar för att motverka och förhindra kränkande behandling, för bedömning och betygssättning".

Skolverket kräver i sin Handlingsplan 2004-02-23 för en rättssäker och likvärdig betygssättning att bedömning och betygssättning behandlas i lärarutbildningen och i den statliga rektorsutbildningen och att "de som ansvarar för att betygssättningen sker på ett likvärdigt sätt har adekvata kunskaper om detta". Detta återkommer i Skolverkets lägesbedömning 2005.
Timplanedelegationen säger i sitt slutbetänkande i november 2005: "uppdraget att leda skolan ställer stora krav på att känna till och behärska styrsystemets struktur och underliggande politiska ställningstaganden."_ _ _ "Vi finner det självklart att de nationella utvecklingsambitionerna bör speglas i en statlig rektorsutbildning." Och:
"Rektorn har nu ett särskilt ansvar för att tillsammans med sina medarbetare följa upp och utvärdera skolans resultat och på så sätt garantera utbildningens likvärdighet och kvalitet. Mål- och resultatstyrningen innebär också ett ansvar för att med utgångspunkt i denna uppföljning och utvärdering utveckla verksamheten mot en ökad måluppfyllelse".

Tydliga signaler om den utbildningspolitiska inriktningen hittar man också i direktiv till andra utredningar, till exempel i regeringens kommittédirektiv 2006:19, Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem: "Regeringen konstaterade att i det nya styrsystemet ingår uppföljning och utvärdering som de viktiga instrument med vilka staten, huvudmännen och de ansvariga i skolan kan avläsa graden av måluppfyllelse och bedöma utbildningens resultat."
"En utgångspunkt för reformen var också att en mål- och resultatorienterad styrning av skolan innebär att verksamheten varken behöver eller skall detaljstyras med avseende på innehåll och utformning. I stället var avsikten att de nationellt uppsatta målen skall styra verksamheten genom att ligga till grund för lokalt utformade verksamhetsmål och undervisningsmål."
I februari i år gav regeringen Skolverket i uppdrag att utarbeta nya Allmänna Råd om kvalitetsredovisning i skola och förskola. I ett pressmeddelande 19 februari 2006 från Utbildningsdepartementet heter det: "De allmänna råden bör även vara ett stöd i arbetet med att analysera i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och vilka åtgärder som måste vidtas för att öka måluppfyllelsen." "Samtidigt ger regeringen Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att stödja implementeringen av förordningen om kvalitetsredovisning."

text: Kerstin Lööv

(3/2006)