En dag i veckan. Så mycket tid krävs för att kunna genomgå det nya rektorsprogrammet.
Men många deltagare får ingen eller liten avlastning. Utbildningen får skötas på toppen av heltidsjobbet som skolledare.

Det nya rektorsprogrammet är en akademisk utbildning och de 30 högskolepoäng som man för efter tre år, ska kunna utgöra grund för vidare studier på högre nivå. Det ställer självklart högre krav på tentamina och redovisningar, helt i enlighet med regeringens intentioner. En dag i veckan eller 20 procent av arbetstiden ska deltagarna ägna åt sin utbildning.
Det är också krav på internatförlagd tid.
Hässleholms kommun har för närvarande nio skolledare som går utbildningen. De skolområden som har med skolledare i utbildningen får ett tillskott i budgeten.
- Men det motsvarar inte 20 procent, säger Göran Elvirsson, förvaltningens utvecklingsledare. Vi nådde inte så långt.
-  Det är ingen tvekan om att det här är mer krävande än tidigare och vår ambition är att skapa förutsättningar för att de som går utbildningen ska kunna göra ett så bra jobb som möjligt.
I höst får kommunen ännu fler deltagare. Det finns ett uppdämt behov efter det ”avbrott” som skedde i och med överklagandet.

I Västerås kommun deltar ett 15-tal siffran ska kollas skolledare i utbildningen. Det finns inga särskilda pengar eller tjänster för att avlasta de skolledare som går utbildningen.
Runt varje skolledare, eller enhetschef, har kommunen byggt upp avdelningschefer som har ett begränsat ledaransvar och som ställer upp för de skolledare som går utbildningen, berättar kommunens personaldirektör Eva Little. Hon ingår i den referensgrupp som Skolverket har skapat för rektorsprogrammet.
-Vi försöker lösa det enskilt för var och en som går utbildningen. En avdelningschef får rycka in när det behövs.
En fråga som referensgruppen har diskuterat och som Eva Little också vill peka på, är om den nya utbildningen startar för tidigt i skolledarkarriären.
- Om man är ny som chef är det viktigt att vara närvarande för att kunna ta mandat. Men utbildningen kan också vara ett stöd i det arbetet.

Per Persson, rektor 6 – 9 på Vendelsömalms skola i Haninge kommun går rektorsprogrammet. Han är nöjd med utbildningen även om han tycker att den innehåller för lite om handledning.
- Rektorer bör arbeta mer med handledning. För mig är det ett sätt att arbeta med skolutveckling.
Vad han är mindre nöjd med är uppbackningen från kommunen. Han har inte fått någon avlastning för att kunna gå programmet.
-Hur jag prioriterar det är helt lämnat åt mig. Man har sagt att jag ska rigga organisationen efter att jag går utbildningen, men min organisation är riggad med utgångspunkt att jag jobbar heltid.
Han har tagit upp frågan med sin chef, men utan framgång.
Däremot har några av hans kolleger som också går utbildningen och är skolledare för f-5 lyckats få en överenskommelse med arbetsgivaren om avlastning.
I utbildningsgrupp som Per Persson ingår i, har några fått tid i sin tjänst för att hinna med rektorsprogrammet, andra inte.
- I min kommun hamnar allt i rektors knä, säger Per Persson. Det är ett symptom att jag inte får någon avlastning.
Inte heller Maija Söderström, skolledare på Burgårdens gymnasium i Göteborg och deltagare i rektorsprogrammet har erbjudits någon avlastning.
- Det är väl lite upp till mig själv, säger hon. Jag har inte drivit frågan och krävt det.
Det har snarare blivit ännu mer arbetsuppgifter eftersom det ligger ett stort besparingskrav på skolan i Göteborg.
Utbildningen är krävande, menar Maija Söderström och man behöver definitivt tid till inläsning och inlämningsuppgifter. Det är svårt att hinna prioritera sig själv.

Bilden är tydlig att deltagarna i rektorsprogrammet får liten om någon avlastning alls när de går utbildningen. Det är något som bekymrar Skolverkets projektledare Kristina Englund.
- Vi önskar att det blir mer kommunikation om hur man löser det här på hemmaplan, att skolledarna verkligen får ledigt för sina studier.
Även Sveriges Skolledarförbund har fått signaler om det är svårt att få avlastning i sin tjänst under utbildningen.
- Det är viktigt att deltagarna får riktiga förutsättningar för att resultatet ska bli bra, säger Lars Flodin, ordförande för Sveriges Skolledarförbund. Det är viktigt både för huvudmannen och för den enskilde.
Utbildningen får inte bli ytterligare en stor arbetsuppgift på en tidigare omfattande arbetsbörda, menar Lars Flodin.
- Och nu när utbildningen blir obligatorisk är det nödvändigt att den genomförs på så sätt att skolledarens arbetssituation blir rimlig.
-Vi har arbetat kraftfullt att få utbildningen till stånd, så vi följer utvecklingen med intresse och att intentionerna med den uppfylls.

text: Kerstin Weyler