För en tid sedan förekom en artikel i tidningen Chef, där det redovisades synpunkter på det faktum att alltfler företag och organisationer skaffar sig etiska regler.
Artikelförfattaren Ylva Johnson hänvisar bland annat till Sven Helin, forskare vid Örebro universitet.
Helin tycks mena att reglerna är till nytta mest när det gäller dilemman kring en rad praktiska frågor som i vissa fall ligger i gränszonen mellan etik och etikett.
Det finns enligt Helin skäl att varna för regelverk som berör övergripande etiska frågor och moraliska dilemman. I värsta fall kan reglerna få en rakt motsatt effekt mot den önskade.
Om nämligen förekomsten av regler leder till att de som omfattas av reglerna slutar att tänka självständigt löper man risk att skapa en kultur, där allt som inte är reglerat är tillåtet.
Historien ger många exempel på vilka förödande konsekvenser det förhållningssättet medfört.
När jag läser om detta inställer sig några frågor, till exempel:
1 Hur ska ett företag som vill betona sin etiska profil agera för att undvika den här fällan?
2 Har den affärsetiska problematiken någon relevans för yrkesgruppen skolledare?
3 Har Sveriges Skolledarförbund ett etiskt regelverk som inbjuder till ovan beskrivna moraliska slapphet?
För att få svar på den första frågan kan man med fördel läsa en bok av Bengt Brülde och Lars Strannegård, Affärsetik (Liber 2006).
Författarna gör en grundlig genomgång av hur etisk medvetenhet kan påverka det mångskiftande affärslivets processer.
Efter en översiktlig beskrivning av grundläggande normativ etik beskrivs etiska problem i samband med produktion och inköp, försäljning och marknadsföring.
Ett kapitel ägnas åt anställdas rättigheter och ansvaret mot de anställda. Vidare berörs bland annat individens ansvar och företagens styrning och samhällsansvar.

Historiska återblickar och grundlig beskrivning av företagandets roll i samhället kompletterar bilden och i bokens slutkapitel presenteras en metodik för etiskt beslutsfattande.
Författarna ser metodiken enbart som ett hjälpmedel för att strukturera resonemangen. Den kan aldrig användas som substitut för moralisk reflektion.
Det gäller att utveckla det som Brülde och Strannegård kallar den moraliska sensitiviteten. Den är nyckeln till kommersiell anständighet och ett omdömesgillt beslutsfattande.
Har då affärsvärldens etiska problembild något att ge skolledarna i Sveriges Skolledarförbund? Mitt svar på frågan är obetingat ja.
Många av de problem som en företagsledare möter dyker upp i någon form även i skolledarens vardag. Det kan vara berikande att ta del av hur de tacklas inom en annan yrkessfär.
Friskolornas skolledare befinner sig ju i affärsvärlden och åtminstone delvis i den verklighet som skildras i Affärsetik.
Den tredje frågan anser jag kunna besvaras med nej. De riktlinjer som ingår i förbundets yrkesetiska kod är allmänt hållna och har aldrig någonsin i sin sjuttonåriga historia varit avsedda att ge svar på detaljfrågor kring enskilda problem.
Med skolans styrdokument och de yrkesetiska riktlinjerna som grund kan den enskilda skolledaren tillsammans med sin personal skapa det förhållningssätt till moraliska frågor som skall råda.
Detta kan ses som en fortsättning på den centrala satsning som initierades genom Värdegrundsåret och som även involverar eleverna i den etiska diskussionen.
Inom skolan - liksom inom affärsvärlden - brukar man hänvisa till tidsbrist när dessa frågor pockar på uppmärksamhet.
Man kan fråga sig varför. Reflektion kring spörsmål om etik och moral torde vara ett av de effektivaste vapnen för att möta den ökande oron i skolan, och i samhället.

text: Gunnar Höglund

(3/2008)