En skolledare ska fatta många och viktiga beslut. Ibland tar det tid och det händer att man misslyckas med att ta beslut över huvud taget. Språkvetaren Magnus Gunnarsson har studerat det självklara men ofta komplicerade gruppbeslutet.
I en avhandling har han undersökt språket och kommunikationen i olika grupper i beslutssituationer. Han har spelat in samtal och studerat dem i detalj och registrerat betydelser i blickar, rörelser, upprepningar, ords värderingar och betoningar. Allt sådant kallar han interaktion, samspel i grupp.

Magnus Gunnarsson konstaterar att det gemensamma för de grupper han studerade var en strävan efter att nå konsensus. Han fann en rädsla för åsiktsskillnad som märks tydligt i språket.
- Vi lägger ned mycket tid på att övertyga varandra och hitta kompromisser.
Åsikter presenteras ofta på ett försiktigt vis. Ofta formuleras de som frågor som öppnar för en väg tillbaka, om ingen nappar på förslaget.
- Men när någon väl är bestämd i en fråga tas ofta ett beslut i enlighet med den uppfattningen.

Detta får till följd att möten kan få en ganska märklig struktur, enligt vad Magnus Gunnarsson har kunnat se.
- Det blir en "ketchupeffekt" - först har ingen någon bestämd åsikt, sedan har ingen någon bestämd åsikt. När någon sedan tar initiativet haglar plötsligt ställningstagandena och ett beslut kan fattas. Man kan fråga sig om detta alltid är så effektivt.
Språket är ofta formellt med komplicerade satsstrukturer när beslut tas. Det kan leda till missförstånd.
- Ibland tror man i en grupp att man diskuterar samma sak, fast man inte gör det. Kommunikationen brister.
Därför menar Magnus Gunnarsson att det är viktigt att tydliggöra åsikter inför ett beslut genom att visualisera dem - på overhead, whiteboard eller med Power Point-program.
I sin studie upptäckte Magnus Gunnarsson att det ofta finns en informell ledare som fattar beslut. Det är inte alltid den som har det yttersta ansvaret som egentligen fattar beslutet.
Därför varnar han för demokratiska beslutsgrupper, till exempel när det handlar om elevinflytande eller "elevdemokrati" i skolan.
- Det är olämpligt att låtsas som om eleverna är med och bestämmer om de inte verkligen är det. Den person som är formellt ansvarig för besluten, som rektor, ska också vara det informellt, i praktiken.

text: Li Edqvist

- Vi reflekterar över vårt sätt att arbeta i grupp och försöker bli medvetna om processerna bakom beslutsfattandet, berättar Kerstin Ekberg, rektor på Samhällsvetenskapliga programmet.
- Vi försöker utvärdera våra möten direkt genom att fråga oss hur det har gått och hur vi tycker det har fungerat.
När två nya rektorer anställdes på skolan i höstas, Kerstin Ekberg och Lars Ljungberg, beslutade verksamhetschefen Christian Maloney att koppla in en konsult i organisation och ledarskapsutveckling för att få en bra situation från början.
Gruppen utbildades under två dagar och ett dokument över hur man ville arbeta tillsammans togs fram. Konsulten var sedan med under några möten under läsåret och speglade både hur den enskilda individen och hur gruppen fungerade.
Tillsammans analyserade de hur de kommunicerade med varandra.
- Vi försöker arbeta aktivt med att ta tillvara varje persons erfarenhet och resurs för att få med alla i beslutsprocessen, berättar Kerstin Ekberg.
Kerstin Ekberg känner igen Magnus Gunnarssons resonemang om hur grupper kan vara ineffektiva. "Ketchupeffekten" och skolledare som är otydliga i sin roller som beslutsfattare är sådana exempel. Hon menar att de har ett tydligt ledarskap på Schillerska gymnasiet, och att det är positivt.
- Vi har blivit mer effektiva i våra ledningsmöten. Ofta fattar vi konsensusbeslut men når vi inte det så tar verksamhetschefen ett tydligt ansvar och beslutar.
En av verksamhetschefens uppgifter är att hålla fokus så att ledningsgruppen ägnar sig åt viktiga strategifrågor.
- Det är lätt hänt att den dagliga verksamheten med informations- och aktuella planeringsfrågor breder ut sig för mycket. Det är lätt att missa de strategiska och principiella frågorna i allt det dagliga operativa arbetet, menar hon.

Varje grupp är unik och processerna bakom besluten ser olika ut beroende på mixen av individer och deras roller.
När Kerstin Ekberg har arbetsplatsträff med skolans personal har hon rollen som beslutsfattare. På de mötena förs synpunkter fram som ibland går vitt isär.
Kerstin Ekberg anser att det är viktigt att hon, precis som verksamhetschefen i ledningsgruppen, försöker vara tydlig och ta beslut i frågor där man inte når konsensus. Det ingår i jobbet som rektor.
- Är man inte överens är det viktigt att jag kan träda in som chef och fatta beslut.
- Det innebär inte att man ska vara en auktoritär ledare men att ansvaret ska ligga hos chefen.
- Vi måste kunna fatta ett beslut, handla och gå vidare.
Arbetet med att utveckla ledningsgruppen med konsulthjälp fortsatte under hösten det andra året med ledningsgruppen på Schillerska gymnasiet. Nu med fokus på konflikthantering för att försöka komma ännu längre i gruppens utveckling.
- Vi ville ta rejäla varv kring grundläggande värderingar i människosyn och hur vi ser på ledarskap. Ytterst handlar det om hur vi vill leda skolan och personalen.

text: Li Edqvist

(3/2007)