Hoppa till huvudinnehåll
Telefon: 08-567 062 00 - Fax: 08-567 062 99 - E-post: info@skolledarna.se - Besöksadress: Vasagatan 48, 5 tr - Postadress: Box 3266, 103 65 Stockholm
Länk till Hem
OM FÖRBUNDET PRESS KONTAKT A-Ö AVANCERAD SÖKNING
HEM
SKOLLEDAREN
MEDLEM
FÖRTROENDEVALD
  
HEM > SKOLLEDAREN > Artikelarkiv > Relationer

Ung Välklädd Karriärist Missbrukare

Ett missbruk kan dölja sig bakom en snygg fasad under många år. Samtidigt som arbetsmiljön, produktivitet och säkerhet påverkas.

Det är dags att arbetsgivarna får upp ögonen för problemet, menar Martin Sjöberg och Fredrik Ljung, drogfria sedan många år med ett förflutet som kostymknarkare.
Var tionde människa utvecklar alkohol- och drogproblem och de flesta finns i arbetslivet. Problemen försvåras av att de ofta är förknippade med skam, fördomar och okunskap.
- Som chef kan man bryta ett missbruk innan det går övergår till ett beroende men det gäller att agera på ett tidigt stadium.
Det säger Martin Sjöberg, delägare i företaget Ljung & Sjöberg tillsammans med Fredrik Ljung, där de båda arbetar med alkohol- och drogfrågor ur ett chefs- och ledningsperspektiv.
Martin Sjöberg och Fredrik Ljung är i dag lite över trettio och drogfria sedan många år. De senaste åren har de givit ansikte för vad man kallat "missbrukare i kostym" när de vittnat om skrämmande erfarenheter av ett tungt missbruk av alkohol och droger, samtidigt som de försökte hålla uppe en fasad av ett snyggt yttre och framgångsrik karriär.

De var unga, välutbildade med lysande karriärer framför sig men kostade sina företag stora summor på grund av sitt missbruk.
- Jag förorsakade mitt företag miljonförluster genom felbedömningar jag gjorde när jag var påtänd, säger Martin, som under 90-talet missbrukade kokain, heroin och alkohol. Det var år då 90 procent av hans arbetstid gick åt till att få tag på droger.
- Dessutom behövde jag hundratusen i månaden till knark, säger Martin, som menar att utöver kostnader för sjukfrånvaro och omdömeslöshet påverkas säkerheten på jobbet. Särskilt om missbrukaren har tillgång till känslig information eftersom risken för mutor och bestickning ökar.
Fredrik är civilekonom med ett förflutet i finansbranschen. Martin är civilekonom och har studier i beteendevetenskap i bagaget och har arbetat med rekrytering på ett stort amerikanskt företag.
Fredrik har skrivit boken "Alkohol och droger på jobbet - en chefshandbok" (Norstedts juridik) som kom ut 2007, där han berättar om hur han manipulerade sin omgivning för att kunna fortsätta missbruket.
De vittnar båda om hur lätt det var att manipulera och ljuga sig ur situationer på jobbet. De anser att många arbetsgivare har en naiv inställning när det gäller den här typen av frågor.
Drogproblem på tjänstemannanivå felbedöms ofta som stressymptom. Då de båda var aktiva i sina drogmissbruk hade båda läkarintyg på olika typer av besvär och sjukdomar, allt från sömnsvårigheter till magsår.
- Det finns en strutsmentalitet i arbetslivet där man gärna blundar för att en medarbetare har problem med alkohol eller droger, säger Fredrik.
- Det är en av förklaringarna till varför det kan gå så långt.
Sedan Martin och Fredrik blev nyktra i början av 2000-talet visar stödorganisationen Alna en klar trendskillnad när det gäller alkohol och droger i arbetslivet, särskilt i storstäderna. Antalet utredningar där arbetsgivaren är beredd att bekosta en rehabiliteringsinsats har inom Alna Stockholm trefaldigats mellan 2002 och 2007.

Bilden av missbrukaren som utslagen på en parkbänk har ersatts av en ung, välklädd, vältalig karriärist. Allt färre är rena alkoholister, och ett beroende kan vara fullt utvecklat redan i trettiofemårsåldern.
Blandmissbruket ökar och man kan se vilka preparat som dominerar olika branscher: mest läkemedel finns i vårdyrkena, mest narkotika i IT-, medie- och lager/transportbranscherna.

Drogtester är en viktig del för att komma tillrätta med drogrelaterade problem. Men ett drogtest löser inte ensamt problemet. Fredrik berättar att han manipulerade testerna han fick göra på företaget där han var anställd.
- Visst går det att fuska trots att det är övervakat. Jag hade med mig en ampull med urin som jag smugglade med mig i kalsongerna. Det finns många sätt att manipulera drogtester, det finns en hel bransch som försörjer sig på det.
I boken ger Fredrik handfasta råd om hur man som chef och personalansvarig bör agera i situationer med medarbetare där man misstänker att det finns drogproblem. Det gäller att se medarbetaren och hålla sig till fakta - frånvaromönster, minskad arbetsprestation, beteendeförändringar eller upprepade incidenter.
- Nyckelordet är förändring. Om du har en medarbetare som tidigare fungerat bra bör du vara uppmärksam när det sker en förändring. Chefens roll är att snappa upp de tidiga signalerna och agera rätt.
Vid ett första samtal finns det ingen anledning att beröra missbruket. Som chef behöver man inte axla rollen av läkare och ställa diagnos.
- Det är snarare rädslan att göra fel som gör att många väntar för länge med att agera. Men har man noterat de tidiga signalerna gäller det bara att vara tydlig med att det ligger i bådas intresse att komma tillrätta med problemet, säger Martin Sjöberg, som menar att ett tidigt samtal med chefen kan vara det som gör att en medarbetare skärper till sig.
Men för att klara av alkohol- eller drogproblem krävs professionella rehabiliteringsinsatser.
- De bästa resultaten får man när behandlingen anpassas efter individen. Det ökar chansen att få tillbaka en nykter och lojal medarbetare, menar Martin Sjöberg.

text: Margaretha Eldh

(3/2008)

Gå inte på utseendet
Det är lätt att missa tydliga signaler på missbruksberoende på arbetsplatsen om du tror att alla alkoholister och narkomaner har stor röd näsa, inte sköter sin hygien eller har skitiga kläder.
Förändringar i arbetsprestation, humör och frånvaro, ekonomiskt trassel, misstag och andra incidenter kan vara tecken på att allt inte står rätt till.
För att få en helhetsbild måste ett pussel läggas, men innan dess måste du inse att en knarkare kan vara en vacker kvinna, tjugofem år, klädd i dräkt och med framgångsrika
universitetsstudier bakom sig.
Så visar sig drogmissbruk
Frånvaromönstret - missbrukare brukar ha hög korttidsfrånvaro, oförklarlig frånvaro och så kallad måndagssjuka.
Beteendeförändringar - efter en tids missbruk märks koncentrationssvårigheter och humörsvängningar.
Symptomen på missbruk liknar dem på stress och utbrändhet.
Missbrukare ljuger och manipulerar för att undgå upptäckt.