Hoppa till huvudinnehåll
Telefon: 08-567 062 00 - Fax: 08-567 062 99 - E-post: info@skolledarna.se - Besöksadress: Vasagatan 48, 5 tr - Postadress: Box 3266, 103 65 Stockholm
Länk till Hem
OM FÖRBUNDET PRESS KONTAKT A-Ö AVANCERAD SÖKNING
HEM
SKOLLEDAREN
MEDLEM
FÖRTROENDEVALD
  
HEM > SKOLLEDAREN > Artikelarkiv > Relationer

Motarbeta sexuella kränkningar i skolan

Risken för att kränkningar i skolan eskalerar om de vuxna har en passiv attityd, enligt Brottsförebyggande rådet, som i höst kommer ut med ett material som ska hjälpa skolorna att motarbeta kränkningar.

Sexuella trakasserier, sexuella kränkningar och till och med fysiska sexualbrott sker som vi vet även i skolan. Här möts och stöts hundratusentals barn, ungdomar och vuxna varje dag och det är därför inte förvånande att dessa avarter av mänskligt beteende förekommer där. Likafullt ska sådana företeelser bekämpas.
Brottsförebyggande rådet, Brå, kommer under hösten med en omfattande handledning för temaarbeten om integritet, sexuella trakasserier och sexualbrott.
Målet med handledningen är att medvetandegöra, slå hål på myter, förebygga negativa, destruktiva och kränkande beteenden och samtidigt förstärka det positiva. För att åstadkomma det krävs enligt Brå-materialet, "metoder som berör, går på djupet, kräver reflektion, ställningstaganden och i slutänden handling".
"Var går gränsen?" heter materialet. Med det hoppas Brå att rektorer och lärare som beslutar sig för att komma tillrätta med kränkande behandling bland elever och personal ska få ett verktyg för hur skolan kan arbeta för elevernas integritet och bekämpa sexuella trakasserier och andra kränkningar.
En av de viktigaste faktorerna för förekomsten av trakasserier och sexualbrott är, skriver Brå, om det "bland skolans elever och personal råder en tillåtande eller passiv attityd till olika former av sexuella trakasserier. Då ökar risken för att övergrepp och kränkningar blir allt vanligare och eskalerar i grovhet".
Att just Brå fått uppdraget att ta fram handledningen beror på att det handlar om brottsliga handlingar.
Redan 2004 konstaterade Sexualbrottsofferutredningen att ungdomar har bristande kunskaper och rena vanföreställningar om sexualitet, sexuallivet, genusfrågor och jämställdhet. Det leder bland annat till att många övergrepp aldrig anmäls eftersom den utsatta inte vet att hon (oftast hon) har utsatts för är ett lagbrott. Ofta vet inte heller förövaren det.
Avgående Jämo Claes Borgström ansåg att ett särskilt material om dessa frågor borde produceras och regeringen gav Brå i uppdrag att ta fram det. Nu är det alltså klart och på väg att distribueras ut.
Brå understryker att skolan har ett stort ansvar för att arbeta mot trakasserier och annan kränkande behandling. Barn- och elevskyddslagen, som kom 1 april 2006, kräver följande:

  • Skolan ska arbeta aktivt för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling.
  • Skolan ska utreda och sätta stopp för trakasserier eller annan kränkande behandling som har kommit till skolans kännedom.
  • Skolan har skyldighet att kunna visa i en likabehandlingsplan hur man arbetar för att förebygga oönskade beteenden.

- När det gäller förebyggande arbete, vare sig det handlar om skadegörelse, droger eller sexuella trakasserier, så finns det ett antal gemensamma grundpelare som förebygger det mesta, anser Niklas Odén på Brå, en av författarna till materialet.
- Elever som trivs i skolan och som inte utsätts för mobbning, trakasserier eller kränkande behandling, som blir sedda och där vuxenvärlden är tydlig, sådana förhållanden förebygger dessa saker, hävdar han.
- Man måste ta ner det på den nivån först - att det finns grundläggande faktorer i skolmiljön som är förebyggande och det är dem man först ska börja med.
- Sedan ingår det i skolans uppdrag att diskutera jämställdhet, sex och samlevnad. Så det känns inte som om vi har lagt en extra börda på skolan. Tvärtom hjälper vi skolorna att genomföra det förebyggande arbetet på ett bra och effektivt sätt.
Handledningen "Var går gränsen?" är indelad i fem olika teman: Jämställdhet, Din kropp är din, Sexuella trakasserier, Sexualbrott, Sexualbrott på Internet. Där finns introduktioner för läraren och "starters" för eleverna. Texterna ska ge stöd till lärare för att de ska våga, orka och vilja ta tag i arbetet.

Är det inte ett svårt ämne för många lärare?
- Vissa är kanske inte lämpade för det. De kan vara jättebra lärare, men de kanske bär på värderingar som förstärker olika myter. Jag tycker att man bör diskutera vilka som känner för detta och som klarar av att göra ett bra arbete. Då kanske det helt enkelt är de som ska leda arbetet.
- Det är ett tungt ämne men det ligger i linje med skolans skyldighet att upprätta en likabehandlingsplan, anser Niklas Odén.
Det konkreta arbetet måste börja i arbetslagen, hos de vuxna, med att få igång diskussionen om hur de ser på de här frågorna, anser han.
- Om det spretar alltför mycket i vilken inställning vi har till jämställdhet, personlig integritet och sexuella trakasserier - då blir det inte trovärdigt. Det finns många även i vuxenvärlden som tycker att "det där får man ju tåla" och "killar är killar".
- Man måste lägga själva grunden för arbetet med diskussioner i personalgruppen, råder Niklas Odén.
Brå menar att materialet inte ska särskiljas i skolarbetet, utan integreras i skolans ordinarie ämnesundervisning. Att schemalägga frågor som hör till skolans värdegrunds- och fostransuppdrag ger mer kontinuitet och fokusering, anser Brå. Det kan exempelvis läggas i ämnet "Livskunskap".
Brå understryker att skolan måste ha en kultur där det inte är OK att kränka andra elever. I skolor som har en slapp attityd och inte reagerar på att man kallar varandra "hora" och "bögjävel", där eskalerar trakasserierna, säger Brå, och övergår i fysiska kränkningar. Skolor som har nolltolerans och tydlighet från vuxenvärlden, kan komma åt problemen, hävdar man.
- Samverkan med föräldrarna om skolans värdegrund och policy är oerhört viktigt. Föräldrarna är de absolut starkaste normgivarna som finns när det gäller ungdomars grundläggande normer, hävdar Niklas Odén.

Hur går det att använda detta material på skolor med elever från andra kulturer?
- Oavsett vilken sammansättning av elever man har bör man göra en analys av vilka grupper av ungdomar man har framför sig. Man får försöka anpassa sig efter de elever man har.
Sedan kan det i varje klass finnas elever som har blivit utsatta för ganska grova övergrepp, påpekar han.
- Därför behöver det finnas en beredskap hos elevhälsan och hos lärarna själva så att de kan ta hand om elever om det uppstår känslomässiga reaktioner.
Författarna till Brå:s material, Niklas Odén och Josefin Grände besöker en rad orter under hösten med seminarier om materialet. Avslutning sker på Skolforum i Stockholm.

text: Bill Erlandson

(10/2007)