Hoppa till huvudinnehåll
Telefon: 08-567 062 00 - Fax: 08-567 062 99 - E-post: info@skolledarna.se - Besöksadress: Vasagatan 48, 5 tr - Postadress: Box 3266, 103 65 Stockholm
Länk till Hem
OM FÖRBUNDET PRESS KONTAKT A-Ö AVANCERAD SÖKNING
HEM
SKOLLEDAREN
MEDLEM
FÖRTROENDEVALD
  
HEM > SKOLLEDAREN > Artikelarkiv > Relationer

"Risk för mera mobbning när vuxna inte svarar för auktoriteten"

Om vuxna inte får vara auktoriteter för barn och leda barn blir det barn som leder barn, och den regimen är mycket tuffare, säger Inger Enkvist, professor och utbildningsdebattör.

SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle ordnade den 19 februari en konferens med utgångspunkt i två nyutkomna böcker, den ena var Inger Enkvists nya bok om en misslyckad svensk skola, en skola i kris, med den beskedliga titeln "Uppfostran och utbildning".
Om inte primärsocialisationen i familjen fungerat får skolan problem. Skolan kan inte utbilda om den inte får fostra och den kan inte fostra om den inte får utbilda, säger Inger Enkist.
I familjen får barnen lära sig att ge och ta. Sagor utvecklar "där och då"-begreppet, så att barnen inte bara har "här och nu" att tillgå. I skolan fortsätter träningen i "där och då"-tänkande.
- Det är viktigt att den unge blir "decentrerad" och förstår att världen är mycket stor. Läsningen är en viktig övning i "där och då".

Inger Enkvist menar att devisen "Eleven i centrum" har varit destruktiv i svensk skolutveckling. Den har uppmuntrat ett tänkande som sätter den unge i ett egocentriskt centrum, där den unge står utanför regler som gäller i sociala sammanhang. Både inlärningen och de sociala sammanhangen hamnar i periferin.
- Och man överlämnar normerna till gruppen: "i den här klassen lyssnar vi inte på den läraren".
- Eleverna blir då mycket mera underställda gruppen, mer än skolan och föräldrarna. Normbildningen blir mycket värre än hos de "auktoritära" lärarna och föräldrarna. Gruppen är en sträng regim när det gäller hur man ska se ut och vara och hur man inte ska vara.
Lärarutbildning är också ett sorgebarn, enligt Enkvist. Hon hänvisade till minskade kunskapsnivåer i undersökningen NU03 jämfört med tidigare undersökningar.
En rad debattörer kommenterade, däribland skolminister Jan Björklund, som höll med Inger Enkvist.
Det är fel, ansåg han, att olika typer av lärare i dag får läsa mindre av det de specifikt kommer att behöva i sitt arbete. "Den strukturen är fackligt betingad."
Lärarförbundets förste vice ordförande Roger Bodin höll inte med om att det är kris i skolan, däremot har vi en del problem, menade han.
Sveriges Skolledarförbunds ordförande Lars Flodin påminde om att skolan inte består bara av lärare. Ledarskapet har stor betydelse för hur väl lärarna organiseras så att skolan styrs mot målen.

Den andra boken som presenterades var antologin Utbildningsvägen - vart leder den Om ungdomar, yrkesutbildning och försörjning.
Jonas Olofsson, docent vid Lunds Universitet, har funnit att utbildningsexpansionen i Sverige har sprungit väg betydligt snabbare än kraven från företagen. Vi ser tendenser till överutbildning.
Förvisso försvann en mängd okvalificerade jobb i 90-talets kris, vilket slog mycket hårt både mot ungdomar då och mot ungdomars möjligheter till arbete i dag, men många av de jobb som finns kräver inte alls högskoleutbildning eller ens gymnasieutbildning - egentligen.

Irene Wennemo, fil dir och näringspolitisk chef på LO, konstaterade att "de pojktäta" programmen på gymnasiet ligger i topp när det gäller att hitta jobb. Och det handlar ofta om killar som haft låga betyg från grundskolan.
Några yrkesutbildningar som ger riktigt bra arbetsmarknadsutsikter för flickor finns inte. De som i dag utbildas på vårdprogrammet blir varken undersköterskor eller kommer in på sjuksköterskeutbildningen.

text: Kerstin Lööv

(3/2007)