Tom Haglund är rektor för en gymnasieskola i Göteborg med niohundrafemtio elever. Vid ett möte med en elev med sociala och missbrukarproblem, där både elevhandledare, kurator, socialtjänst, mamman och lärare fanns med, höjde Tom rösten mot eleven därför att han argumenterade emot en lärare.
Tom tyckte att eleven skulle vara tyst.
"Akta dig gubbjävel, annars slår jag in näsan på dig!", blev svaret.
- Både mamman och eleven blev mycket irriterade över mitt agerande och det slutade med att eleven reste sig upp, gick sin väg och slog sönder en tavla på vägen ut, berättar Tom Haglund.
- I och med att det var ett hot mot mig så polisanmälde jag eleven. Det har vi som regel att göra vid skolan.
Tom är en stor, stark och till synes vältränad man som inte verkar vara särskilt lättskrämd. Han är minst 195 cm lång och att slå in näsan på honom är ingen enkel sak.
Att Tom kände sig hotad berodde till stor del på att eleven tidigare varit på behandlingshem och hade allvarliga drogproblem. Senare försvann han också från skolan på grund av drogerna.
Skolan hade haft flitig kontakt med eleven under många elevvårdskonferenser. Han var inte på skolan så ofta.
- Vet man om att någon har problem med droger så finns det anledning att bli lite försiktigare med tanke på att de vid kommande tillfällen kan vara påverkade och då kan det hända otäcka saker, menar Tom.

Poliser och väktare som Skolledaren talat med bekräftar att det kan vara mycket farligt att konfrontera en person som är påverkad av dagens droger. De går inte att jämföra med "tidigare tiders" hasch eller LSD.
- Drogpåverkade gärningsmän känner inte ens när vi använder batong mot dem. I så fall skulle vi tvingas att slå dem medvetslösa, säger ett polisbefäl i Göteborg.
- Förr kunde vi blockera en våldverkare med batong eller tårgaspistol. Det går inte i dag, säger en central källa på Securitas i Stockholm.
Hur ska en rektor agera vid en hotfull situation med en drogpåverkad elev?
- Prata lugnt. Argumentera klart och enkelt och se till att någon ringer polisen. Var inte ensam med eleven. Rektor måste inse att en sådan här situation snabbt kan bli mycket farlig, säger en polis på narkotikaroteln vid en av våra största städer.
Anledningen till att källorna vid polisen och Securitas är anonyma är att Skolledaren mot anonymitetsskydd bett dem att berätta hur verkligheten ser ut, utan hänsyn till myndighetens respektive företagets offentliga policy.
Tom Haglunds metod att höja rösten mot eleven och spänna blicken i honom är alltså ingenting att rekommendera. Inte ens om man är en reslig rektor.
- Nej, det är sant, men jag trodde inte att eleven var påverkad vid det tillfället. Oron handlar snarare om vad som händer om jag möter en sådan elev igen när han verkligen är drogpåverkad och vill hämnas, säger Tom.
Har ni några förebyggande säkerhetsrutiner på skolan vid hot och våld?
- Ja, vi har en plan vid våld och hot som först gjordes speciellt med tanke på slagsmål mellan elever. Men vi ändrade den i våras så att den också täcker situationer med våld och hot mot personalen.
Enligt Arbetsmiljöverket har annars Sveriges rektorer ingen riktig koll på hur det står till med skolans säkerhetsrutiner, trots att alla på skolan behöver veta vad som gäller vid våld och hot och hur olika situationer ska hanteras. Hela 80 procent av Sveriges skolor saknar säkerhetsrutiner, enligt Arbetsmiljöverket.
- Det har framför allt förekommit okvädinsord mot personalen tidigare och det tar vi väldigt allvarligt på, säger Tom Haglund.
Arbetsmiljöverket betraktar okvädinsord på skolan som verbalt våld och menar att det ska bemötas därefter.
Hur känns det för dig att råka ut för ett sådant här hot?
- Det känns allt lite jobbigt efteråt. Men jag hoppas att pojken ska komma tillbaka och då ska vår relation kunna fungera positivt igen. Då är han en elev som alla andra.
Enligt Arbetsmiljöverkets skolansvariga inspektörer är detta en typisk reaktion för rektorer. Deras självpåtagna ansvar för eleverna går långt utöver vad som egentligen kan krävas av dem.
Pojken dömdes av domstolen till skadestånd på 5 000 kronor och ungdomsvård. Han har varit intagen på ett behandlingshem över sommaren. Det går sannolikt inte att förutse hans kommande reaktioner.
Ändå är Tom Haglund beredd att utan tvekan ta emot honom igen på skolan.
Hur ska man kunna undvika hot och våld på skolan?
- Det handlar hela tiden om att ha en bra kontakt med eleverna. Det handlar om förebyggande tydlighet om vad som gäller i skolan, att vi reagerar i ett tidigt skede så att det inte går för långt, att jobba långsiktigt med värdegrunden, likabehandlingsplanen och allt som ingår i den.
- Vare sig våldet sker mot personal eller elever så är det lika illa. Det är det långsiktiga arbetet som gäller, menar Tom Haglund.
Påverkar detta klimatet på skolan - förhållandet mellan personal och elever?
- Ja, vi måste efterarbeta vad som skett så att man inte bara lämnar det därhän. Det måste till vidare samtal och eventuella kontakter med sociala myndigheter, polisen och föräldrar, säger Tom Haglund.
- Givetvis måste vi också bearbeta det med den elev som har utsatt andra för våld eller hot. Där kan vi kanske inte ha en enda modell, utan vi måste utgå ifrån situationen, vad som är bäst vid det här tillfället beroende på vem och vad det handlar om.
Vad tror du att detta beror på? Det grova våldet ökar på skolan. Är det samhällsklimatet i stort som orsakar det?
- Ingen kan svära sig fri. Skolan är en del av samhället, men klart är att samhällsklimatet har mycket stor betydelse. Det finns stora grupper som hamnar utanför. Det gäller att gå in tidigt med olika stödinsatser.
- Ofta är det skolan som först upptäcker problemen och måste snabbt sätta in resurser. Vad skolan kan göra är att få dem att fungera så länge som möjligt och hjälpa till med olika kontakter.
Är det ungdomarnas ökade droganvändning som skapar det ökande våldet?
- Droganvändningen i sig är ett utslag av att många ungdomar inte fungerar. När drogerna kommer ökar skolket. Samtidigt måste de finansiera sitt droganvändande och enda sättet att göra det är genom kriminalitet.

text: Bill Erlandsson

(Nr 11/2008)