Under 2005 - 2007 tog Arbetsmiljöverket emot ettusenfemhundra anmälningar om våld och hot i Sveriges skolor. Den trenden med ungefär femhundra anmälningar per år håller i sig.
Statistiskt är det svårt att se om våldet ökar, men det har blivit allt grövre med allt allvarligare personskador. Arbetsmiljöverket måste i dag prioritera de grova fall som tidigare inte var lika vanligt förekommande.
Det handlar inte bara om slagsmål mellan elever, eller om elevers våld mot personal, utan även om att gärningsmän utifrån kommer till skolan för att begå våldsdåd.
Men Arbetsmiljöverkets inspektioner visar att de allra flesta skolor inte har ett tillräckligt förebyggande arbete mot hot och våld.
- Vi tycker att förvaltningarna tydligare kunde ha stöttat skolorna med instruktioner och rutiner för situationer som är likartade, säger Stefan Hult, som är branschsamordnare för skolfrågor på Arbetsmiljöverket.
- Det ska också i första hand ligga på förvaltningarna att hos skolorna begära dokumentering av riskbedömningar och instruktioner för att förebygga våld och hot. Förvaltningarna har arbetsgivaransvaret och där ska det i första hand fungera.

Verket har tre rubriker för de anmälningar som rör säkerheten i skolan: Hot, rån eller våld.
Många fall av kränkningar och mobbing faller inte under begreppet våld, men det är svårt att säga exakt var gränsen går, enligt Stefan Hult.
I februari förra året inspekterade Arbetsmiljöverket trehundra skolor i Stockholm, Göteborg och Malmö för att kontrollera om de hade dokumenterat och bedömt de risker som kan förekomma vid skolan.
Hela 80 procent av skolorna hade inte genomfört de åtgärder som behövs för att förebygga hot och våld. Arbetsmiljöverket menar att siffran är representativ för hela landet.
Vad ska då göras för att förbättra säkerhetssituationen på skolorna?
- Det budskap vi går ut med till samtliga kommuner är att de ska ha en - dokumenterad - riskbedömning. Vilka risker för våld finns mellan elever, mellan elever och personal, elever och personal i förhållande till utomstående, obehöriga och föräldrar - hur ser hotbilden ut?
- Man kan även spalta upp det i ytterligare kategorier när det gäller person, grupp och riskabla platser, men ovanstående grundkriterier ska alltid finnas med, säger Stefan Hult.
- Sedan kan hotbilden ändras. Det gäller att ha ett levande dokument med genomtänkta instruktioner för att förebygga och hantera de hot- och våldssituationer som förekommer och som kan komma att förekomma i framtiden.
De våldssituationer som kan uppstå ska också mötas med tydliga instruktioner.
Oftast löser läraren konflikten och ordnar upp situationen, men ibland spårar det ur. Om en elev exempelvis vägrar lämna klassrummet när läraren säger till - hur ska läraren då agera?
- Frågan är om varje enskild lärare ska behöva stå och fundera på hur de ska hantera den uppkomna situationen? Då är det mycket enklare om personalen på skolan i förväg har kommit överens om vad läraren ska göra. Då blir påfrestningen mindre, anser Stefan Hult.
- Sedan kan varje situation vara unik och kräva en anpassning, men då finns det ändå ett säkerhetstänkande att utgå ifrån.
- Viktigt är också att göra klart i åtgärdsplanen vad som ska hända efteråt, som exempelvis samtal med föräldrarna och med rektor.
- Om lektionen fått avbrytas måste kanske klassen ta igen detta vid ett annat tillfälle. Det bör vara tydliga spelregler även för sådant, menar Stefan Hult.

Han tycker det är märkligt att man inom samma kommun och samma förvaltning "uppfinner" olika spelregler för säkerhetsarbetet på olika skolor, vilket inte är ovanligt. Det måste vara mycket enklare för eleverna och personal att ha enhetliga regler, anser han.
Ett tips är att i riskanalysen börja med att kartlägga de små vardagshändelserna och styra upp rutinerna kring dem. Stefan Hult menar att eleverna är mästare på att lista ut vilka lärare som de inte kan utmana och vilka de kan gå längre med.
Får lärarna tydliga instruktioner för hur de ska möta de risker som kan förekomma så är det inte längre frivilligt för dem att själva bestämma hur de ska hantera situationen. Är det en arbetsinstruktion kan de inte välja att blunda.
Hur gör man när det dyker upp obehöriga personer på skolan exempelvis? Vanligen är det då vaktmästaren eller rektor som förväntas agera och alla andra vänder ryggen till.
- Man tror gärna att det är "någon annan" som ska göra något. Men egentligen ska alla på arbetsplatsen kunna agera. Och när inte vaktmästaren eller rektor finns där…
Ofta finns säkerhetsinstruktioner i rektors hårddisk, men inte på pränt, har Arbetsmiljöverket sett.
- Sedan slutar den rektorn och då blir det mycket svårare för nästa rektor att göra upp en ny struktur.
- Men det ska ned på pränt så att det blir tydligt för alla, manar Stefan Hult.
De skolor som slarvar med riskanalyser och instruktioner för hur riskerna ska mötas kan räkna med att få tvingande förelägganden av Arbetsmiljöverket när inspektioner görs. Vid inspektionerna i Skåne förra året utfärdades tjugo förelägganden direkt.
Hotbilden är ungefär densamma över hela landet.
- Vi har gjort den här typen av inspektioner i flera andra distrikt utöver storstadsdistrikten och vi ser ingen skillnad.
- Det är en förutfattad mening att hot och våld är grövre i storstäderna. Det kan hända var som helst.

text: Bill Erlandson