Alla med en behörighetsgivande examen och arbetat minst ett läsår som lärare får lärarlegitimation.
Den något förändrade utformningen fick lärarlegitimationen när regeringens förslag gått igenom utbildningsutskottet och riksdagen tog beslut i början av mars.
Nu förbereder Skolverket allmänna råd inför introduktionsåret och lämplighetsbedömning av nya lärare och förskollärare.

De nya reglerna om lärarlegitimation börjar gälla från1 juli i år.
På en enda punkt gick utbildningsutskottet mot regeringens proposition om lärarlegitimation.  Det är inte rimligt menade utskottet, att en lärare eller förskollärare som har examen och arbetet inom sitt yrke, men som gjort ett uppehåll, ska behöva genomgå ett introduktionsår.
Det kan inte vara särskilt många lärare som gjort uppehåll, och som inte är speciellt lämpliga som lärare, menade utskottets ledamöter, och ändrade i regeringens förslag.
Det skulle inte ge Sverige så många fler behöriga lärare och förskollärare om ett introduktionsår skulle gälla för dem som gjort paus från lärarjobbet.
Snarare tvärtom, kan man läsa mellan raderna i utskottets förslag.

Ett stort arbete har redan satts igång inom Skolverket för att kunna ta emot den anstormning av legitimationsansökningar från yrkesverksamma lärare som förväntas efter halvårsskiftet. Enligt regeringens förslag ska det finnas två olika typer av legitimation, en för förskollärare och en för lärare.
Legitimationen är ett bevis på att innehavaren har en lärar- eller förskollärarexamen och ansetts lämplig för att arbeta i skola/förskola.
Från 1 juli 2012 blir det alltså krav på att kunna visa legitimation för att få en tillsvidaretjänst i förskola eller skola.
Kravet på legitimation för tillsvidareanställning gäller inte retroaktivt – har man en anställning i dag får man behålla den oavsett om man söker legitimation eller inte.
Legitimation kommer dock att vara nödvändigt för att självständigt få sätta betyg, efter 1 juli 2012.

Obehöriga lärare kommer att få sätta betyg fram till juni 2015, om de anställdes före den 1 juli 2011, men inte efter halvårsskiftet 2015 alltså.
För att få undervisa kommer det, förutom legitimation, även att krävas behörighet i rätt ämne, skolform och skolår.
Legitimation och behörighet är alltså inte samma sak, även om de hänger ihop.
På legitimationsbeviset, som Statens skolverk ska utfärda, kommer det att anges i vilka ämnen, skolår och skolformer som varje lärare är behörig att undervisa. Vad en lärare blir behörig i styrs i första hand av den utbildning hon eller han har.
I utbildningsdepartementet arbetar man som bäst med att ta fram en förordning som ska styra vilka utbildningsvägar som ger behörighet för vilken undervisning.

Generellt gäller att man bara blir behörig i de ämnen som man studerat. Sedan finns lite olika behörighetskrav beroende på var i skolan man arbetar.
För att bli behörig för arbete i förskolan krävs antingen en förskollärarexamen från den nya lärarutbildningen eller en äldre examen med inriktning mot arbete i förskolan. Ett alternativ är en annan examen som har kompletterats med nödvändiga kurser.
På liknade sätt har man tagit fram krav för förskoleklass, grundskola 1-3, grundskola 4-6, grundskola 7-9, gymnasieskola (ej yrkesämnen), gymnasieskola yrkesämnen, grundsärskola, SFI och modersmålslärare.
Det varierar till viss del mellan grupperna vilka utbildningsvägar som anses kvalificera för legitimation. För vuxenutbildningen gäller samma behörighet som för motsvarade nivå i grundskolan och gymnasieskolan.

De som så småningom kommer ut från den nya lärarutbildningen blir lättplacerade i systemet. De som har en betydligt äldre utbildning passar också ofta relativt bra in.
De stora svårigheterna bedömer man bli att definiera behörigheten för de lärare som tagit examen från den lärarutbildning som getts under 2000-talet. Den är inte alltid specificerad mot något särskilt ämne och kan ha relativt vida ålderspann.
Det är också relativt många som under sin yrkesverksamma karriär har kompletterat sin lärarexamen och där kraven på hur många poäng som krävts för att bli behörig i ett extra ämne varierat under åren.
Det blir en ansvarsfull uppgift för Skolverket att göra bedömningar utifrån det underlag som lärare som vill bli legitimerade skickar in.

Utgångspunkten för bedömningarna är att om man en gång utlovats behörighet efter en viss utbildning kan den inte dras tillbaka nu.
Hellre fria än fälla, alltså.
Skolverket planerar att ta hjälp av lärosätena i detta arbete. De får gå igenom de lärare som de har examinerat och ange, i det fall det inte klart framgår, vad lärarna är behöriga att undervisa i. Därefter fastställer Skolverket legitimationen.
Att ha undervisat i ett ämne under lång tid ger ingen garanterad rätt till behörighet, det är utbildningen som är avgörande.

Skolverket har redan börjat arbeta. För att kunna klara den anstormning av ansökningar som förväntas i augusti/september 2011 planerar man nyanställa ett stort antal handläggare. Parallellt har man också börjat fundera kring vad det så kallade introduktionsåret ska innehålla och vad det är för förmågor hos nyexaminerade lärare och förskollärare som ska bedömas av rektor i slutet av året.
Skolverket arbetar med att ta fram allmänna råd för lärares introduktion och lämplighetsbedömning av lärare och förskollärare. Under våren kommer förmodligen de allmänna råden ut på remiss.

Lena Linnerborg
Kerstin Weyler

(Nr 3/11)