|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Allmänna råd viktigare än många verkar veta
Då och då kommer någonting som heter allmänna råd från Skolverket ut till skolorna. Behöver man bry sig om dem eller kan man lugnt göra som man själv vill? Skolledaren reder ut vilken status de allmänna råden har.
De allmänna råden publiceras i Skolverkets författningssamling, SKOLFS och det är ingen slump att de publiceras tillsammans med författningar, förklarar Skolverkets chefsjurist Ingegärd Hilborn.
I juridiska sammanhang brukar allmänna råd definieras som "sådana generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende".
Kan handla", det låter ju som man gör som man själv tycker är bäst?
Men så är det inte.
- Ett allmänt råd utgår alltid från en författning, alltså lag, förordning eller föreskrift, betonar Ingegärd Hilborn.
- Skolverkets allmänna råd är rekommendationer till stöd för hur författningarna om förskola, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning kan tillämpas.
- Väljer skolan att inte följa de allmänna råden ska man kunna visa att det sätt man handlar på leder till att kraven i bestämmelserna uppnås på det alternativa sättet.
I den juridiska hierarkin är lag bestämmelser som har utfärdats av riksdagen. Förordning utfärdar regeringen. Läroplanerna exempelvis är rättsligt sett förordningar.
Lag och förordning är - förstås - bindande.
Sedan kommer föreskrifter, de beslutar myndigheten om. Ett exempel från skolområdet är kursplanerna i gymnasieskolan och betygskriterierna. Föreskrifter är också bindande.
- För att myndigheten ska kunna utfärda föreskrifter krävs ett bemyndigande från regeringen, förklarar Ingegärd Hilborn.
Ett exempel är bemyndigandet att fastställa betygskriterier i skolformsförordningarna.
Sedan kan det finnas allmänna råd. Allmänna råd behöver en myndighet inte ha något bemyndigande för att utfärda och de är inte bindande, men de måste falla tillbaka på en bestämmelse i lag eller förordning.
- Den här hierarkin av bestämmelser ligger i hela vår rättsordning, konstaterar Ingegärd Hilborn.
Regeringen kan ge myndigheten i uppdrag att utfärda nya eller förändrade allmänna råd, men myndigheten kan också själv ta initiativet.
- De allmänna råden syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och främja en enhetlig rättstillämpning. Det kan till exempel handla om att främja likabehandling eller likvärdig bedömning och betygsättning.
Allmänna råd talar alltså om hur man kan eller bör gå tillväga för att uppfylla krav som ställs i lagstiftningen.
Vid inspektioner kollar Skolverket att man i verksamheten använder de allmänna råden.
Om man inte handlar på andra sätt som leder fram till att kraven i bestämmelserna uppnås ska alltså råden följas. Annars får man kritik i inspektionsrapporten.
- Ibland, berättar Ingegärd Hilborn, kan underlåtelse att följa allmänna råd bero på att skolledare inte insett rådens tyngd. Ibland följer man dem inte trots att man känner till dem. Då kan det handla om bristande resurser.
text: Kerstin Lööv
|
|
Skolverket förbättrar informationen
För några år sedan upptäckte Skolverket att de allmänna råden inte var vidare kända.
I Skolverkets årsrapport ingår en redovisning av en panelundersökning av ett urval förvaltningschefer, utvecklingsledare, rektorer och lärare. Vid undersökningen 2003 såg Skolverket att kunskaperna om de allmänna råden inte var så bra.
- Det fanns till och med förvaltningschefer som inte kände till att det fanns allmänna råd om kränkande behandling, berättar Silja Jundin, undervisningsråd på verksledningskansliet.
Kännedomen hos lärare var också låg, vilket inte är så bra när det gäller exempelvis området bedömning och betygsättning, konstaterar Silja Jundin.
Efter den undersökningen har Skolverkets information förbättrats. De allmänna råden finns på verkets hemsida och i sin tryckta form har de fått en bättre utformning och layout.
"Hur är läget i din skola?" och "Hur är läget i din kommun?" är titlarna på de speciella foldrar som snart går ut till landets alla skolkanslier och rektorsexpeditioner.
- Inför den stora satsningen på fortbildning för lärare är det viktigt, säger Silja Jundin, att följa upp verksamheten så att man kan basera åtgärder på kännedomen om läget.
- För rektorer trycker vi på deras roll som pedagogiska ledare. Det har betydelse att man diskuterar kring likvärdig bedömning och betygsättning, inom skolan och med andra skolor.
På Skolverkets hemsida finns en egen rubrik om betyg, och däribland bedömningsexempel, det pushar man också för i foldrarna.
- Det är rektors roll att göra lärarna uppmärksamma på att informationen finns, säger Silja Jundin.
text: Kerstin Lööv
(3/2007)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|