|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bara rektorsutbildning gör ingen till rektor
Man kan inte gå igenom en rektorsutbildning som "komplement" till en bristfällig utbildningsgrund och därmed bli kompetent som rektor. Det slår en dom i Arbetsdomstolen fast.
Det är sällan mål i Arbetsdomstolen, AD, handlar om rektorer. I ett principiellt intressant mål som avgjordes i AD i slutet av förra året befanns en fritidschef som sagts upp på grund av arbetsbrist sakna tillräckliga kvalifikationer för en anställning som rektor.
Ärendet anmäldes av SKTF som ville ha prövat om kommunen fullgjort sin omplaceringsskyldighet genom att erbjuda ett arbete som ekonom och vidare om den på grund av arbetsbrist uppsagde fritidschefen haft tillräckliga kvalifikationer för att kunna arbeta som rektor.
Den uppsagde fritidschefen hade arbetat som chef för Hylte kommuns kultur- och fritidsförvaltning sedan 1995. I april 2005 sades han upp på grund av arbetsbrist, sedan kommunen beslutat att kultur- och fritidsförvaltningen skulle upphöra som självständig förvaltning. Han började sin anställning i kommunen redan 1976, alltså en "långvägare".
Han hade avböjt erbjudandet om omplacering till ett arbete som ekonom. Lönen som fritidschef var 31 000 kronor och kommunen var ovillig att diskutera en högre lön som ekonom än tidigare innehavares lön på 19 000 kronor.
Då menade SKTF att han borde omplaceras till en ledig anställning som rektor i grundskolan i kommunen. Ledningen av denna skola bestod av tre skolledare och denna innehavare skulle ansvara för de högre årskurserna 7-9 samt för barn med särskilda behov.
Av kommunens åtta rektorer har alla utom en genomgått den statliga rektorsutbildningen. Den erbjuds i första hand nyutnämnda rektorer.
För att få genomföra utbildningen skall deltagaren tjänstgöra som rektor och ha anmälts till utbildningen av sin arbetsgivare.
SKTF menade att den uppsagde fritidschefen efter skälig upplärningstid - innefattande rektorsutbildningen - haft tillräckliga kvalifikationer för arbetet som rektor.
På ett tidigt stadium redan 2004 när arbetsbristen bedömdes sannolik, alltså ett år före omorganisationen, erbjöds fritidschefen "outplacement", det vill säga i det här fallet två alternativa erbjudanden om hjälp till nytt arbete. Han tackade dock nej till bägge.
Kommunen anförde väldigt kraftfullt att den redan 2002 påbörjade en utveckling av skolan som innebar en "rektorsprocess". Kommunens skolverksamhet skulle vara fokuserad på ett pedagogiskt ledarskap.
Detta lokala synsätt, som beslutats av kommunfullmäktige, betonades även av Skolverket i en inspektionsrapport från början av år 2005. Skolverket betonade det pedagogiska ledarskapet, skolutveckling och läroplanens mål.
Kommunen anförde även mot fritidschefens kompetens att han avbrutit sin gymnasieutbildning när han kom in på utbildningen till fritidsledare och att denna utbildning helt saknar pedagogiska inslag.
Utbildning till fritidspedagog däremot omfattas av behörighetskraven enligt 2 kap 4 § i skollagen. Vidare saknade han högskoleutbildning.
Arbetsdomstomstolen gick i sitt domslut helt på kommunens linje och avslog därmed SKTF:s talan. Den uppsagde fritidschefen bedömdes sakna tillräckliga kvalifikationer för anställningen som rektor. Vidare ansåg AD att kommunen fullgjort sin omplaceringsskyldighet enligt LAS. Domen var enhällig.
AD-domen har fått ett stort utrymme i Skolledarföreningens senaste tidning. Regionombudsmannen Lars Södergren förklarar sig nöjd med domen och säger bland annat att han aldrig kunde tänka sig att SKTF skulle driva ett sådant här fall ända upp till Arbetsdomstolen. Han kunde inte föreställa sig att SKTF kunde tro att de hade tillräckligt starka argument. "Hade kommunen förlorat, så hade det öppnat för i stort sätt vem som helst att bli skolledare efter en kompletterande rektorsutbildning".
AD-domen har nummer 2006:110. Domen kommenteras av Sveriges Kommuner och Landsting i cirkuläret nr 2006:86
text: Mats Palmborg
(3/2007)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|