Sekretesslagstiftningen för skolan är detaljerad och omfattande. Skolan har jämte sjuk- och socialomsorgen de ojämförligt starkaste sekretessreglerna som finns i samhället.
Uppgifter om en elevs identitet, adress och personliga förhållanden inom bland annat grundskolan och gymnasieskolan omfattas av sekretess om det kan antas att eleven eller någon närstående till eleven lider men om uppgiften röjs.
Skolan måste alltid göra en menprövning innan uppgifter lämnas ut, till vem det vara månde.
För förskolan är sekretessreglerna ännu starkare. Där får uppgift inte lämnas ut om barnets personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom/henne närstående lider men.
I praktiken måste man alltså i förväg kunna bevisa att ett utlämnande av uppgiften inte leder till men för eleven eller dennes familj eller annan närstående.
Avsikten är, utöver att skydda barnet, att hemlighålla uppgifter om barn till förföljda personer eftersom de kan röjas genom barnets vistelse på skolan.
Men det har funnits en lucka i skyddet genom att skolan kan tvingas att lämna ut uppgifter till en annan myndighet som inte har lika stränga sekretessregler som skolan själv, exempelvis Skolverket. En uppgift som behandlas som hemlig hos den ena myndigheten kan vara offentlig hos en annan myndighet.
Den luckan täpps nu igen i ändringar av Sekretesslagen som ska gälla från september i år. Där sägs att sekretessen som gäller vid den myndighet som har det strängaste skyddet ska gälla för alla myndigheter som tar del av uppgifterna.
Sekretessen följer alltså uppgiften och blir inte beroende av vilken myndighet som hanterar uppgiften.
I sekretesslagstiftningen har mycket få sekretessbestämmelser ett generellt tillämpningsområde, de är alltså inte tillämpliga hos alla myndigheter.
Nu innebär den nya överföringen av sekretess att Tryckfrihetsförordningens meddelarfrihet bryts för sådana uppgifter som lämnas mellan skolan och andra myndigheter.
Även mellan myndighetens interna verksamhetsområden gäller överföringen av sekretess. Samma sekretess som gäller skolkuratorn eller skolsyster gäller all annan personal i skolan som får del av uppgifterna.
Tryckfrihetsförordningen säger att varje svensk medborgare till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska ha rätt att del av allmänna handlingar.
För att ge insyn i allmän verksamhet har varje svensk medborgare rätt att ta del av de handlingar som upprättas, tas emot eller skickas från en myndighet, men en allmän handling behöver inte vara offentlig. Allmänna handlingar kan vara offentliga eller hemliga. Offentligheten begränsas eller hindras av Sekretesslagen och i visa fall av Tryckfrihetsförordningen.
Sekretesslagen innehåller inte bara begränsningarna av rätten att ta del av allmänna handlingar, utan också av regler om tystnadsplikt och förbud att röja en uppgift, oavsett om det sker genom utlämnande av en allmän handling eller genom att röja uppgifter muntligt eller på något annat sätt.
Det innebär även en begränsning av den yttrandefrihet som finns fastlagd i grundlagen (Regeringsformen, 2 kapitlet) och att röja en sekretessbelagd uppgift medför straffrättsligt ansvar.
Ett annat hål som täpps till: Det skydd som gäller uppgifter om enskilda elever som lämnas från skolan till exempelvis Skolverket ska nu följa med från skolan. Det handlar om överföring av sekretess från en myndighet till en annan, där det starkaste skyddet ska gälla.
På Skolverket finns i dag ingen primär sekretessbestämmelse till skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden.
Skolans uppgifter är alltså skyddade, men om någon enskild elev eller förälder lämnar samma uppgifter till Skolverket så blir de offentliga. Med de nya reglerna kommer alla sådana uppgifter att omfattas av sekretess.
Ytterligare en nyhet i lagändringen är att sekretessen nu också ska följa med till Högskoleverket vid antagning av studenter, liksom till den kommunala vuxenutbildningen, till vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för invandrare (sfi) samt till folkhögskolan.
Justitiedepartementet menar att redan uppgiften om att en viss person är student vid en högskola eller universitet kan vara tillräcklig för att en förföljare skall kunna lokalisera personen eller hans/hennes familj.
Det fastslås även att skolpersonalens identitet ska skyddas inte bara av skolan, utan av samtliga myndigheter i de fall den som begär ut uppgifterna uppträder hotfullt eller annars visar en avog inställning.
Om det finns grundad anledning att befara telefonterror eller andra trakasserier av allvarligare natur riktade mot den anställde ska detta anses utgöra sådant allvarligt men som krävs för sekretess.
Den tystnadsplikt som följer av den nya bestämmelsen skall gälla i sjuttio år och hela denna tid ha företräde framför meddelarfriheten.
Sveriges Skolledarförbund har varit en av remissinstanserna till utredningen om de nya bestämmelserna; förbundet hade inga invändningar mot förslagen.

text: Bill Erlandson

(4/2006)