Den första juli i år blir verkligen ett märkesdatum för svensk skola. Den nya skollagen börjar gälla, flera förordningar, lärarlegitimation och nya läroplaner likaså. Skolledaren ger dig en snabbguide bland nyheterna.

1 juli 2011 blir ett viktigt datum ur skoladministrativ aspekt.
Efter år av utredande, remissarbete, förordningsskrivande och mer konkreta förberedelser börjar då en del av lagstiftningspaketet kring de nya skolreformerna att gälla fullt ut.
För dig som skolledare är den nya skollagen kanske den största förändringen men även de andra förordningarna och reformerna innebär nya och förändrade ansvarsområden för rektor.
Skollagen gäller i och för sig redan för utbildning som startar efter den 1 juli men i och med att den gamla utmönstras blir förändringarna mer tydliga.
För vuxenutbildningen börjar den nya skollagen inte att gälla förrän om ett år.
Lagen pekar på ett tydligare sätt än tidigare ut rektorsfunktionen som en garanti för utbildningens kvalitet och elevernas rättsäkerhet.
Fler beslut än tidigare ligger på rektorsnivå och rektorstiteln blir mer skyddad genom att det blir begränsningar för vem som får kalla sig rektor. I skollagen anges också att det är rektor som ska ha makten att styra över sin egen inre organisation för att kunna arbeta så effektivt som möjligt mot målen.

Huvudmannen är fortfarande ytterst ansvarig för all utbildning, men i propositionen om ny skollag anges att det inte är något hinder för tillsynsmyndigheten att i ett tillsynsbeslut också vända sig till rektorn i dennes egenskap av företrädare för huvudmannen, om det framstår som lämpligt.
Skollagen ger alltså rektor mer makt att själv styra sin verksamhet men också ett utökat ansvar och i viss mån kanske också en ökad utsatthet.

Från och med första juli gäller även de nya skolformsförordningarna, till exempel Skolförordningen (SFS 2011:185) som styr grundskolan, och Gymnasieförordningen (SFS 2010:2039) som styr gymnasieutbildningarna.
Eftersom ett av syftena med skollagen var att samla den gemensamma regleringen där, har skolformsförordningarna blivit lite tunnare än tidigare.
Samtidigt träder den nya samlade läroplanen med kursplaner i kraft för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Lagen om betyg från och med årskurs sex börjar också gälla 1 juli 2011, men ska inte börja tillämpas förrän på utbildningar som startar 1 juli 2012.
De elever som börjar på gymnasieskolan i höst ska mötas av den nya strukturen, Gy11 med 18 olika program, två skilda examina – yrkesförberedande och studieförberedande, lärlingsutbildning, nya strukturer och ämnen och en starkare betoning på entreprenörskap.
I samband med reformerna i grund- och gymnasieskolan införs den nya betygsskalan med fler betygssteg.
Den nya skalan och de nya kunskapskraven ska ge bättre förutsättningar för tydligare information och en rättvisare och mer nyanserad bedömning. Skalan är sexgradig från A till F med fem godkända och ett icke godkänt betygssteg.

Som att det inte räckte med detta, börjar även regleringen om lärarlegitimation gälla från och med den 1 juli 2011.
Kravet på att inneha legitimation för att vara behörig att undervisa ska dock tillämpas från och med den 1 juli 2012, liksom kravet på legitimation för att självständigt få sätta betyg.

Lena Linnerborg

(Nr 5/2011)