Rektors pedagogiska ansvar sätts under lupp nästa år Från och med 1 januari 2010 går Skolinspektionen över till en ny form av granskningssystem. Då kommer man att börja granska hur rektorerna sköter sitt pedagogiska ledningsansvar. I och med att Skolinspektionen nu har granskat alla landets skolor en gång kan man fortsättningsvis vara mer flexibel och ägna mer tid åt skolor som har större förbättringsbehov än åt de där det mesta fungerar bra. Det berättade generaldirektör Ann-Marie Begler när Skolinspektionen under den första av en rad konferenser som Skolinspektionen håller under hösten 2009 för att informera om sin verksamhet. Enligt Ann-Marie Begler vill Skolinspektionen i fortsättningen arbeta mer djupgående inom ett par huvudområden. Riktigt hur de kommer att benämnas återstår att se men de viktigaste områdena blir Kunskap och lärande, Ledning och styrning, Normer och värden och Alla elevers rätt till utbildning. Denna inriktning innebär att man på ett mer ingående sätt kommer att granska verksamheten i skolorna, det som verkligen sker i klassrummen och vad det leder till. Inspektionen kommer inte längre enbart att grunda sina iakttagelser på gällande lagstiftning utan också, och då med stöd i aktuell forskning, uttala sig om kvaliteten i undervisningen. Utgångspunkten är att alla elever har rätt att nå målen i alla ämnen och att det är skolans uppgift att försöka nå dit. Ann-Marie Begler var dock noga med att framhålla att Skolinspektionen inte kommer att kritisera enskilda lärare utan rikta sina synpunkter mot skolnivån. Som rektor kan man därmed vänta sig att få sitt yrkesutövande satt under lupp i fortsättningen. Rektors ansvar för det pedagogiska ledarskapet kommer att komma ännu mer i fokus än tidigare. Skolinspektionen är dock noga med att alltid fokusera effekterna för barnen/eleverna. Som exempel kritiserar man aldrig personaltäthet i sig utan lyfter bara fram de effekter en eventuell låg personaltäthet får för verksamheten. Den granskade skolan/kommunen får sedan själv välja lösning på problemet. Kommer då Skolinspektionen att granska rektors förutsättningar i sin tur för att utöva ett närvarande pedagogiskt ledarskap? Ja, svarar Ann-Marie Begler på frågan. Men på samma sätt som nämndes tidigare är det effekterna man i första hand riktar in sig på. Några generella uttalanden om rektors arbetsbelastning eller ansvarsområden kommer man inte att göra. Kommuners och enskilda huvudmäns ansvar utifrån styrdokumenten kommer dock fortfarande att granskas och där ingår rektors förutsättningar för att klara sitt uppdrag. text: Lena Linnerborg (Nr 11/2009)
I och med att Skolinspektionen nu har granskat alla landets skolor en gång kan man fortsättningsvis vara mer flexibel och ägna mer tid åt skolor som har större förbättringsbehov än åt de där det mesta fungerar bra. Det berättade generaldirektör Ann-Marie Begler när Skolinspektionen under den första av en rad konferenser som Skolinspektionen håller under hösten 2009 för att informera om sin verksamhet. Enligt Ann-Marie Begler vill Skolinspektionen i fortsättningen arbeta mer djupgående inom ett par huvudområden. Riktigt hur de kommer att benämnas återstår att se men de viktigaste områdena blir Kunskap och lärande, Ledning och styrning, Normer och värden och Alla elevers rätt till utbildning. Denna inriktning innebär att man på ett mer ingående sätt kommer att granska verksamheten i skolorna, det som verkligen sker i klassrummen och vad det leder till. Inspektionen kommer inte längre enbart att grunda sina iakttagelser på gällande lagstiftning utan också, och då med stöd i aktuell forskning, uttala sig om kvaliteten i undervisningen. Utgångspunkten är att alla elever har rätt att nå målen i alla ämnen och att det är skolans uppgift att försöka nå dit. Ann-Marie Begler var dock noga med att framhålla att Skolinspektionen inte kommer att kritisera enskilda lärare utan rikta sina synpunkter mot skolnivån. Som rektor kan man därmed vänta sig att få sitt yrkesutövande satt under lupp i fortsättningen. Rektors ansvar för det pedagogiska ledarskapet kommer att komma ännu mer i fokus än tidigare. Skolinspektionen är dock noga med att alltid fokusera effekterna för barnen/eleverna. Som exempel kritiserar man aldrig personaltäthet i sig utan lyfter bara fram de effekter en eventuell låg personaltäthet får för verksamheten. Den granskade skolan/kommunen får sedan själv välja lösning på problemet. Kommer då Skolinspektionen att granska rektors förutsättningar i sin tur för att utöva ett närvarande pedagogiskt ledarskap? Ja, svarar Ann-Marie Begler på frågan. Men på samma sätt som nämndes tidigare är det effekterna man i första hand riktar in sig på. Några generella uttalanden om rektors arbetsbelastning eller ansvarsområden kommer man inte att göra. Kommuners och enskilda huvudmäns ansvar utifrån styrdokumenten kommer dock fortfarande att granskas och där ingår rektors förutsättningar för att klara sitt uppdrag. text: Lena Linnerborg (Nr 11/2009)