Skollagsförslaget ger behov av ökade ledningsresurser

Ge rektor förutsättningar att koncentrera sig på de strategiska ledarskapsuppgifterna, påminner förbundet i sitt remissvar på det nya skollagsförslaget.

Sveriges Skolledarförbund förespråkar inte en ny ansvarsfördelning mellan stat och skolhuvudman och mellan skolhuvudman och rektor, men fördelningen bör utredas ytterligare, säger förbundet i sitt yttrande till skollagsförslaget. Man anser också att det kan vara lämpligt med en styrning från statens sida kring hur skolhuvudmännen ska redovisa sina resultat.
Trots oklara formuleringar i skollagsförslaget kommer det, enligt vad förbundet erfar, att vara möjligt att ha flera rektorer på en och samma skola – som i dag. Det stöder förbundet.
I skollagsförslaget föreslås att en lång rad stödfunktioner i skolan regleras – inte bara som i dag tillgång till skolsköterska och skolläkare – utan också psykolog, kurator, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek. Visst, bra, men skicka i så fall med resurserna, kräver förbundet. Regleras tillgången på allt detta kommer naturligtvis resurserna annars att tas från annan, frivilig verksamhet, varnar man.
Och att Skollagsberedningen inte lyckats uppskatta de totala kostnadskonsekvenserna av dessa ökade krav innebär inte att det inte blir ökade kostnader, konstaterar förbundet.

Att införa möjligheter till att överklaga rektorsbeslut om åtgärdsprogram för elev kommer definitionsmässigt också att skapa mer arbete för rektor, påpekar man, något som Skollagsberedningen inte låtsas om. I sitt remissvar pekar förbundet på något som i skollagsförslaget emellertid rejält avslöjar detta.
Skolväsendets överklagandenämnd – instansen i den andra änden av överklagandena – föreslås få mera resurser – för en ökad ärendemängd.
Men vem är det som ska skriva yttrandena över skolans bedömningar bakom sina beslut om åtgärdsprogram, jo rektor. En ökad ärendemängd hos Skolväsendets överklagandenämnd är alltså Skollagskommitténs bedömning, samtidigt som man blundar för vad denna ökade ärendemängd åstadkommer i den andra änden, när ärendet återremitteras till rektor.
Dessutom kommer rektor i första ärendeledet att behöva motivera beslutet mera utförligt på grund av överklagandemöjligheten för föräldrar och utredningen av elevens behov kommer att behöva bli grundligare.
Att krav på kommunal skolplan avskaffas är bra, anser förbundet. Fokuseringen på de nationella styrdokumenten skulle då sannolikt bli bättre, bedömer man.

text: Kerstin Lööv

(10/2009)