Nu rullar den stora informationsmattan om skolans alla nya reformer ut över landet.

Det är dags igen för en stor informationskampanj om de nya styrdokumenten för skolan. Även om inte alla beslut är fattade, till exempel skollagen, har Skolverkets informationsmaskineri dragit igång.
Satsningen är treårig, med start nu i vår. Ansvaret att genomföra, fortbilda och förankra nya kursplaner, ämnesplaner, läroplaner, ny gymnasieskola, nytt betygsystem med mera, vilar tungt på huvudmannen. Nu liksom förra gången i början av 1990-talet, då de då nya styrdokumenten skulle föras ut.
- Statens uppdrag är att informera om förändringarna och erbjuda verktyg som stödmaterial och webbsidor, säger Kristina Wester, undervisningsråd på Skolverket och samordningsansvarig för implementeringsarbetet.
Det handlar om, menar Skolverket, att få en förståelse för reformerna så att de som verkligen ska genomföra dem, rektorer och lärare, får tillräcklig kunskap och nödvändiga verktyg. Vem som behöver vad och när, är den klassiska utgångspunkten för informationsarbetet. Informationen ska också anpassas och fördjupas för de olika skolformerna.
Det är i första hand skolhuvudmannen som har ett stort och omfattande ansvar att planera och skapa en organisation som kan verkställa de beslut som regeringen, riksdagen och Skolverket fattar. Att arbetet sätter igång innan besluten är fattade, beror på att huvudmännen behöver tid för planering.
Kritiken mot den förra implementeringen handlade bland annat just om det; det fanns inte tillräckligt med tid.

Informationskampanjen delas upp i tre delar.
Först ut är skolhuvudmännen, därefter rektorer och förskolechefer och slutligen lärare och annan personal.
När det gäller komvux ligger förändringarna lite längre fram och därmed också informationen.
Med skolhuvudmän, rektorer och förskolechefer vill verket ha en personlig kontakt.
Det betyder bland annat att 5 500 representanter för skolhuvudmännen, såväl kommunala som fristående, har fått inbjudan till 11 konferenser landet runt i maj och juni.

Från och med augusti och hösten ut ska landets samtliga rektorer och förskolechefer bjudas in till ett stort antal konferenser. Skolverket hoppas att på sätt nå alla rektorer och förskolechefer.
I mitten av hösten är det dags för lärarna i grundskolan. Vecka 44, 1-5 november, är den stora ”kick-off”-veckan med såväl gemensamma som skolformsspecifika insatser.
Den kanske största förändringen kommer att ske i gymnasieskolan. Under cirka sex månader med start vecka 40 (4-8 oktober) är Skolverkets mål att nå samtliga cirka 30 000 gymnasielärare på konferenser, ämnes- och programträffar. Arrangerade i samarbete med kommun- och regionförbund, och huvudmän, såväl kommunala som fristående.
Till detta kommer ett omfattande kommentar- och stödmaterial att skapas med utgångspunkt i skolformer och ämnen. Material om nya prov och ett nytt betygssystem ska komplettera. Allt för att stödja det lokala utvecklingsarbetet.
Årets insatser handlar de övergripande förändringarna, nästa år riktar man sig in sig på de olika skolformerna. Under våren 2011 ska konferenser med mer riktad och ämnesspecifik information anordnas för skolledare och lärare.
Skolverket hoppas kunna samarbeta med både Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten i det här arbetet. En annan samarbetspartner är Utbildningsradion. Självklart är SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, liksom Friskolornas Riksförbund med i arbetet.
Den kommunala referensgrupp med ett tiotal kommuner representerade som Skolverket har, är också en referensgrupp för implementeringsarbetet.
Till sitt förfogande har Skolverket 97 miljoner för 2010, 94 miljoner nästa år och för 2011, 34 miljoner. Totalt 225 miljoner. Det som kostar mest är konferenser och webben. En stor utgiftspost är också att samtliga lärare i den obligatoriska skolan ska få ett eget exemplar av kursplanerna.

text: Kerstin Weyler

(Nr 4/2010)