Klimatet när det gäller yttrandefrihet på arbetsplatserna är snålt. Ett forskningsprojekt i Göteborg ska kartlägga hur det ser ut och vad bristerna beror på.

Yttrandefriheten på svenska arbetsplatser sitter trångt. Särskilt trångt sitter den enligt forskningen på gymnasieskolorna.
Nu startar ett forskningsprojekt vid Göteborgs Universitet om bristerna i yttrandefriheten, vad som påverkar klimatet för yttrandefriheten och om situationen kan förklaras med brister i lagstiftningen.
De två Göteborgsforskarna, juristen Susanne Fransson och P-O Börnfelt, som forskar på arbetsorganisation, ska under två år ta tempen på svenska arbetsplatsers yttrandefrihet.
Forskningen stöds ekonomiskt av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, som skjuter till 1,6 miljoner kronor.
Skälet till att det sker just nu beror dels på ett ökat intresse inom rättsvetenskapen, frågan diskuterades på det nordiska juristmötet i Köpenhamn förra året, och dels på uppgifter i media som pekar på att yttrandefriheten allt mer hamnat i kläm.
– Man läser i tidningar, ser på tv och hör i radio att människor som höjer rösten på arbetsplatsen och framför kritik råkar illa ut, säger P-O Börnfelt.

Dessa tecken på bristande yttrandefrihet gäller hela arbetsmarknaden, även skolan. En Googlesökning på ”tystade lärare” leder till medieuppgifter om flera fall där lärare som varit kritiska mot sin arbetsgivare råkat illa ut.
De uppges ha gått miste om tjänster, stängts av eller mer eller mindre tvingats att ta avstånd från kritiken.
Även tidigare forskning pekar ut skolan som ett problemområde. I en studie från 1999 uppger 27 procent av gymnasielärarna, 16 procent av grundskollärarna, 13 procent av förskollärarna och elva procent av universitetslärarna att de tror att de riskerar att få en försämrad situation på sin arbetsplats om de framför kritiska synpunkter.
Det är därför logiskt att gymnasieskolan är ett av de fyra områden som pekas ut för vidare studier i planen för forskningsprojektet.
– Det är forskningsmässigt väldigt intressant: Varför just gymnasielärare? Det är mycket märkligt, säger P-O Börnfelt.
I studien, som inte rör lagligt reglerad tystnadsplikt eller sekretess, kommer 120 personer inom olika sektorer av arbetsmarknaden att intervjuas om hur kritik tas emot på arbetsplatsen.
Det ger ett underlag som kan bidra till att förklara varför yttrandefriheten sitter trångt på vissa arbetsplaster men inte på andra. Förhoppningsvis kan man peka ut faktorer som gynnar respektive missgynnar yttrandefriheten.
– Det ska bli spännande att se varför det blir som det blir på just dessa arbetsplatser. Varför är det lätt att framföra kritik på ett ställe men så svårt på ett annat, säger P-O Börnfelt.
Eftersom de två forskarna är verksamma i olika discipliner kommer de presentera resultat som spänner över olika akademiska fält.
– Från mina intervjuer får man konkreta exempel på hur det ser ut med yttrandefriheten på arbetsplatserna. Då kan Susanne titta på vilka lagar som eventuellt reglerar detta, om de anställda kan ha nytta av dem eller om lagarna måste stärkas, säger P-O Börnfelt.
Bland annat kommer man att jämföra svensk och internationell lagstiftning på området. Därmed är man också inne på synen på yttrandefriheten som en mänsklig rättighet, fastslagen i FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna, av Europakonventionen och Sveriges grundlag, och koppling mellan det som sker på arbetsplatserna och juridiken när yttrandefriheten kränks.
– Ser man yttrandefriheten som en mänsklig rättighet så innebär det att det finns brister i lagstiftningen om det saknas en lag som ger anställda rätt att utan att riskera negativa konsekvenser kritisera sin arbetsgivare, säger Susanne Fransson.

text: Anders Jalakas

(Nr 9/2009)