När undervisningen i meänkieli inte längre var obligatorisk valde eleverna andra ämnen.
- Det är inte skolans sak att lära ut språket. Istället stöder vi det genom att delta i olika projekt, säger Barbro Rantatalo rektor på Gårdbyskolan i Korpilombolo.

Sions sånger fyller sporthallen i Korpilombolo. Gårdbyskolan har öppnat lokalen för Tornedalsteatern som reser runt i Pajala på en av sina många turnéer med det lokala språket, kulturen och Norrbottens historia som tema. I kväll bygger föreställningen på laestadianernas gamla sångbok.
- Laestadius tände en eld och det är den som fortfarande brinner, ropar Markus Forsberg från scenen.
Tillsammans med musikern Viktor Fors Mäntyranta berättar han om Lars Levi Læstadius, som i mitten av 1800-talet var präst i Pajala, drev en sträng väckelserörelse och förde kamp mot det utbredda alkoholmissbruket.

Predikanten Laestadius var också en förgrundsgestalt för spridningen av meänkieli, som i dag är ett av Sveriges fem minoritetsspråk.
Efter föreställningen förklarar Markus Forsberg att Tornedalsteatern ser det som en viktig uppgift att hålla språket vid liv.
- Den utveckling gruvbrytningen kan betyda för Pajala är fullständigt nödvändig, men samtidigt får vi inte glömma de mjuka värdena.
Barbro Rantatalo håller med om att det är viktigt att meänkielin lever vidare. Samtidigt tycker hon att det är bra att språket inte längre är obligatoriskt i skolan.
- Meänkieli är inte ett levande språk hos föräldrarna. Därför är det inte naturligt för barnen att välja det i skolan, säger hon.

Den obligatoriska undervisningen togs bort för några år sedan efter kritik från skolinspektionen, som vände sig mot kommunens höga målsättning att 75 procent av eleverna skulle kunna skriva och läsa enkel text på meänkieli.
Inspektionen pekade bland annat på svårigheter att mäta elevernas resultat.
- Jag tycker att raster och studieresor är ett bra forum för utlärning av språket. Vi är också med i ett projekt där eleverna får lära sig ortnamn på meänkieli. Någon regelrätt undervisning behövs inte, säger Barbro Rantatalo.

Pajalas skolchef Ann-Mari Mäki Larsson resonerar på ett liknande sätt:
- Skolan är inte rätt ställe för att vitalisera språket. Det är i första hand kulturarbetarna som kan ge liv åt språket och hjälpa oss att få våra ryggar att bli rakare.
Även om eleverna varken vill ha meänkieli som modersmål eller språkval, märker Ann-Mari Mäki Larsson att många ungdomar är stolta över Pajalas språkliga rötter. Hon tror också att det stärker deras känsla för Tornedalen.
- När våra pojkar blir över 20 kan de ändå en hel del meänkieli. De lär sig i jakt- och fiskelagen där man traditionellt alltid pratar språket. Meänkieli överlever i vissa sociala sammanhang och det är där orden finns. I skolan finns inte orden, säger Ann-Mari Mäki Larsson.

Torbjörn Tenfält

(Nr 4/2011)