Lyckad språkinlärning bra grund för skolframgång

Den svenska skolan har inte lyckas med sitt uppdrag att lära alla barn läsa. Orsaken är att vi utbildad en hel lärargeneration som inte är specialister på just det. Det hävdade hjärnforskaren Martin Ingvar på ett seminarium om betydelsen av språkkunskaper i Allianspartiernas regi.

Kunskaper kan inte erövras utan behärskande av språket och kunskaper fördjupar språket. Språket erövrar man inte utan läsning och läsning kräver träning, träning, träning. Det var Martin Ingvars programförklaring på seminariet.
Han anser inte att svensk skola lyckas med utmaningen att lära alla läsa.
Några av felen vi gjort och gör är att vi utbildat ”en hel lärargeneration som inte är specialister på att lära barn läsa och skriva”. Mot bättre vetande.
– Det är bara att undersöka läsförmågan i årskurs 4. Där ser vi vilka elever som kommer att sakna godkända betyg i alla ämnen.
Man ska inte tro på alla korrelationer men här är den kristallklar, menar han.
– Ett adekvat förstaspråk och läsförmåga i årskurs 4 är predestinerande för hur man klarar nian.
– Det har alltså funnits fem års varningar! Och möjlighet i fem år att göra något åt saken!
Men det är bra att göra rätt från början.
– Det är kriminellt att inte lära barn att läsa, deklarerade Martin Ingvar.
- För alla elever behövs det träning och för många behövs det mer träning och då ska de ha mer träning, så enkelt är det.
Det som händer när man uppnått automaticitetsfunktionen i läsning är att man blir mindre trött, och man blir mer koncentrerad när man umgås med innehållet i texten. Därför är automaticiteten central.
Det förskolorna kan göra för att underlätta för eleverna sedan när de kommer till skolan är, rekommenderar Martin Ingvar, att satsa på den fonologiska träningen.
Att svenska barn är dåliga på att räkna hör också ihop, menar han, med att läsförmågan inte blir automatiserad.
Folkpartiet har nyligen gått ut med ett förslag om att skolorna bör börja med engelska i första klass med motiveringen att barn ”har lättare att lära språk när de är små”, och att det blir mer jämlikt för olika grupper av barn.

Högskole- och forskningsminister Tobia Krantz (FP) är en av dem som stöder förslaget. Det är viktigt med främmande språk och därför bör barnen börja tidigt, var tanken.
Han glädjer sig åt att den viktade poängen till högskolan för språk börjat få vissa positiva effekter och att fler elever har börjat välja ytterligare något andraspråk än den dominerande engelskan.
Lovvärt, tyckte Svenska Akademins sekreterare Peter Englund, som bekymrar sig för att man inom akademiska studier aldrig kan ha kurslitteratur på något annat främmande språk än engelska, vilket blir väldigt begränsande.
Men problemet med engelskans ensidiga dominans löser man inte genom att börja med engelska vid sidan av svenskan redan i första klass.
Tobias Krantz stod på sig i alla fall när det gäller den inriktningen, men fick egentligen inte stöd av Martin Ingvar heller.
– Har man inget adekvat förstaspråk får man inte heller något adekvat andraspråk. Man ska se till att eleverna får ett välfungerande förstaspråk först, sa Martin Ingvar.
Det finns exempel på kommuner där man nått långt med läsförmågan för alla elever.
– I Haninge bestämde man sig för att utmana föreställningen att kunskapsnivån fördelar sig enligt socioekonomiska mönster och nöja sig med det.
– Man skippade den pessimistiska hållning som är inbyggd i Salsamätningarna och på tre och ett halvt år hade man bevisat motsatsen.
Gunilla Hammar Säfström, lärare i svenska och bild och en av lärarna för experimentklassen Klass 9 A i TV-serien med samma namn, berättade om hur man gör för att stärka självkänslan hos de håglösa och uppgivna, som väljer andra vägar för att se sig själva i spegeln med en känsla av självaktning. Det handlar om ungdomar som inte läst en enda bok och som har ett katastrofalt magert ordförråd.
Pierre Schellekens, svensk med nederländskt påbrå och chef för EU-kommissionens representation i Sverige, talade om varför flerspråkigheten inom Europa måste bli något mer än vacker EU-ideologi.
– Många företag vittnar om att de missat affärer för att de inte haft språkkompetens inom sina företag mer än engelska.
Så språkundervisningen måste förbättras i Sverige och han rekommenderade livslångt lärande av språk.
Oenigheten om huruvida engelska i första klass för svenska barn är en väg till bättre språkkunskaper och bättre konkurrenskraft bestod dock.

text: Kerstin Lööv