Det senaste decenniets skolpolitik har dominerats av ett parti, Folkpartiet.
Det är åtminstone den allmänna bilden.
Men då har vi inte gjort vår hemläxa, menar den moderata ordföranden i utbildningsutskottet, Margareta Pålsson.
- Hade du studerat vår politik så ser du att det är moderaternas skolpolitik de senaste 20 åren.

Margareta Pålsson tar emot i vad måste vara en av Sveriges vackraste arbetsplatser, riksdagen. Det är också en av Sveriges viktigaste och så mitt man kan komma i Sverige.
En alldeles nyanställd politisk sakkunnig visar vägen. Hon sitter också med på intervjun, så är det numera när maktens politiker intervjuas.
Det är verkligen en makthavare som svarar på mina frågor. Margareta Pålsson ordförande i riksdagens utbildningsutskott. Med den nya och ovanliga parlamentariska situation vi har sedan valet i höstas, är det inte raka rör genom utskottet för regeringens förslag längre.
- Mitt uppdrag är att lotsa regeringens förslag genom utskottet. Det är en ny situation varje gång, spelreglerna är annorlunda än tidigare.


Foto: Magnus Hartman

Före Sverigedemokraternas inträde i riksdagen fanns det oskrivna regler. Ledamöterna röstade, när frågan kom till kammaren, på sitt eget förslag, eller lade ned sina röster. De beslut som utskottet hade tagit avspeglade sig i kammaren.
- Nu är det sanningens minut. Ska det bli ett ja till utskottets förslag, berättar Margareta Pålsson.
Hon verkar dock rätt övertygad om att det kommer att gå regeringens, och alliansens väg.
- Jag är positivt inblandad i frågorna innan de hamnar i utskottet och har möjlighet att påverka.
Hon betonar den överenskommelse som alliansen har. Inga förslag som inte de fyra partierna står bakom blir ett förslag. Man ska vara överens om den förda politiken.

Utbildningsutskottet har fått en ordförande som till skillnad från de två senaste, står på en fast skolmark. För drygt 30 år sedan började hon sin första lärartjänst som lågstadielärare efter att ha gått lärarutbildningen i Malmö. På 1990-talet blev hon politiskt engagerad, först i kyrkopolitiken och så småningom i hemmakommunen Åstorp. Där var hon några år ordförande i kommunstyrelsen.
Men det var inte lätt att tala skolfrågor på hemmaplan.
- Nu börjar hon tala skola igen, sa dem till mig, säger Margareta Pålsson. Som lärare ska man inte säga så mycket.
Erfarenheten av det kommunala arbetet har dock gjort henne säker på en sak. Skolan hör hemma i kommunen.
- Jag tycker det är helt onödigt att utreda kommunaliseringen.  Vi moderater vill inte förstatliga skolan.

De flesta beslut bör avgöras så nära människorna som möjligt. Ett motstånd till mer koncentrerad makt till staten, skymtar bakom hennes ord.
- Jag vill att det ska gå åt andra hållet.
Men, hon är en lojal alliansspelare – statsministern har kommit överens med folkpartiet om frågan ska utredas, då ställer Margareta Pålsson upp.
Strax före vårt möte, har en utredning om överklagande om betyg lämnats över till allianskollegan Jan Björklund. När han fick den gjorde han fullständigt klart att överklaga betyg inte var en fråga som han skulle prioritera.

Från utskottets ordförande kom det dock inga kommentarer.
-Nej, det är alldeles riktigt, säger Margareta Pålsson. Om man lägger ned pengar på att utreda något så måste man bry sig om utredningen.
Inte slarva med statens pengar. Hon ska läsa remissvaren som kommer och sedan ta ställning.
Ordning och reda, också i utbildningsutskottet.
Det är en intensiv vår för utskottets ledamöter. Sällan har skolan stått inför så många förändringar. Närmast står lärarlegitimationen på tur. I början av mars ställer sig riksdagen bakom regeringens förslag om legitimation för lärare och förskollärare. Det råder ingen särskilt oenighet i den här frågan – läraryrkets status bör höjas.
- Ja, det är viktigt för att statusen ska öka, säger Margareta Pålsson. Tyvärr är det få stjärnor som vill bli lärare idag.

Lärare har för dåligt betalt, menar hon. Typiskt för ett kvinnlig yrke, som socionomer och bibliotekarier, exemplifierar hon.
- Jag anser att lärarfacken har ett ansvar för detta, säger Margareta Pålsson.
Den individuella lönesättningen fungerar inte. Kritiken från Pålsson mot fackets agerande är inte nytt. Hon hymlar sällan med den ståndpunkten när hon debatterat frågan.
Men också kommunpolitiker och skolledare får sin slev av gröten.
- Jag tror inte politiker i allmänhet ser skillnad på en duktig och en dålig lärare. Duktiga lärare bör ha 10 000 mer i månaden än andra.
Kommer det att ske?
Det blir tyst för en stund.
- Vi måste börja tala om det. Lärarfacken måste göra något, svarar Margareta Pålsson efter en kort stund.
Det hänger så mycket på en bra lärare. Och för den delen också en bra skolledare.
Sin egen första rektor såg hon inte särskilt ofta. Margareta Pålsson arbetade i en liten skola och rektor gjorde besök vart tredje år.
-Jag längtade kanske inte efter honom, men jag tycker inte lärare ska lämnas ensamma så länge. Han var en trevlig och behaglig man, men kanske inte en ledare. Jag frågade honom om det vore så att jag inte höll tider eller så – hur skulle han hålla koll.
- Hade du inte gjort det hade det nog hörts av, svarade han, och Margareta Pålsson ler åt minnet.

En skolledare ska vara tydlig, det slår utskottsordföranden fast. Hålla fast vi en gemensam hållning på skolan. Är man överens om till exempel vissa ordningsregler, men att man samtidigt går vid sidan av dem, abdikerar rektor.
-Helt fel väg att gå.
Nej, skolans ledare ska ha höga förväntningar på alla elever, var en ska kunna lyckas. Och ansvaret för elevernas resultat vilar på skolan. Hon efterlyser också en skola som är relevant för eleverna. Det duger inte att skolan ligger efter när det till exempel gäller vilken utrustning som står till buds.
- Den vanligaste invändning från skolledare är att man inte har tid. Rektor arbetar för mycket, frågan är hur mycket för mycket.
Arbetsuppgifterna är stressande, alltför mycket går till administration.  Margareta Pålsson är också självkritisk – också regering och riksdag ställer höga krav på till exempel dokumentation. Hur ska man kunna ändra på det?
- Ingen ser helheten. Är det absolut nödvändigt med till exempel alla planer som görs och ställs in i en bokhylla?

Det är ett annat arbete att vara lärare idag än när Margareta Pålsson arbetade i skolan. Det är skillnad för eleverna också. Tiden är knapp för att hinna med läxläsning och så vidare. Alldeles utmärkta initiativ är, menar Margareta Pålsson, när studenter läser läxor med barn som inte får stöd hemma. Det värmer hennes hjärta.
Hon vill införa läxläsning på fritids. Det går på fristående skolor att hålla öppet och att lärare finns tillgängliga också på eftermiddagarna. Varför inte i de kommunala skolorna också?
Allt som kan tänkas höja Sveriges elevers resultat kan behövas. För förfallet har fått gå alldeles för långt.
Det är på rätt väg men Margareta Pålsson tror i likhet med sin alliansvän Jan Björklund , att det kommer att ta tid innan förändringarna kommer att ge resultat. Tjugo år räknar hon med. Förändringar som alltså har sitt ursprung i moderat skolpolitik, likväl som i den folkpartistiska.
Det ska jag inte glömma i första taget.

Kerstin Weyler

(Nr 3/11)