Svagt ja till en utredning om förstatligad skola

Förstatligad skola – nja, men först en utredning.
Det beskedet gav riksdagspolitikerna i en av skoldebatterna inför valet.

En knapp månad före valet är temperaturen uppskruvad och meningsmotsättningarna stora mellan de två blocken. Det blev mycket tydligt när partiernas skolföreträdare möttes i en debatt i Kulturhuset i Stockholm.
De två blocken visade en enig fasad utåt i en mängd frågor – betyg:från sjuan (de rödgröna), från sexan (alliansen), betygsliknande skriftliga omdömen: ja från alliansen, skriftliga omdömen ja, men ej betygsliknande, från de rödgröna.

Lärarutbildningens uppdelning i fler examina, behörigheten till gymnasiet och grundläggande högskolebehörighet för alla gymnasieprogram, var också frågor som skiljer de två blocken.
Däremot går frågan om en förstatligande av skolan eller ett hårdare finansiellt grepp från statens sida för skolan, tvärs igenom blocken.
- Att förstatliga skolan är att skyla över problemen med en bristande likvärdighet, sa Sofia Larsen, C. och ordförande i utbildningsutskottet.
Hon fick medhåll av moderaternas skoltalesperson Margareta Pålsson, som ansåg att den förstärkning av till exempel skolinspektionen som regeringen gjort och ett större resultatfokus är sätten att öka likvärdigheten.
Även Gunilla Tjernberg, KD, höll med Larsen och Pålsson.
- Att ändra huvudmannaskapet löser inte problemet med bristande likvärdighet. Jag tror på de reformer som vi nu genomfört och låt oss följa upp dem först.
Mats Pertoft, skoltalesperson för Miljöpartiet efterlyste framför allt arbetsro för skolans personal och elever.
- Skolan före kommunaliseringen var dessutom inte särskilt likvärdig, menade Mats Pertoft och pekade också på att den statliga styrningen faktiskt har ökat de senaste åren.
I frågan om en förstatligad skola står Vänsterpartiet och Folkpartiet mycket nära varandra.

Folkpartiets Lotta Edholm svarade obetingat ja på frågan om ett återförstatligande. Rosanna Dinamarca, V, ville inte gå riktigt lika långt, men såg att staten tog ett mycket starkare grepp om finansieringen.
Alla partier kunde dock enas om att utreda konsekvenserna av kommunaliseringen, hur den har påverkat likvärdigheten och så vidare.
Men det verkar dock inte vara den första frågan som alliansen eller de rödgröna tar itu med efter valet.
Om oppositionen kommer till makten efter valet, kommer inte de senaste reformerna att rivas upp från grunden, kunde Marie Granlund, S, Rosanna Dinamarca, V, och Mats Pertoft ge besked om.
Tidigare har man sagt att skjuta gymnasiereformen ett år framåt, nu kommer justeringar, bland annat antagningen och högskolebehörigheten att göras efter hand.
Inte heller skollagen kommer att rivas upp i sina grundvalar, lite justeringar handlar det om också här.
Och får alliansen fortsatt mandat blir det satsningar på elevhälsan, rektorslyft och en timme mer i veckan för de yngsta skolbarnen.
Men några blocköverskridande förhandlingar om skolan, som väljarna i en undersökning efterlyst, ville inte alliansen utlova.
-Det har varit omöjligt att veta vilken politik som de rödgröna vill driva, sa Gunilla Tjernberg, KD. Det först nu i sommar som vi till exempel vet hur de rödgröna vill ha det med betygen.

text: Kerstin Weyler

(Nr 9/2010)