Konkurrens med förhinder

Konkurrens med förhinder

Böcker har sina öden och böcker får konsekvenser. Ingen vet detta bättre än tidigare forskningschefen vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – SNS.
Docent Laura Hartman hann knappt se sin DN Debatt-presentation av boken innan hon fick silkessnöret. Och efter några dagar fick den som fällde Laura Hartman själv sparken. Prata om att böcker får konsekvenser!
Samtidigt kan man beklaga att bråket inom SNS dragit bort intresset från en intressant studie. För första gången har nämligen en grupp välfärdsforskare sammanställt kunskapen om vad konkurrensutsättningen inom välfärdssektorn lett till – i en brett upplagd studie för SNS räkning: Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?.

Studien går igenom statistik och forskning på samtliga stora välfärdsområden: förskolan, skolan, individ- och familjeomsorgen, hälso- och sjukvården, arbetsmarknadspolitiken samt insatser för äldre och funktionshindrade.
Den övergripande slutsats som dras är att det råder en anmärkningsvärd brist på vetenskapligt baserad kunskap om effekterna av konkurrens i välfärdssektorn dit ju både förskolan och övriga skolväsendet räknas.
Utifrån befintliga studier går det inte hitta några vetenskapliga belägg för att de högt ställda förhoppningarna om att ökad konkurrens skulle leda till förbättringar av välfärden har infriats. Se där en minst sagt politiskt laddad slutsats, vilken, som sagt, redan fått konsekvenser.

Nå, vad säger till exempel genomgången av skolsystemet?
Vad gäller förskolan visas att kunskapen om effekterna av konkurrensutsättning är mycket liten. Det verkar dock som att kommunerna har en lägre kostnad för de barn som går i fristående förskolor. Vad detta beror på vet man dock inte.
Att ökad konkurrens och fritt skolval skulle förbättra elevernas prestationer var ett av de tunga skälen för friskolereformen. Det forskarna säger är, att oavsett om man undersöker betyg eller resultat på nationella prov, förefaller elever från friskolor prestera bättre än elever från kommunala skolor. Tar man hänsyn till relevanta bakgrundsfaktorer presterar friskoleelever något bättre än andra elever i grundskolan.
Friskolorna är populära bland elever och lärare. Dessutom har den konkurrens de bidragit med haft vissa effekter både på elevernas kunskapsutveckling och för lärarnas arbetssituation. Hur det är med skolledarnas arbetssituation framgår inte av boken.

I antologins avslutande kapitel pekar Laura Hartman på ett antal principer som bör vara vägledande för fortsatta reformer av marknaden för välfärdstjänster.

Uppföljning och utvärdering är helt avgörande för att ge politiker och medborgare de beslutsunderlag som krävs för att kunna få en väl fungerande modell.
Rätt balans i graden av reglering för att få marknaden att fungera bättre. Exempelvis skulle de segregerande effekterna av det fria skolvalet kunna begränsas genom att förbjuda friskolor att använda kötid som urvalsinstrument.
Bättre tillsyn och kontroll. Staten och kommunerna har ett stort ansvar för att säkra att oseriösa aktörer slås ut från marknaden så snabbt som möjligt

I ett avsnitt av boken berörs de anställdas situation inom skolan. Trots konkurrensutsättningen har lärarnas (och skolledarnas) löneläge inte förbättrats. Ändå finns det uppenbarligen stora vinster i verksamheten. Det man kan efterlysa är en mer aktiv facklig verksamhet inom friskolorna som just tar sikte på anställningsvillkoren och då i första hand löneläget. Hittills har personalen fått vidkännas större gruppstorlekar och striktare arbetstidsregler. Kanske är det på tiden att de får någon egen nytta av konkurrensutsättningen?
Det går egentligen bara att dra två slutsatser från SNS antologi om konkurrens och effektivitet i välfärden. Den ena är att medborgarna som använder välfärdstjänsterna är mer nöjda. Det andra är att det saknas forskning.
Bra då att SNS, som man uttalat, tar initiativ på detta område.

Tore Hamnegård

(Nr 10/2011)