Ny myndighet på klassisk mark
Mäktiga röda tegelbyggnader från ASEA:s storhetstid skuggar den ganska nya utbildningsmyndigheten Yrkeshögskolan. Och att myndigheten har gatuadress som är uppkallad efter en ingenjör – Bååth, är kanske lika symptomatiskt. Här är en myndighet som Svenskt Näringsliv har varit med och drivit fram.
I drygt ett och ett halvt år har en av utbildningssveriges lite mer anonyma myndigheter byggts upp på kärnsvensk industrimark i Västerås. Hit lokaliserades myndigheten när flera myndigheter som alla arbetade med utbildning mellan gymnasieskola och högskola slogs ihop. Men myndigheten har två ben, det andra finns i Hässleholm.
I ett öppet kontorslandskap möter generaldirektör Pia Enochsson upp. Den fysiska utformningen av arbetsplatsen har hon själv varit med och tagit fram. Längst ner i en korridor finns dock ett enskilt rum, men med glasvägg, för myndighetens chef.
Det är drygt tre år sedan utredaren Anders Franzén föreslog att Sverige skulle samla all eftergymnasial yrkesutbildning i en enda myndighet. För två år sedan fick Pia Enochsson uppdraget att bygga upp myndigheten och vid årsskiftet 2010-2011 är nästan alla på plats i Västerås och Hässleholm.
Det var en generaldirektör som hade erfarenhet av att både bygga upp och lägga ned myndigheter som regeringen rekryterade till jobbet som myndighetschef. Och med erfarenhet av det politiska spelet.
Pia Enochsson började sin bana som lärare och syokonsulent och när hon blev generaldirektör för Glesbygdsverket hade hon bland annat tre år som statssekreterare i jordbruksdepartementet bakom sig. Efter sex år som generaldirektör för Myndigheten för skolutveckling, MSU, fick hon uppdraget att utreda, och sedan bli yrkeshögskolans första generaldirektör.
I Yh-myndigheten som det korta namnet lyder, är den eftergymnasiala yrkesutbildningen samlad. Den tog över uppgifter från Ky-myndigheten och Skolverket, som i sin tur hade fått ta över en del från nedlagda MSU.
Det handlar till exempel om kvalificerade yrkesutbildningar av olika längd, vissa kompletterande utbildningar (företrädesvis inom den kulturella sektorn), påbyggnadsutbildningar och lärlingsutbildningar för vuxna inom vissa hantverksyrken.
Utgångspunkten för myndighetens arbete är arbetsmarknadens behov.
- Det är unikt, säger Pia Enochsson, att arbetslivets behov styr vårt arbete.
- Sverige behöver mer kvalificerade anställda än någonsin tidigare.
Hon exemplifierar med ett besök hon gjorde några dagar före vårt möte. Det är för övrigt något hon gör regelbundet, besöker någon av de utbildningsanordnare som får pengar från myndigheten.
Tidigare har skogsmästare med akademisk bakgrund varit arbetsledare i skogen. Men mer och mer har yrket blivit ett skrivbordsjobb. Fortfarande behövs dock arbetsledare i skogen och Vretagymnasiet utanför Linköping har startat en utbildning med inriktning mot skogsvård och planering.
Inte en gymnasial utbildning, men inte heller en traditionell akademisk – det är här Yh-myndigheten och dess utbildningsanordnare finns.
Antalet yrken är oerhört många, yrkesutbildningar likaså och en av myndighetens uppgifter är att spana. Vad kan det framtida yrkeslivet behöva?
Omvärldsbevakning är därför en prioriterad uppgift för den nya myndigheten. Den som följer statistikproduktionen runt utbildning ser att också framtidsprognoser kommer från Yh-myndigheten. Allt för att tjäna som ett underlag för att myndigheten ska kunna bedöma framtida utbildningsbehov och prioritera rätt.
Det handlar om mycket pengar som myndigheten fördelar, 1,8 miljarder till cirka 260 anordnare, både privata och offentliga. Också här har de stora nya utbildningsföretagen hållit sig framme.
Vill man anordna en utbildning krävs det god förberedelse. Den som vill starta ska visa att det finns framtida behov av utbildade inom yrket.
-Vi har högt ställda förväntningar på anordnarna, säger Pia Enochsson.
Ganska snabbt efter att utbildningen har startats följer man upp – finns de kvalificerade lärarna där, är elever nöjda, följs kursplaner och är lokalerna anpassade till utbildningen? Snabbt vill man vara på plats för att rätta till och försöka se till att intentionerna följs. Därefter finns det en regelmässig inspektion av anordnarna vart fjärde år.
Yrkeshögskolan är inte en arbetsmarknadsåtgärd, det handlar om att ge både individen en utbildning som efterfrågas och rätt arbetskraft till företag och samhälle. Viktiga samarbetspartners är därför näringslivets branscher.
De studerande har en varierad bakgrund, är i medeltal runt 30. Lika många har en teoretisk gymnasiebakgrund som praktiskt, och en femtedel har högskolestudier bakom sig. Konkurrensen om platserna är stor, i genomsnitt går det 3,8 sökande på varje plats. Avhoppen är få, om någon hoppar av är det ofta så att företagen rycker i eleverna innan de tagit sin examen.
Det har inte saknats arbetsuppgifter för den nya myndigheten, snarare tvärtom. Och samtidigt har den byggts upp.
Medarbetarna har rekryterats från brett och från många håll – andra statliga myndigheter, länsstyrelser, högskolor. Många från Mälardalen och från hela Skåne till avdelningen i Hässleholm. Det betyder mycket resor. Ofta med tåg.
Det är en fråga som oroar generaldirektören – hur länge ska medarbetarna orka med tåg och tidtabeller som sviktar?
När Pia Enochsson var på plats sommaren 2009 började rekryteringen av avdelningschefer.
Nöjd med tidigare erfarenheter arbetade hon nära samman med ett rekryteringsföretag, det är, menar hon, viktigt att luta sig mot den professionen.
Snart är alla platser tillsatta och myndigheten kan verka med full styrka. Vardagen tar vid.
En myndighets smekmånad går snart över och en stark utveckling av grupper och kultur, en slags positionering bland de anställda sker.
- Men har man varit med om det tidigare, vet man att man ska sitta lugnt i båten när vardagen tar över efter smekmånaden, säger Pia Enochsson.
Att bygga upp en ny myndighet är enkelt i jämförelse med att avveckla en. Det tog till exempel längre tid än beräknat att avveckla MSU.
För medarbetarna i Ky-myndigheten som avvecklades samtidigt var det samma process.
- Det är en ny insikt för alla som jobbar på en myndighet att det är så här livet. De statliga myndigheterna är inte som förr, säger Pia Enochsson.
Nu är det dags Yh-myndigheten att vända sig utåt och till nya målgrupper.
Snart presenteras den brett för en större allmänhet i en stor kampanj.
Det tar tid för en myndighet att etablera sig i det allmänna medvetandet. Det är också en erfarenhet som Pia Enochsson bär med sig från tiden på MSU. Och tid att upphandla, formulera och föra ut budskap.
Men på ett helt annat sätt är målgruppen bredare nu, och framför mycket allt större, än för Pia Enochsson tidigare myndighet.
De är de som vill försäkra sig om att få en attraktiv utbildning, och därmed ett säker, eller åtminstone säkrare jobb än tidigare, och ett näringsliv som vill tillförsäkra sig kunniga och kvalificerade medarbetare för att klara en tuffare konkurrens.
-Än så länge tycker alla vi är toppen, säger Pia Enochsson, inte utan en viss stolthet.
- Men nu måste vi börja leva upp till förväntningarna.
Så särskilt oroad för att det inte ska gå bra verkar inte generaldirektören.
Också det en erfarenhet från ett långt liv i statens tjänst.
Kerstin Weyler
(Nr 2/2011)