|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Synlig segregation skapar osynlig - likvärdigheten minskar
Likvärdigheten i svenska skolor har sannolikt minskat på senare år, bedömer Skolverket och segregationen har ökat på flera sätt.
Både när det gäller genomsnittligt meritvärde mellan skolorna och elevernas socioekonomiska bakgrund har spridningen ökat mellan 1998 och 2004.
Skolverket har inte bara tittat på socioekonomisk status och migrationsbakgrund utan också försökt ringa in faktorer som kamratpåverkan, vilket visar sig ha stor betydelse för elevernas ambition och inställning till skolarbetet.
Det är ett välkänt faktum att ambitiösa flickor med invandrarbakgrund söker sig till skolor med högre status och en annan elevsammansättning än på deras närmaste skola. Men socioekonomiskt skiljer de sig inte från pojkarna som blir kvar i förorten.
Ambitionen och resultaten på de skolor där de mindre ambitiösa pojkarna blir kvar påverkas. Dessa så kallade kontexteffekter påverkar resultaten men syns inte i den vanliga statistiken.
Med ökande synlig segregation får elevernas attityder större genomslag. Inte bara de egna föräldrarnas utbildningsnivå och socioekonomiska status påverkar utan också klasskamraternas bakgrund. Andelen elever med högutbildade föräldrar har alltså betydelse.
Spridningen mellan skolor är fortfarande låg i Sverige jämfört med många andra länder. Cirka nittio procent av skillnaderna i meritvärde finns snarare inom skolorna. Men spridningen mellan skolor har ökat med tio procent 1998-2004. Skolverket tror att både den synliga och den osynliga segregationen på senare år haft inverkan på den större spridningen i meritvärden.
Vad ska då skolan göra åt detta? Går det att utmana "förutsättningarna" inom den enskilda skolan? Det har Skolverket försökt undersöka genom analys av tre par av skolor som parvis skulle vara så lika varandra som möjligt när det gäller socioekonomiska förhållanden och andel elever med invandrarbakgrund.
Det var inte helt lätt att hitta sådana tvillingskolor, men man tycker sig ändå i sin analys hittat faktorer som gör att vissa skolor klarar att utmana elevernas "förutsättningar" bättre. Dessa faktorer påminner mycket om de som forskningen om framgångsrika skolor lyfter fram.
De mer framgångsrika skolorna har namn på P, de mindre framgångsrika på M. Dubbel satsning på omsorg och kunskap kännetecknar "P-skolorna". Förtroende och närhet gör det lättare att ordna stöd till eleverna allt efter deras behov.
Inställningen till vad skolan kan göra för att kompensera för elevernas bakgrund skiljer sig åt, tycker man sig se. På en av "M-skolorna" deklarerar personalen att föräldrarna tyvärr inte tar sitt ansvar för att se till att eleverna ska göra sina läxor. På P-skolan i samma par ordnar skolan läxhjälp på eftermiddagarna.
Samtidigt saknar inte resurserna betydelse. En rektor på en "M-skola" suckar trött apropå att man på hans skola inte ordnar någon läxhjälp: "visst, det vore ju bra, om vi hade resurser till det".
På en av "M-skolorna" har skolan försökt få eleverna att bli mer motiverade genom att införa ett arbetssätt som bygger på en stor del individuellt arbete, där eleverna själva på kort varsel ska välja klassrum och lärare på eftermiddagarna. Följden blir emellertid att sammansättningen i klassrummet och gruppens storlek varierar från dag till dag och lärarna har svårt att förbereda sig, vilket Skolverket tror är en anledning till de mindre bra resultaten.
På motsvarande "P-skola" satsar man i stället på återkommande bedömning av elevernas måluppfyllelse i kombination med snabba stödinsatser när behov upptäcks.
I två av de parvisa jämförelserna kan man se att det lokala ledarskapet bidrar till skillnaden. Det gör även den legitimitet rektor har, vilken bland annat kräver nära kontakt med lärarna.
På en av de mer framgångsrika skolorna involveras personalen vid resursfördelningen för att resurserna ska hamna där de bäst behövs.
Utvecklingsarbetet kan se olika ut men en genomtänkt pedagogisk grundsyn och mål för arbetet som får genomslag i det dagliga arbetet är en annan sak som skiljer till P-skolans fördel. Tydlighet i ledarskapet är positivt.
Även ledarskapet på den kommunala nivån har betydelse och om man där enbart sysslar med organisationen eller bryr sig om innehållet i skolan. Förtroendefulla relationer mellan skola och kommunal förvaltning är positivt för hög måluppfyllelse.
Men några enkla samband går inte att fastställa. Måluppfyllelsen blir till i ett oerhört intrikat samspel mellan pedagogik, ledarskap, synliga och "osynliga" förutsättningar.
text: Kerstin Lööv
(2/2006)
|
|
|
|
Vad händer med likvärdigheten i svensk skola? En kvalitativ analys av variation i måluppfyllelse och likvärdighet över tid (rapport 275, 2006) och
Vad gör det för skillnad vad skolan gör? Om skolors olikheter och deras betydelse för elevernas studieresultat.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|