|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tydligare mål och stärkt uppföljning med avskaffad timplan
Timplanen både kan och bör avskaffas i grundskolan, det anser Timplanedelegationen, som lade sitt förslag den 15 november, samma dag som ordförandekonferensen hölls.
Monica Lundström, ordförande i X-distriktet, som suttit med i Timplanedelegationen de fem och ett halvt år arbetet varat, redogjorde för delegationens slutsatser för ordförandekonferensen.
Erfarenheterna från försöket med timplanelös undervisningsplanering visar att arbete utan timplan kan bidra både till ökad måluppfyllelse och till skolans utveckling.
- Det är positivt för elevernas möjlighet att utvecklas optimalt om skolan tar makten över tiden, sade Monica Lundström.
En gynnsam effekt i försöken har varit att arbetslagen ägnar mer tid åt strukturerade pedagogiska samtal. Målen har kommit i centrum och det har lett till att eleverna och deras föräldrar har blivit mer involverade i elevernas och skolans utveckling.
Timplanedelegationen anser inte att farhågorna om att vissa ämnen skulle komma att åsidosättas är berättigade.
- För att nå kursplanemålen behövs ju tid, sade Monica Lundström.
Försöken visar att elever som behöver stöd får mera tid.
Lärarnas arbetssituation innebar till en början merarbete med att analysera målen i arbetslagen, men när de kommit in i det nya arbetssättet är de positiva. Mest uppskattar de de pedagogiska diskussionerna.
Utmärkande för skolor med bra resultat har varit att man där har en rektor som driver utvecklingsfrågorna och den inre styrningen.
Skollagen bör dock kompletteras, anser man, så att det i den framgår vilka ämnen som måste ingå i utbildningen och att eleverna måste erbjudas minst den garanterade totala undervisningstiden på 6 665 timmar.
Elevens val och skolans val bör däremot inte anges i skollagen, anser man.
Det ska framgå att skolan och undervisningen ska styras utifrån mål och målstruktur i läroplan och kursplaner. Undervisningen ska utvärderas, det vill säga resultaten i förhållande till de nationella målen i läroplanen och kursplanerna.
Mål bör klargöras inte bara för årskurs 5 och 9 utan oftare för att stärka målstyrningen. Vilka basfärdigheter eleverna bör ha bör övervägas redan för slutet av andra eller tredje skolåret, det är en likvärdighetsfråga anser delegationen.
Det är också viktigt att definiera vad undervisning är, sade Monica Lundström. Det är lärarledd undervisning, fastslår man.
En förutsättning för en timplanelös skola är att lärarna får kompetensutveckling i att arbeta mot målen och utvärdera målen. I en framtida lärarutbildning måste det ingå hur en målstyrd skola kan organiseras. Detta, liksom de statliga styrdokumenten över huvud taget, ska också vara ett obligatoriskt inslag i en förnyad rektorsutbildning.
- Och det får inte bli som med Lpo 94, sade Monica Lundström, att man ute i skolorna ska försöka genomföra detta utan några extra medel.
text: Kerstin Lööv
(12/2005)
|
|
|
|
Timplanedelegationens slutbetänkande heter Utan timplan - för målinriktat lärande, SOU 2005:101. Du hittar det via "Länkar" på förbundets hemsida, och vidare "Offentlig förvaltning", "Regeringskansliet", "Utbildningsdepartementet".
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|