Yrkeshögskolan är inget negativt val för de studerande. Tvärtom. Jag vänder mig kraftigt mot det synsättet, skriver Yh-myndigheten generaldirektör Pia Enochsson.

I utbildningsdebatten uttrycker flera debattörer att satsningar på praktiska utbildningar, yrkesutbildningar och yrkeshögskola tillkommit för ungdomar med låg studiemotivation och som misslyckats med sina studier i grundskolan eller gymnasieskolan. Ofta beskrivs dessa yrkesinriktade utbildningsformer som alternativ för dem som inte vill eller kan studera ett program inom den traditionella högskolan.
Jag vänder mig kraftigt mot denna beskrivning när den också inkluderar yrkeshögskoleutbildningar.
Jag kan bara konstatera att de förhållanden som råder inom yrkeshögskolan varken kan eller bör beskrivas som ett negativt val för de som inte ”klarar av” akademiska studier. Inget kunde vara mer felaktigt. Lika felaktigt vore det att påstå att universitet är till för de som inte ”klarar av” studier inom yrkeshögskola. Studerande gör sina val utifrån sina unika intressen oavsett om programmen finns inom högskola eller yrkeshögskola.

För att studera på yrkeshögskola krävs fullföljda studier från gymnasiet och betyget godkänd i minst 2 250 gymnasiepoäng. Studietakten är hög och vanligtvis koncentrerad till 4-5 terminer. Konkurrensen om utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan är mycket stor. Sökandetrycket har ökat i takt med att fler får kännedom om att utbildningarna oftast direkt leder till jobb. Sju av tio har jobb redan innan utbildningarna avslutats. 2010 var det i genomsnitt 3,7 sökande per studieplats. Genomsnittsåldern för de studerande är 29-30 år. De flesta har efter gymnasiet också arbetat eller drivit eget företag och är således väl etablerade. Nära en tredjedel har studerat på högskola innan depåbörjar yrkeshögskola. I fjol var det mindre än en av tio av de studerande som var registrerade som arbetssökande när de sökte yrkeshögskoleutbildningen.

Utbildningar längre än två år har arbetsplatsförlagda studier en fjärdedel av studietiden, övriga studier är teoretiska och grundas i dels kunskap som genererats i produktionen av varor och tjänster, dels i vetenskap.
Yrkeshögskolans främsta uppgift är att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid. Utbildningarna har alla initierats och delfinansieras av arbetslivet och näringslivet. Antagning av de studerande sker i samarbete med näringslivet i de ledningsgrupper som finns för varje utbildning och utgår inte enbart från studieresultat utan från en samlad bedömning av om den sökande har förutsättningar att genomföra studierna.

Arbetslivet ställer allt högre krav på yrkeskompetenser oavsett vilken studieform dessa erbjuds inom. Att skilja på yrkesutbildningar och andra utbildningar blir allt svårare.  Kvalificerade yrkesutbildningar erbjuds inom såväl yrkeshögskola som högskola och båda ställer höga krav på den studerande. Båda utbildningsformerna behövs och är lika viktiga för individen, samhället och för näringslivet.
Det är hög tid för generationen 30+ att uppvärdera kvalificerade yrkesutbildningar.
Generationen 30- har redan gjort det!   

Pia Enochsson
generaldirektör Myndigheten för yrkeshögskolan

(Nr 7/2011)