En månad kvar till valet och valrörelsen spurtar.
Skolan är en av valets stora frågor. Men hur vill partierna till exempel få fler att bli skolledare? Och ska läsåret förändras – en fråga som blev aktuell under sommarens debatt om tre terminer på högskolan. Här är Skolledarens valfrågor till partierna.
Fyra viktiga valfrågor till de politiska partierna
Är skolledare viktiga för elevers resultat?
M
Ja. Av forskning vet vi ett antal faktorer som gör att skolor blir framgångsrika. Den första och viktigaste punkten är ett tydligt demokratiskt men kraftfullt ledarskap från rektors sida som framför allt inriktas på skolans kunskapsmål.
C
Kvaliteten i ett utbildningssystem kan aldrig bli högre än kvaliteten på dess lärare och skolledare. Läraren har ett stort ansvar i att ge alla barn en likvärdig chans att lyckas och bli sedda. Men det är rektorn som högsta chef för en skola som är ytterst ansvarig för skolans resultat och arbetsmiljö.
Idag går för mycket av rektorernas tid åt till administration. Vi anser att rektors ställning och ansvar som ledare bör stärkas och i befogenheter jämföras med en VD i näringslivet - eller med en universitets- eller högskolerektor. Vi anser även att skolan i högre utsträckning ska rekrytera skolledare med olika bakgrund.
FP
Självklart! Att vara rektor är landets viktigaste chefsjobb.
KD
Ja, det finns forskning vid bl.a. Stockholms universitet som försökt identifiera vilka gemensamma faktorer som finns i framgångsrika skolor, och där är skolledare mycket viktiga.
MP
Skolledarna spelar en avgörande roll för hela verksamheten. En bra organisation, med trygga och kompetenta lärare och medarbetare spelar en avgörande roll för att eleverna trivs och når bra resultat.
S
Ja, mycket.
V
Ja, skolledaren är pedagogisk ledare för skolan och har det yttersta ansvaret för att eleverna når målen. Därför måste skolledare ha de resurser som behövs för att kunna fördela dem utifrån de behov som eleverna har.
Vad bör en rektor ha i månadslön?
M
Som politiskt parti tar vi inte ställning till lön utan det är upp till arbetsmarknadens parter att komma överens om.
C
Som politiker vill vi inte gå in på lönenivå för olika yrkesgrupper. Det är en fråga för arbetsmarknadens parter. Däremot tror vi att lönenivåerna kommer att påverkas i takt med att rektorns ställning förändras.
FP
Det får inte jag som minister uttala mig om, men generellt tycker jag att både utbildning och ansvar ska löna sig och alltså måste synas i lönekuvertet.
KD
Det är en fråga för arbetsmarknadens parter att göra upp om, men den bör spegla chefsrollen och ansvaret
MP
En rektor ska naturligtvis ha en skälig lön Men vi anser inte att man från politiskt håll ska ge sig in i lönebildningen, utan att den ska skötas av arbetsmarknadens parter.
S
Det är ett viktigt chefsuppdrag och bör betalas därefter. Vi tycker också att det är rimligt att en rektors uppnådda resultat avspeglar sig mer i lönesättningen. Men detta är en fråga för parterna, inte för riksdagens partier.
V
Det ska inte riksdagen besluta om utan det är en fråga för arbetsmarknadens parter att bestämma.
Hur ska man arbeta för att få fler intresserade av att bli skolledare?
M
Jobbets status kommer nog att öka tack vare regeringens satsningar på rektorsutbildningen samt förslag till ny skollag som stärker skolledarnas roll. Tror även att svaret på fråga 1 kan göra att fler vill bli intresserad av att bli skolledare, det är ett jobb där man verkligen kan göra skillnad.
C
Höja kraven för yrkeskåren. Regeringen har infört ett nytt rektorsprogram för att bl.a. öka kunskapen om skoljuridik, myndighetsutövning och mål- och resultatstyrning. Vi vill därför införa ett nationellt Rektorslyft. Det innebär att rektorerna ska ges möjlighet att gå ledarskapsutbildningar inom både det reguljära och privata utbildningssystemet och att denna möjlighet ska ges till samtliga rektorer i form av en ledarskapspeng.
FP
Vi måste höja statusen för såväl rektorsyrket som läraryrket. Det handlar bland annat om att återupprätta skolledarnas auktoritet, att tydliggöra skolledarnas ansvar och befogenheter och om att skapa en tryggare arbetsmiljö. Skolan borde återförstatligas.
KD
Dels är det viktigt att skolledare är synliga i verksamheten för att kunna bli förebilder för elever inför deras yrkesval. Det är också viktigt att skolledare uppmärksammar och understödjer lärare som har potential att bli bra skolledare.
MP
Det är viktigt att visa på vilken dynamisk och spännande arbetsplats skolan är och vilka möjligheter man som skolledare att utforma verksamheten. Miljöpartiet vill öka friheten i skolan istället för att öka detaljregleringen, vilket regeringen gjort.
S
En kvalitetssäkrad och obligatorisk rektorsutbildning och även goda utbildningsresurser för biträdande rektorer. Färre och tydligare mål från riksdag och regering. En mer långsiktig skolpolitik med mer av blocköverskridande överenskommelser så att arbetsron för rektorer och lärare ökar. Vi tror också att staten kan ge bättre förutsättningar för att rektorer ska kunna rekrytera riktigt goda lärare. Dels genom lärarlegitimation, dels genom att ge högpresterande högskolestudenter möjlighet att gå in som hjälplärare efter intensivutbildning i pedagogik, och dels genom att samarbete om en omställningsförsäkring som gör det möjligt för lärare som inte längre vill eller orkar vara lärare att byta yrke eller bransch.
V
Genom mer resurser till skolan får rektor mer makt och möjlighet att fatta beslut som baseras på pedagogiska överväganden och vad som är bäst för eleverna i stället för att administrera kommunens nedskärningar.
Bör läsårets indelning ses över, för att exempelvis kunna utnyttja skolans resurser - lokaler, personal etcetera bättre?
M
Vi har för närvarande inga planer att ändra på läsårets indelning.
C
Sveriges elever behöver få mer tid till lärande. Centerpartiet anser därför att antalet garanterade undervisningstimmar bör höjas i grundskolan och att årets dagar utnyttjas på ett bättre sätt än idag för att uppnå kravet om ökad tillgänglighet till kunskap
FP
Det finns möjligheter i skollagen för kommuner som vill ändra indelningen. Traditionens makt är stor. Det långa sommarlovet är djupt rotat i vårt kalla och mörka land sedan generationer tillbaka.
KD
Kristdemokraterna har inte haft något sådant förslag. Ett bättre utnyttjande av skolans resurser förutsätter inte denna förändring, en hel del kan göras ändå.
MP
Nej, vi tycker att nuvarande terminsindelning är bra. Men vi ser positivt på att skolans lokaler används till olika typer av aktiviteter som stärker lokalsamhället, utanför skoltid.
S
Vi är positiva till detta, antingen genom att alla elever på skolan läser under en större del av året eller genom att skolorna erbjuder mer av stödundervisning under loven för att stödja de elever som inte når kunskapsmålen. Däremot bör en sådan process initieras genom att skolorna får utrymme för att göra detta, snarare än att det blir tvingande för alla skolor.
V
Nej
text: Kerstin Weyler
(Nr 7-8/2010)