Öppen utfrågning om elevernas resultat
I förra veckan samlade utskottet de viktigaste aktörerna i skolvärlden till en öppen utfrågning om resultaten i svensk skolan.
Hur de försämrade resultaten ska förklaras har Skolverket försökt sammanställa i en rapport som presenterades i höstas. Den heter "Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?" och är egentligen en översikt av den forskning som har bedrivits sedan början av 1990-talet i akt och mening för att förklara utvecklingen.
Förklaringarna går inte att hitta på ett enda ställe menar verket, utan de återfinns i samhällsförändringar, reformer, resurser och i skolans inre arbete.
Skillnaderna mellan kommuner ökar, mellan skolor och till och med inom skolor.
Elevers bakgrund spelar allt större roll, liksom valet av skola. Den centraliserade styrningen innebär inte, konstaterar Skolverket, att resurserna fördelas utifrån ett kompensatoriskt tänkande, utan lika mycket till alla. Undervisningen har blivit mer och mer individualiserad och framför allt i ordets sämre bemärkelse. Eleverna lämnas mer åt sig själva och sina studier.
Stödet hemifrån betyder allt mer för den enskilde elevens resultat i skolan.
-Vad spelar lärartäthet för roll, undrade utskottsledamoten Gunilla Tjernberg, KD.
- Generellt har den en liten betydelse, svarade Sverker Härd, som presenterade Skolverkets rapport för utskottet. Men för elever med behov av särskilt stöd och för yngre elever är den viktig.
Frågorna från övriga ledamöter handlade i stor utsträckning om det individuella arbetssättet och segregationens konsekvenser.
Skolledarförbundets ordförande Lars Flodin var tillsammans med bland andra representanter för lärarfacken, elevorganisationerna och skolmyndigheter, inbjuden att ge sina synpunkter på dagens ämne.
- Styrningen av skolan måste bli tydligare, sa Lars Flodin. I dag drar stat och kommun ofta åt olika håll. Rektor måste få det inflytande och befogenheter som krävs för att uppdraget ska kunna genomföras.
Det handlar om att kunna använda lärarresurserna på det mest effektiva sättet, att få möjlighet att inrätta biträdande skolledare för att skapa en ledningsgrupp och ge rektorerna ansvar att själva anställa och lönesätta personal.
- Avgörande är också att rektorsjobbet blir mer attraktivt, avslutade Lars Flodin.
Det är helt uppenbart att ledningsfrågorna uppmärksammas mer och mer.
Maria Stockhaus, ordförande för beredningen för utbildningsfrågor inom Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, hänvisade till organisationens senaste analys, Konsten att når resultat (se också sidan 11).
Hon passade också på i avtalstider att göra ett inpass om SKLs önskan att ge skolledningen större inflytande över tidsanvändningen i skolan. Då kan resurserna fördelas på ett bättre sätt, menar SKL.
Det var en krok som de två lärarfacken. LR och Lärarförbundet, dock inte nappade på.
Sören Holm, Lärarförbundets kanslichef, pekade däremot på att ”allt börjar med läraren”. Lärarens kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för elevers resultat. Han betonade både den ämnesmässiga kompetensen som den ämnesdidaktiska och vikten av att erbjuda alla lärare kompetensutveckling. Lärarlyftet är bra, men når ännu så länge inte så många, menade han.
Skolinspektionens generaldirektör Anne-Marie Begler betonade också vikten av rektors ledarskap. Det tillsammans med lärarnas behörighet, uppföljningen av kunskapsresultaten, och arbetsklimatet i såväl klassen som skola, är områden somär föremål för Skolinspektionens närmare studier.
Utskottsledamöterna frågade också om läromedlens roll, elevinflytande och om negativa attityder till skolan.
Kjell-Olof Feldt, tidigare finansminister och numera ordförande för Friskolornas riksförbund, anslog dock en mer positiv syn.
- Det är ett stort framsteg att vi i dag är inriktade på kvalitet, resultat och prestation, sa han. Och efterlyste samtidigt ett öppnare system för jämförelser, inte bara mellan kommuner utan mellan enskilda skolor, så att brukarna, elever och föräldrar, kan göra ett väl underbyggt val av skola och utbildning.
Tre intensiva timmar avslutade utskottets vice ordförande Marie Granlund, S, med utse denna utfrågning till mandatperiodens viktigaste.
- För vad är viktigare, menade Granlund, än hur det går för våra barn i skolan.
text: Kerstin Weyler
(Nr 3/2010)