Rektor i riksdagen siktar på utbilningsutskottet
Hon är skolledarnas röst i riksdagen. Hittills framför allt i finansutskottet.
Men om det går bra för alliansen den 19 september siktar Ann-Charlotte Hammar Johnson på utbildningsutskottet.
Det råder avslutningsstämning i riksdagen.
Slutprovet blir bland annat riksdagsbeslutet om ett av de allra största lagstiftningsarbetena på länge - skollagen den 22 juni.
Utanför Ann-Charlotte Hammar Johnssons fönster hörs ljuden från de första studentlastbilarna som drar runt närbelägna Sergels torg. Hon tar emot i sitt arbetsrum högt uppe i ledamotshuset på Helgeandsholmen.Här har hon haft sin arbetsplats i snart fyra år i stället för rektorsexpeditionen på Elise Malmrosgymnasiet i Landskrona.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson stod på sjätteplats på moderaternas lista för Skåne läns västra valkrets vid förra valet.
Tack vare att en av hennes partikamrater, Cristina Husmark Pehrsson blev socialförsäkringsminister, och att en partimedlem som stod högre upp på listan än Ann-Charlotte avstod sin riksdagsplats för ett kommunalrådsjobb, blev hon riksdagsledamot.
Men det började egentligen hemma i Bjuv. Som SO-lärare ville hon vara med och påverka, inte bara undervisa om hur det går till.
- Jag upplevde så många hinder. Det var frustrerande.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har inte som många moderater i riksdagen, tagit vägen via Muf, moderata ungdomsförbundet, in i rikspolitiken.
Det var i lokalpolitiken, i miljö- och byggnadsnämnden, som hon först blev engagerad. Så småningom blev hon medlem av regionstyrelsen för Skåne och arbetade med sjukvårdsfrågor.
Det går snabbt när Ann-Charlotte berättar om sitt jobb och sitt politiska intresse. Att hon ville vidare som lärare är inte svårt att förstå. Och när hon hoppat in som schemaläggare en sommar (”jag gillar logistik”) var den nya banan som skolledare utstakad.
Samtidigt deltog hon i en lokal utbildning för dem som kunde tänka sig ett framtida ledarskap i skolan.
- Jag ville vara med och påverka.
Jobbet med schemaläggningen var bara början. Snart blev Ann-Charlotte Hammar Johnsson utbildningssamordnare. Hon var ansvarig för upphandlingar av till exempel busstransporter, ledde matråd med mera. Tjänsten blev en biträdande rektorstjänst och så småningom fick hon en rektorstjänst på Elise Malmrosgymnasiet inom Landskrona-Kävlinge-Svalövs gymnasieförbund. Som chef fick hon en före detta LR-ordförande, Tomas Johansson.
- Skolan fick alldeles nya lokaler och jag hann precis flytta in, innan jag hamnade i riksdagen.
Nu står hon på tredje plats inför valet i höst.
- Det är ett gott betyg för mitt jobb. Jätteroligt.
Det tar ett tag att lära sig riksdagsledamotsjobbet, menar Ann-Charlotte. Efter en mandatperiod är man mer hemtam.
Och nu väntar utbildningsutskottet, om ledamoten själv får välja.
Redan de här fyra åren har hon varit med i utskottet, men bara som suppleant. Suppleantplatsen i finansutskottet har tagit betydligt mer tid, särskilt under de senaste åren med finanskris.
Under den nuvarande mandatperioden har Ann-Charlotte Hammar Johnsson hållit kvar kontakten med sin skola.
Besök i verkligheten, eller med moderata ord, välfärdsbesök, har varit viktigt. Två dagar av riksdagsveckan, och en vecka per månad, är det tänkt att ledamöterna ska vara ut hos väljarna.
En av utbildningspolitikens viktigaste frågor är, enligt Ann-Charlotte, att sätta in insatser tidigt.
- Börja tidigt med rätt stöd. Det är väsentligt att allt hänger ihop. Att satsa på alla, måste vara utgångspunkten.
Den i den borgerliga alliansen något kontroversiella frågan om förstatliganden av skolan, rundar Ann-Charlotte Hammar Johnsson galant.
Det har ju skett rätt mycket på den statliga sidan också, med Skolverk och Skolinspektion, menar hon. Att hålla fast vid något som fanns för 20 år sedan, är inte aktuellt, det är ett tydligt besked.
Och javisst, måste statusen för lärare höjas. Men om det ska vara 35 timmar arbetsplatsförlagt arbete eller 40 timmar – det kan man diskutera.
Lönespannet mellan lärare måste också bli större. Den individuella lönesättningen måste börja fungera.
Hur som helst måste eleverna stå i fokus för skolans arbete.
Fortfarande finns hjärtat kvar hos de barn och ungdomar som Ann-Charlotte tidigare jobbat med. En fråga som hon drivit i riksdagen är att också eleverna i särskolan ska få studiebidrag, inte barnbidrag när de fyllt 16 år. En liten fråga kanske, men en viktig symbolfråga för både de ungdomar och föräldrar som berörs.
Måste man göra likadant, är en fråga som Ann-Charlotte återkommer till flera gånger. Finns det inte andra sätt att lösa saker och ting på?
Hemmaskolan i Landskrona får nog vänta ytterligare en mandatperiod på sin rektor. Efter Almedalsveckan i början i juli väntar en intensiv valrörelse.
Det är fullt klart att rektor Ann-Charlotte Hammar Johnsson vill vara med och påverka rikspolitiken, kanske lösa saker på nya sätt, i ytterligare fyra år.
text: Kerstin Weyler
Nr 7-8/2010)