Den kommunala vuxenutbildningen inrättades för fyrtio år sedan, 1968. Ganska snart därefter bildades Rvux, en riksomfattande intresseorganisation för vuxenutbildningen, som då allmänt kallades Komvux.
Nästan trettio år senare, 1997, fick vi Kunskapslyftet, säkert den största satsningen ett land gjort på vuxenutbildning och som skulle bli början till en omvälvning av vuxenutbildningen.
Det uppfattades av många som ett sätt att hyfsa arbetslöshetsstatistiken, men man glömmer ofta att reformen också innebar ett uppdrag åt vuxenutbildningen att öka landets kompetens och att hitta nya arbetsformer för denna.

Flera kommuner valde att från Komvux sära ut en särskild enhet, ofta direkt under kommunstyrelsen, med uppgift att diversifiera utbudet av utbildningar och kurser genom att bland annat upphandla utbildningar från externa utbildningsföretag.
I samband därmed inrättades ett antal tjänster som projektledare med ansvar att utvidga utbudet av utbildningar, inte minst med yrkesinriktning.
Eftersom projektledarna inte alltid längre hade en naturlig koppling till Komvux uppstod ett behov av en ny organisation för dessa, och det blev Lärvux.
Utvecklingen har gått vidare. I en hel del kommuner har man gått hårt fram genom att helt ersätta sin egen kommunala vuxenutbildning med upphandlad sådan.
Samtidigt öppnade sig Rvux, som så småningom valde att kalla sig för Riksförbundet för formell vuxenutbildning, för utbildningsanordnare som anordnar betygsgivande utbildningar på uppdrag av kommuner. Detta för att dra en gräns mot till exempel studieförbund och folkhögskolor.

Satsningen på vuxenutbildning var alldeles tydligt under avklingande redan när den nuvarande regeringen tillträdde 2006, men ändå gjordes plötsliga åtstramningar av vuxenutbildningen, kännbara sådana, med hänvisning till att nu under högkonjunkturen gäller arbete, inte studier. Att landet står inför ett skriande långsiktigt kompetensbehov verkade inte få någon högre prioritet.
Dessförinnan hade de två riksorganisationerna insett att sammanslagning till en enda skulle utgöra en kraftfull kontaktyta mot politiker och myndigheter, och under 2007 och 2008 bildades en sådan. Rvux och Lärvux har således nu blivit en organisation, ViS - Vuxenutbildning i Samverkan.

ViS har tre huvudsyften.
Det första är att verka för att vuxna ska ha goda möjligheter till bra utbildning. ViS ska arbeta för att förverkliga visionen om det livslånga lärandet.
Det andra är att tillhandahålla kompetensutveckling för dem som arbetar med vuxenutbildning. Det ska ViS göra genom att anordna kurser och konferenser, tillhandahålla en medlemstidning som har just detta som syfte
Det tredje är att arbeta för att skapa olika intressenätverk. ViS har i nuläget ett sådant för vägledare, men syftet är att skapa flera - exempelvis för distansmetodik, sfi, kuratorer, lokalt lärandestöd etcetera.

ViS anordnar vartannat år en stor konferens för vuxenutbildare med oftast sju - åttahundra deltagare och med ett stort antal seminarier. Därutöver anordnar man ett antal kurser för skolledare, administrativ personal och pedagoger. Inte minst ger medlemstidningen KOM en kompetenshöjning till alla som arbetar med vuxenutbildning. Och ViS kommer att bli vuxenutbildningens samlade kontaktyta mot våra makthavare.

text: Stefan Valmin
Stefan Valmin är koordinator för Värnamo kommun/NTI-skolan och styrelsemedlem i ViS, Vuxenutbildning i samverkan.

(9/2008)