De sönderskurna sofforna

Hej!

Jag är rektor på en 7 – 9-skola, c:a 500 elever.
För ett par år sedan inreddes ett mycket fint och rymligt rum för eleverna. De skinnklädda, stoppade sofforna är mycket populära. Tyvärr är de inte tillräckligt många och elevrådet har länge önskat att fler ska köpas in. Det är också beslutat, men hittills har vi inte lyckats skapa ekonomiskt utrymme för att verkställa beslutet.

Under de senaste veckorna har flera soffor skadats. Någon eller några har med något vasst föremål (kniv?) skurit sönder skinnet i flera soffor. Jag har ilsknat till och börjat nysta i det här för att försöka hitta den eller de skyldiga.Jag har kallat in ett antal elever till expeditionen, samtalat med dem och ställt en del rätt påträngande frågor, t. ex. om eleven ifråga brukar ha kniv med sig i skolan.

I går kväll ringde en uppretad fader hem till mig och undrade vad i all sin dar jag håller på med. ”Med vilken rätt håller du förhör med min pojke utan att jag är med?” var bland andra en fråga.

Vad svarar man på den frågan?

Hur ska jag hantera problemet i fortsättningen?

Försök till analys:

• Ett antal soffor har skadats, man vet inte vem som är ansvarig för skadegörelsen.
• Rektor har startat en egen utredning för att genom samtal/förhör med ett antal misstänkta (?) få fram vem/vilka som är skyldig(a) till skadegörelsen.
• Rektors undersökningsmetod har upprört en förälder, som ifrågasätter rektors rätt att handla som hon gör.

Det moraliska problemet:

• Ska rektor – även om det är juridiskt korrekt – förhöra en elev utan att någon av elevens föräldrar är med?
• Vilka etiskt hållbara kriterier kan rektor åberopa för sitt urval av elever som kallas in till samtal?