2014-06-30

Pojkarnas resultat i skolan lockade storpublik

Jacob Wesley, rektor på Gotland, fick frågan för ett par år sedan varför betygen i hemkunskap skiljde sig så mycket mellan pojkarna och flickorna på hans skola. Då hade han ingen aning om att det såg ut så. Nu är det hans bästa råd till att få syn på skillnader mellan pojkar och flickors resultat - håll koll på resultaten.

Jacob Wesley, Matz Nilsson, Mimmi Garpebring och Anna Ekström debatterade pojkar och flickors resultat på Sveriges Skolledarförbunds fullsatta seminarium på måndagen i Visby. Foto: Hans Blomberg

Det var fullsatt i den stora salen på kårhuset Rindi när Sveriges Skolledarförbund på måndagen höll sitt seminarium om skolledares ansvar för resultaten i skolan. Trots ett enormt utbud av seminarier - runt 3 500 (och då är det bara det officiella som räknas), var intresset mycket stort för hur det går för pojkarna i skolan.

Det går allt sämre, visar alla undersökningar, framför allt i läsförståelse, för pojkarna.
- Men brudarna då, undrade Sveas ordförande Mimmi Garpenbring.
Tjejernas psykiska ohälsa ökar, med höga förväntningar, både deras egna och omgivningens på att de ska lyckas. Det måste vi också tala om.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström drog en viktig historisk parallell till dagens debatt. Redan på 1600-talet klagade prästerna på att drängarna var mycket latare än pigorna. Men det är först 1960 som ordet jämställdhet debuterar i skollagen.
Trots snart 55 år med höga ambitioner har inte så mycket hänt.
Det handlar mycket om synen på eleverna, vilka förväntningar som skolan, men också föräldrar och det omgivande samhället har på dem.
- Det är självklart att pojkarna måste lära sig att man måste plugga får att nå resultat och inte bara invänta att talangen ska visa sig, sa Anna Ekström.

Men samtidigt visar elevenkäter att flickor ibland överdriver när de bedömer hur mycket de pluggar, och pojkar i samma utsträckning underdriver samma sak.
Det handlar om attityder - killar ska inte vara plugghästar.
Men skolan kan inte göra allt, sa Jacob Wesley, det är viktigt att föräldrarna också får upp ögonen för det här.
Men vad kan då skolledarna göra för att resultaten ska bli bättre, undrade moderatorn och ordförande i Sveriges Skolledarförbund, Matz Nilsson?
Det handlar om det pedagogiska ledarskapet - det var panelen enig om. Svenska rektorer utmärker sig genom att inte vara så mycket närvarande i klassrummen som andra länders rektorer. Senast visade det sig i den så kallade Talis-undersökningen.

Men, det handlar också om, påpekade Anna Ekström om huvudmannens ansvar att ställa resurser till förfogande för att skolledare får tid och möjlighet att bedriva ett engagerat pedagogiskt ledarskap.
Mimmi Garpebring levererade några konkreta råd till skolledarna: fortbilda lärarna i normkritik och sätt er ned för att diskutera den här saken med era lärare. Ett råd som också Jacob Wesley gav.
- Se till att det finns tid för de här diskussionerna. Och utgå från den statistik som finns.
Men viktigast rådet för att komma åt dagens ämne - hur pojkarna kan lyckas bättre i skolan, är enligt Wesley - satsa tidigt på läsinlärning och läsförståelse.

Kommentarer

Det finns inga kommentarer för denna sida ännu.

Medlem? Logga in för att kommentera.
Fler nyheter

Sveriges skolledare om hållbarheten i dagens styrkedja

2014-12-27

- För första gången säger nu landets skolledare att de inte längre tror på det decentraliserade...

Avtal öppnar dörren till välfärden för studenter!

2014-12-18

Sveriges Kommuner och Landsting, OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet och AkademikerAll...

Vi antar utmaningen: steg mot digitalt lärande!

2014-12-16

Fem finalister har utvalts när jury utser kommuner/skolhuvudmän med framgångsrik skolutveckling o...