2015-06-30

Krav på tydligare ledarskap och styrning

Det var fullsatt i Almedalen när Sveriges Skolledarförbund ordnade ett seminarium på temat ”Är skolans ledarskap den gömda nyckeln till framgång?”. Mycket övertid, brister i det systematiska kvalitetsarbetet och krav på satsningar på rektorer diskuterades.

Matz Nilsson välkomnar utbildningsminister Gustav Fridolin. Foto: Johan Wingborg

– Bilden ni ser är styrkedjan. Om ni tittar noga ser ni att den borde ramla ihop, den hänger inte riktigt samman, säger Olof Johansson, professor och statlig utredare av rektorsuppdraget, och tittar på upp sin powerpoint-presentation.
Olof Johansson har utrett rektors arbetssituation och talar för en fullsatt sal i kårhuset Rindi i Almedalen. I enkätundersökningen nämnde färre än 15 procent av rektorerna "systematiskt kvalitetsarbete" när de skulle definiera pedagogiskt ledarskap. En brist som Lena Baastad, ordförande i SKLs utbildningsberedning, uppmärksammat när hon varit ute på skolor för att se hur skollagen och kommunfullmäktiges mål följs upp. Rektorerna nämnde ofta arbete som inte fanns med i verksamhetsplanen.
– Kvalitetsarbetet brister. Man måste arbeta med frågor som vad uppdraget är och det arbetet behöver ske lokalt. Det är lätt att prata om styrmodeller och mål men om målen inte uppfattas som begripliga eller meningsfulla har de liten effekt. Tyvärr ser det ut så många ställen, sa Lena Baastad i den efterföljande diskussionen.

Olof Johansson berättade också att rektorernas arbetstid generellt är 47–50 timmar i veckan. Samtidigt upplever tre fjärdedelar av männen, men bara en fjärdedel av kvinnorna, att de kan styra sin tid. Det är också bara 4,5 procent som har gett förstelärarna uppgifter som tydligt avlastar rektor. Få rektorer använder möjligheten att omfördela i sin organisation.
– 29 procent uppger förändringar i sin organisation och det är framför allt de som har biträdande rektorer eller andra ledarskapstjänster. Man vill inte delegera till lärarna eftersom de redan har för mycket, säger Olof Johansson.
Både kommunala och fristående skolor upplever att de inte har fått mer konkret organisatoriskt stöd medan kommunala chefer och kommunstyrelsens ordförander menar att situationen förbättrats.
– Det beror på att kommuner har infört mellanchefer på förvaltningsnivå som innebär mer arbete för rektor och därför inte ses som direkt stödjande. Man har förändrat organisationen från central nivå utan att förklara hur den fungerar.

Gustav Fridolin, Lena Baastad och Matz Nilsson lyssnar uppmärksamt på Olof Johansson. Foto: Johan Wingborg

I sin utredning kommer Olof Johansson med ett antal åtgärdsförslag, däribland en obligatorisk fördjupningsutbildning för rektorer och utbildning för skolchefer. Han trycker också på ökad tonvikt på styrning och ledning inom lärarutbildningen. I diskussionen underströk skolminister Gustav Fridolin särskilt det sistnämnda, och att styrkedjan och en tydlig ansvarsfördelning även gäller mellan professionen och politiken. Att politiken måste skapa förutsättningarna för att lärare och skolledare ska kunna utveckla undervisningen och styra verksamheten. Han jämförde med sjukvården, också det ett stort välfärdsområde, men och att han och sjukvårdsminister Gabriel Wikström får helt olika frågor.
– Jag får frågor om vilken teknik lärarna ska använda, hur jag tycker att man bäst organiserar en skolavslutning och var lärare ska stå i klassrummet. Om Gabriel Wikström fick samma frågor, om hur SöS ska ordna personalfest eller vilken skalpell kirurgen ska använda skulle det bli väldigt märkligt.
Gustav Fridolin funderade också över varför skolledare inte delegerar arbetsuppgifter då det pedagogiska arbetet är det enda som rektorer inte får överlåta enligt skollagen.
– Lagen säger att det är det pedagogiska arbetet som definierar uppdraget, ändå kommer det sist i prioriteringen. Det är uppseendeväckande hur man upplever att resurser inte hänger samman med skollagens krav. När sjukhuschefer och läkare går ut och säger att vi har inte resurser att klara lagens krav, då är det den mest högljudda varningsklocka de kan ringa i. Men i skolan verkar det vara normalläge, vad gör det med tilltron till det egna uppdraget? undrade ministern.

SKL har ett aktuellt och ett kommande projekt för att skolutveckling där hela styrkedjan följer med. Där tittar man inte bara på varför något har blivit bättre utan vilka insatser som står bakom förändringen. Lena Baastad tror att det är viktigt att inte stirra sig blind på nyckeltal och kvantitativa metoder, då blir fokus lätt att konservera verksamheten snarare än att utveckla den.
Moderatorn och Skolledarens redaktör Kerstin Weyler frågade vad Lena Baastad trodde om förslaget att utbilda skolchefer bättre.
– All förstärkning av styrning och ledning är bra för att nå resultat, både i skolan och i hela den offentliga sektorn, sa Lena Baastad.

Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund och ledamot i Skolkommissionen, sa att förbundets egen undersökning visar att 88 procent av de cirka 3 000 svarande inte tror på finansieringen av den svenska skolan. Många tror inte heller längre på det delade ansvaret mellan stat och kommun.
– Jag hade hoppats att Olof Johansson skulle sätta ner foten mer och skriva in huvudmannanivån i lagen med adressaten till tjänstemannanivån, till exempel förvaltningschefen. Det måste vara en starkare koppling på det nationella uppdraget som skollagen adresserar i dag, det är det inspektionen tittar på.
Han undrade också varför alla satsningar handlar om lärare och varför det inte satsas på ledarna.
– När Sverige förlorar mot Tyskland i fotboll så diskuteras inte spelarna utan Pia Sundhage. Det är klart att lärarlönerna måste höjas, men man måste lyfta skolledarna också. Fridolin och Björklund pratar bara om lärare. 95 procent av rektorerna är lärare som tagit karriärsteget, men de går inte till den biträdande nivån eftersom det innebär för mycket ansvar, då stannar de hellre kvar som förstelärare.

Gustav Fridolin delade Matz Nilssons beskrivning av hur debatten förs och vikten av ledarskap, men inte när det gäller satsning på tre miljarder som ska höja lärarlönerna.
– Det är ovanligt att vi lyckas enas med arbetsgivare om att staten går in med pengar för att höja lärarnas status. Den lärare som tar på sig ett ledaruppdrag ska inte vara automatiskt utestängd från en sådan satsning. Men det handlar fortfarande om lärare, en möjlighet att utvecklas i yrket, inte ur det.
Matz Nilsson framhärdade och ville att regeringen ska satsa på skolledare.
– Många ratar ledarskap och det här skulle skicka ett signalvärde till skolledare i Sverige om deras betydelse. Många känner sig pressade och får de inte samma uppmärksamhet som lärarna har fått kommer vi att få större problem.

Skribent: Jennie Aquilonius
Foto: Johan Wingborg 

Kommentarer

Det finns inga kommentarer för denna sida ännu.

Medlem? Logga in för att kommentera.
Fler nyheter

Delrapport från Skolkommissionen försenad

2015-12-22

Skolkommissionen skulle ha redovisat en första delrapport till regeringen i januari. Men...

Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier

2015-12-17

Remissvar på Utbildningsutskottets promemoria rörande förslaget till reglering av statsbidraget f...

Lätt för okända att ta in sig på skolor

2015-12-15

Enligt en undersökning som SvT gjort visar att det är oroväckande lätt att ta sig in på skolor. E...

Olof Johanssons åtgärdsförslag:

  • Obligatorisk fördjupningsutbildning för rektorer
  • En statlig rekryteringsutbildning
  • En justerad inriktning på rektorsprogrammet
  • En utbildning för skolchefer
  • Ökad tonvikt på styrkedjan inom lärarutbildningen
  • Utbildning och dialog med skolans förtroendevalda