2016-09-02

Mer mandat för ett stort ansvar efterlyser Göteborgs skolledare

Styrning behöver bli tydligare, resursfördelning mer rättvis och en ny organisation för grundskolan. Det var några av önskemålen från Göteborgs skolledare för ett år sedan, för att få en bättre tillit mellan politiker och skolledare. När skolledarna i Göteborg och två ansvariga politiker möttes igen på torsdagskvällen är i alla fall ett av önskemålen eventuellt på väg infrias: nu utreds grundskolans organisation i staden.

Utredaren Anders Samuelsson, Karin Careborg, Maria Jarl och Matz Nilsson. Framför dem står Helen Odenjung och Karin Pleijel. Foto: Johan WingborgGöteborg har till skillnad mot både Stockholm och också numera Malmö, sin grundskola decentraliserad ut till sina stadsdelar. Något färre stadsdelar än för några år sedan. Avsaknaden av en central organisation är och har varit en viktig fråga. Inte bara för skolledarna, utan också för den borgerliga oppositionen i staden.

- Jag är mycket nöjd att vi nu har den utredningen, sa Liberalernas kommunalråd Helen Odenjung, när hon tillsammans med skolkommunalrådet Karin Pleijel mötte medlemmar, och några ännu icke medlemmar, i Göteborgsavdelningen av Sveriges Skolledarförbund.
Karin Pleijel var också nöjd med att organisationen nu utreds, men betonade att det är viktigt att belysa också det som har fungerat bra ute i stadsdelarna med den nuvarande organisation i utredningen.

Foto: Johan WingborgUtredaren Anders Samuelsson, som också deltog på mötet, kunde dock inte säga mycket än. I december lägger han fram sin utredning med både för- och nackdelar med nuvarande organisation och en eventuell central förvaltning. Stadens politiker kommer att få ta ställning till två olika förslag.
Flera skolledare tog upp problemet att ha ansvar men inte förfoga över sin organisation eller sin budget fullt ut. Varför ligger till exempel syv-organisationen utanför rektors mandat, undrade en deltagare. En annan tog upp problemet med de många nivåerna i Göteborgs kommun. I staden är rektor första linjens chef, vilket är unikt för Göteborg. I andra kommuner har man mycket färre chefer över sig och därmed ett mycket större mandat.

Att vara den pedagogiska ledare som man önskar, kräver möjlighet att välja hur organisationen ska se ut och till exempel få ansvaret att få delegera vissa uppgifter, att få anställa den som man tycker fungerar bäst, menade en tredje.

Maria Jarl, universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet, berättade om en studie som man gjort om åtta skolor där fyra förbättrat sitt resultat och fyra där resultaten har försämrats.
I de skolor där det går allt bättre finns en tydlig ledningsfunktion, tydliga mål och visioner som delas av alla och en tro på att alla elever, utan undantag, kan och ska lyckas. Där resultaten försämras är omsättningen av skolledare stor och verksamheten präglas av ad hoc-lösningar i stället för långsiktighet.

Arbetsmiljöverket har haft Göteborgs stad under lupp vid ett flertal tillfällen och konstaterat att arbetsbelastningen för rektorer är mycket hög. Myndigheten granskar villkoren för skolledarna i en övergripande tillsyn landet runt just nu. Några skolor i Göteborg har fått backning bland annat på sina handlingsplaner för hur man ska komma tillrätta med arbetsmiljön för skolledarna.

Matz Nilsson som ledde samtalet, poängterade att situationen för skolledarna i Göteborg inte är unik. På många ställen i landet saknas tillit och det brister i styrningskedjan. För Skolkommissionen, där Matz Nilsson är en av kommissionärerna, är likvärdigheten för svensk skola en central fråga, och den handlar också om styrningen av till exempel resurser. Svensk skola utmärker sig, menade Nilsson, av en bristande likvärdighet som blir allt större. En väg att förändra det är ett nytt finansiellt system för skolan, där likvärdigheten garanteras genom en likvärdig resursfördelning. Skolkommissionens förslag kommer i vår.

Ett viktigt resultat av mötet, både nu och för ett år sedan, är att skolledare får möta politikerna direkt. Det var uppenbart att vissa frågor som Göteborgs skolledare tog upp inte riktigt hade nått fram till ansvarig kommunalråd.

Dialogen ska fortsätta.
- Vi ses om ett år igen, lovade Matz Nilsson.
Då ligger både utredningen om grundskolan i Göteborg liksom Skolkommissionens förslag på skolledarnas bord.

Kommentarer

Det finns inga kommentarer för denna sida ännu.

Medlem? Logga in för att kommentera.
Fler nyheter

Fel att knyta studieframgång till uppehållstillstånd

2016-12-20

Remissvar Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå (Ju2016/08546/L7)

Skolledarna "Skolan är inte en allmän plats"

2016-12-19

REPLIK. Politiska partiers besök i skolan är en viktig del i elevers demokratifostran. Men...

Positiv kunskapsutveckling med vissa varningstecken i Pisa-mätning

2016-12-06

- Det känns mycket bra att vi nu kan vara säkra på att vi ser en vändning i skolresultaten....