2019-06-05

Sveriges Skolledarförbund om uppropen på sociala media

Sveriges Skolledarförbunds förbundsstyrelse ger sin syn på det ekonomiska läget i många av landets kommuner.

Vi följer de så kallade uppropen i sociala medier där lärare, och nu också skolledare, protesterar mot besparingar och nedskärningar inom förskolan och skolan. Vi vill kommentera uppropen och också motivera varför Sveriges Skolledarförbund, som det ledande professionsförbundet för skolledare, inte tar aktiv del i dem.

Först vill vi vara tydliga med att det är bra att lärare och skolledare reagerar. Diskussionen om skolan måste få vara öppen och transparant och alla ska ha möjlighet att få uttrycka sin åsikt.

Ser man som rektor och ansvarig för kvaliteten i en verksamhet att det saknas resurser för att ge alla elever en bra utbildning och en givande skoltid, så är det ens plikt att reagera. Hur man väljer att göra det kan dock skifta.

Vi har inte svårt att se de utmaningar som lyfts fram av de aktiva inom uppropen. Vi har själva, som aktiva skolledare, många liknande erfarenheter. Några av dessa, som är mer eller mindre generella för skolor i hela landet, vill vi lyfta här.

  • Vi står inför en kompetenskris. Det saknas förskollärare och lärare i allt för många av våra verksamheter. Skolchefer och rektorer kan inte fullgöra de skyldigheter de har enligt skollagen att tillse att eleverna får mötas av behöriga och legitimerade lärare. Staten kan inte komma undan sitt ansvar genom att bara ge introduktionsutbildningar till obehöriga.
  • Den fysiska miljön är mycket sliten på många håll. Många skolor byggdes under sextio- och sjuttiotalen och kräver omfattande renoveringar. Eftersom vi ser en elevökning i stora delar av landet har gamla, tidigare avställda och utdömda lokaler, fått tas i drift igen. Resurser som hade behövt användas till undervisning går nu istället till akuta renoveringar. På vissa håll börjar lokalhyror äta upp en anstötligt stor del av den skolpeng som tilldelas verksamheterna.
  • Lokala politiska församlingar klarar inte av att hantera frågor om små skolor i glesbygd. Istället för att effektivisera genom att koncentrera resurser till färre skolor väljer politiker att spara genom att minska personaltätheten i verksamheterna, vilket hotar kvaliteten. Små skolor har kvalitetsutmaningar av flera skäl och vi anser att det bör övervägas en reglering av hur liten en skola får vara för att anses leva upp till skollagens kvalitetskrav.
  • Många kommuner ansträngde sig hårt för att snabbt kunna ta emot många nyanlända i sina verksamheter. Det är många gånger svårt att lika snabbt anpassa verksamheten åt andra hållet när de nya svenskarna väljer att flytta till andra regioner. Kommuner som redan innan hade en skör ekonomisk bas sitter då under en övergångstid kvar med kostnader för lokaler och vissa anställda. Vi ser att dessa medel får tas från övrig verksamhet.

Listan kan göras längre. Det som händer när kommuner står inför risk att budgeten inte kommer att vara i balans är att man tar bort det som ser ut att inte vara helt nödvändigt. Det innebär ofta att övergripande, framåtsyftande och kvalitetshöjande projekt avstannar, exempelvis inom IT-området. Resurser för elever med större behov är också en post som är lättare att dra ner på än andra. Vi kan också se generellt att många kommuner väljer att prioritera grundskolan på andra skolformers bekostnad. Ett val som går att förstå men som inte blir bättre för det.

Dessa iakttagelser delar vi säkert med skolledare inom uppropet. Varför tar vi då inte aktiv del det? Svaret är att vi vill gå längre. Vi befinner oss i en paradoxal situation där det avsätts mer resurser än någonsin till utbildningssektorn generellt, samtidigt som så många inte får budgeten att gå ihop. Det tyder på att det är mer genomgripande förändringar som behövs.

Svaret är en ny finansieringsmodell. Vi menar att vi behöver skapa en mer långsiktigt stabil finansieringsgrund för kärnverksamheterna. Utbildning är en investering och behöver finansieras som en sådan, inte ses som en utgiftspost. Genom att staten i ökad utsträckning tar ansvar för finansieringen kan vi komma bort ifrån de tvära kast och ologiska prioriteringar som dagen system med kortsiktiga riktade statsbidrag orsakar i verksamheterna.

Sveriges Skolledarförbund driver såväl denna fråga, som andra viktiga frågor för skolledarprofessionen, genom de kanaler som vi ser är bäst avpassade till våra långsiktiga mål.

Fler nyheter

Bilskjuts skapar farlig skolmiljö

2019-08-19

Sex av tio skolledare anser att trafiksäkerheten är ett problem och är oroliga för att en olycka...

Förbundets frågor lyftes i Almedalen

2019-08-19

Sveriges Skolledarförbund lyfte ett antal tunga och långsiktiga frågor under årets Almedalsvecka....

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

2019-07-03

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan....