2019-12-03

Återhämtning men fortfarande dålig likvärdighet i svensk skola

Pisa 2018 som presenterades på tisdagen befäster den återhämtning som kom 2015. Nu ligger svenska elever på samma resultat som 2006 i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Men bristen på likvärdigheten i svensk skola blir allt större.

Det var en glad och förväntansfull generaldirektör Peter Fredriksson som presenterade den nya resultaten från Pisa 2018. De baserar sig på 5 500 elever från 207 grundskolor och 16 gymnasieskolor, samtliga 15 år. Tillsammans med Sverige deltar 79 länder.

- Resultaten är bra, elevernas resultat är tillbaka på nivåerna från 2006, konstaterade Peter Fredriksson. Sverige ligger nu klart över Oecd-genomsnittet.

- Men likvärdigheten har inte förbättrats. Det är alltför stora resultatskillnader. Men en klart fortsatt positiv trend, sa Peter Fredriksson.

I läsförståelse kvalar nu Sverige in på en sjunde plats med 506 poäng, ett poäng mindre än 2006, men 23 bättre än det svenska bottenåret 2012. Oecd-snittet, som har fallit, ligger på 482 poäng. I matematik är resultatet 502 detsamma som 2006, 13 poäng bättre än Oecd-snittet, som minskat något.

I naturvetenskap ligger Sverige på 499 poäng, jämfört med snittet på 489. Det är något sämre än 2006, men markant bättre än 2009, 2012 och 2015.

Skolverkets generaldirektör var mån om att betona vikten av Pisa-undersökningen, det handlar om tillit och förtroende för svensk skola. Men samtidigt säger inte resultaten allt, menade han.

- Det säger inte alls något om vilka reformer skolan behöver, för det behöver vi göra en egen nuvärdesanalys.

Men det finns mycket att lära av länder som ligger i framkant, och nära oss, som Finland och Estland.

Vi vet dock ändå ganska mycket vad som har betydelse för goda resultat, sa Fredriksson och tog först upp betydelsen av ledarskapet i skolan. Rektorer som organiserar för en god undervisning, fördelar resurser och har kunskap, vilja, men kanske framför allt mod, att förändra när det behövs.

Det kollegiala lärandet är viktigt liksom det systematiska kvalitetsarbetet, och att undervisningen är lärarledd i så stor utsträckning som möjligt!

En självklart viktig faktor är tillgång på behöriga lärare och stora förväntningar på både elever och deras lärare.

- Det är oerhört glädjande att vi äntligen ser en positiv resultatutveckling i alla tre delar, kommenterar förbundsordförande Matz Nilsson Pisaresultaten.

- Det är en stor cred till alla lärare och alla rektorer, som gjort detta möjligt.

Matz Nilsson lyfter också fram att generaldirektör Peter Fredriksson tar upp ledarskapet som en avgörande faktor, rektors betydelse för resultaten.

- Nu är det dags för regeringen att satsa på en statlig finansiering och en satsning på ledarskapet.

Det som ger smolk i glädjebägaren, är att resultaten glider isär mellan de som presterar bäst och de som halkar efter, menar Matz Nilsson.

- Den klyftan måste vi minska framöver, då är det viktigt att satsa på ledarskapet och fler utbildade lärare. Vi måste fokusera på att lyfta de som inte har förutsättningar hemifrån. Det är den allvarliga signalen i rapporten.

Fler nyheter

Svar på brev om rektorsomsättningen

2019-12-20

Förbundet skickade brev till Anna Ekström i november angående omsättningen på rektorer.

Bra att professionen har inflytande över arbetsformerna

2019-12-18

Regeringen föreslår nu att de skolor som vill ska få sätta betyg i årskurs 4. Beslutet läggs på...

Utmaning att hålla i utvecklingen i skolan

2019-12-18

Den senaste Pisa-mätningen visar att svenska elever återigen presterar väl i jämförelse med andra...