2020-04-29

Ökade krav på rapportering nu börda för skolledare

Förbundsordförande Matz Nilsson har uppmanat skolledarna att höra av sig till Sveriges Skolledarförbund om områden som behöver uppmärksammas särskilt just nu. Många skolledare rapporterar om många instanser vill har redovisningar av alla slag, en synpunkt som Matz Nilsson har vidarebefordrat till regeringen.

Här är ytterligare frågor:

  • Sjukfrånvaron är fortsättningsvis hög i förskolan. Vissa rektorer i förskolan ser som enda möjlig lösning att börja skicka hem barn. Oro bland personal för smittspridning.
  • Sjukfrånvaron bland personal leder till att kvarvarande lärare m.fl. behöver arbeta mer, något som börjar bli ohållbart. Många skolledare får lägga administration åt sidan för att istället arbeta i barngrupp eller klassrum.
  • Flera skolledare lyfter frågan om hur man ur ett arbetsmiljöansvars perspektiv skall hantera personal som tillhör riskgrupperna.
  • Trots att rektorerna jobbar i klassrummet för att täcka upp för frånvarande lärare släpper inte huvudmännen på kraven på uppföljningsinformation, utan förväntar sig snarare mer. Rektorer förväntas lämna in uppgifter med kort framförhållning t.ex. gällande vilken personal som kan flyttas till andra enheter, och också redogöra för vilka kompetenser och erfarenheter personalen har av arbete inom andra sektorer än skolan. Daglig rapportering förväntas nu av hur många personal och elever som är på plats i skolan, plus annat krisrelaterat. Parallellt med detta drar den vanliga verksamhetsuppföljningen igång med många krav på inrapporteringar av uppföljningar av olika slag. Många rektorer har en ohållbart hög arbetsbelastning.
  • Flera gör bedömningen att läsåret kommer att behöva förlängas för att kunna säkerställa att alla elever har fått den undervisning de har rätt till. För vissa elever kanske det till och med finns behov av att låta dem gå om årskursen. Det finns oro för att man inte lever upp till Skollagens krav, med den undervisning som bedrivs nu. Det gäller såväl gymnasieskola som grundskola.
  • Men en förlängning av läsåret/beslut om att ej flytta upp elever kommer att kräva extra resurser som man vill att staten ställer upp med. Rektorerna ser också framför sig att förhandlingarna med den tänkta undervisande personalen kan komma att bli svåra. Många jobbar hårt redan nu och beredskapsläget tar på krafterna.
  • Flera ser att det finns behov av att elever i årskurs 3 på gymnasiet ges möjlighet att på något sätt få återgå till skolan för att säkerställa att slutbetyg kan sättas. Dock vill man att denna återgång ska ske successivt och gruppvis utifrån behov. Att utan förvarning ställa om igen och undervisa två årskurser via fjärr/distans samtidigt som alla elever i årskurs tre ska undervisas skolförlagt, blir en stor och kanske alltför svår utmaning för lärare och skolledare.
  • Det är viktigt att även säkerställa att elever på Komvux får möjligheter till skolförlagda examinationer när sådant är nödvändigt.
  • Flera lärare på gymnasieskolan efterfrågar att Skolverket lägger ut icke-sekretessbelagda nationella prov på Bedömningsportalen för att dessa ska kunna användas som ett underlag i betygssättningen.
  • Flera rektorer på grundskolan uppmanar regeringen att avstå så länge som möjligt med en eventuell stängning av grundskolan. Det finns tydliga tecken på att flera elever lider av en icke funktionell hemmiljö.
  • Frånvaron bland elever på grundskolan är fortsatt hög på många håll, och detta gäller oberoende av elevernas socioekonomiska bakgrund. Det ställs krav från föräldragrupper på att skolan ska kunna leverera fjärrundervisning för elever som är hemma pga oro för att bli smittad. Ett positivt tecken är att den orosrelaterade frånvaron bland personalen minskar på vissa håll.
  • I takt med att stängningen av gymnasieskolorna drar ut på tiden har det kommit in specifika frågeställningar kopplade till en ev. återgång: Exempel på sådana specifika frågor är: Kan skolan låta elever komma in för att göra teoretiska prov om de kan undvika trängsel? och Kan skolor arrangera student på skolan om trängsel av alla de slag undviks?
  • Om det inte går att låta elever i årskurs tre komma tillbaka till skolan innan sommaren, hur ska skolledarna då hantera gymnasieexamen/studenten?
  • Många lyfter behov av en stärkt myndighetssamverkan. De tre skolmyndigheterna (Skolverket, Skolinspektionen och SPSM) borde vara mer proaktiva och öppna en support/helpdesk med råd och stöd för lärare och skolledare i förskola och skola.
  • Allt fler rektorer på gymnasieskolan börjar bli oroliga för hur skolstarten i höst ska bli om det fortfarande är fjärrundervisning som gäller för eleverna. Att börja ny skola med nya klasskamrater är utmanande för många och det inledande relationsbyggandet är många gånger centralt för en väl fungerande gymnasietid. Helst vill nog de flesta rektorer att alla elever ska få komma tillbaka till sina skolor senast till hösten, men viktigast av allt är ändå att de nya årkurs 1 får starta på plats.
  • Skulle det kunna vara möjligt för Folkhälsomyndigheten att göra separata bedömningar för gymnasieskolan och högre utbildning och då kanske låta gymnasieungdomarna återgå till sina skolor?

  • Den starka satsningen på lovskola riskerar också att bli svårgenomförd för gymnasieskolans del om det fortfarande är fjärr- och distansundervisning som gäller.
  • Även från vuxenutbildningen kommer önskemål om att den aviserade satsningen på regionalt yrkesvux ska skyndas på så att kommunerna vågar besluta om platser trots kärvt ekonomiskt läge och hot om besparingar. Kommer besked om medel för sent riskerar de att bli outnyttjande.

Fler nyheter

Debatt: Hur ska en skolstart ske?

2020-08-12

Hör utbildningsminister Anna Ekström, Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund och Matz Nilsso...

Sätt in särskilda avgångar i lokaltrafiken för gymnasieeleverna.

2020-08-10

Gymnasieskolorna öppnar för eleverna igen men det finns oro för att smittspridningen åter kan öka...

Skolstart för gymnasieelever

2020-08-10

“Många oroliga för smittspridning”