2020-04-21

Pedagogerna väl utrustade men bristande infrastruktur visar en färsk rektorsenkät om fjärrundervisning

Digitalisering är en prioriterad fråga och pedagogerna är väl utrustade, visar de tidiga resultaten. Däremot finns det mer att önska av den digitala infrastrukturen. Från vanlig klassrumsundervisning till fjärrundervisning – hur har det gått?

Det är några resultat från en färsk enkät som Umeå universitet drog igång bara några dagar efter beslutet att stänga gymnasieskolorna. Enkäten gick ut till 680 rektorer, redan har 230 rektorer svarat.

De första resultaten handlar i första hand om hur förberedda skolorna var för en undervisning på distans. Fyra av fem rektorer svarar att digitaliseringen är en prioriterad fråga. Men däremot att infrastrukturen ett problem är. En fjärdedel av skolorna behöver bygga ut sin infrastruktur för att klara fjärrundervisningen. Rektorerna har fått svara på en skala från 1 till 10.

De flesta pedagoger har tillgång till surfplattor och bärbara datorer på hemmaplan, däremot har barnen i mindre utsträckning tillgång till det. Framför allt de yngre eleverna. Och om det finns datorer och surfplattor har flera rektorer påpekat att det finns konkurrens om dem, när också många föräldrar också arbetar hemma.

Många rektorer påpekar också att det finns familjer som saknar digitala hjälpmedel i hemmet.

Om skolan skulle stänga, hur förberedd är den på att genomföra en undervisning digitalt?

Svaren varierar, framför allt beroende på skolform, men så många som 40 procent svarar att det skulle vara svårt att genomföra en fullgod undervisning.

Rektorerna bedömer att en tredjedel av pedagogerna inte är väl förberedda på en digital undervisning, liksom nästan hälften av eleverna.

Umeåforskarna har också frågat rektorerna om de har genomfört några test med digitala hjälpmedel där eleverna har varit hemma. Drygt hälften svarar nej, flera har dock genomfört test som har prövat kapaciteten att genomföra fjärrundervisning.

Elevernas vårdnadshavare är, vad rektorerna bedömer, positiva till att skolan använder digitala hjälpmedel i undervisningen. Men rektorerna har svårt att avgöra om eleverna har sina föräldrars stöd i en digital undervisning. De flesta rektorers svar hamnar på mitten av skalan 1–10 och en tiondel svarar att det inte vet.

- Vi är mycket tacksamma för att så många rektorer redan har svarat, säger Lars Norqvist, och vi tycker att det är en ok svarsfrekvens som gör att vi kan dra några slutsatser redan nu.

Lärarna har, bland annat av Skolverket med flera, hyllats för sin insats nu, med nya undervisningsformer. Men Lars Norqvist tycker att det är på sin plats att också visa rektorernas betydelse för en lyckad digitalisering.

- Rektor är spindeln i nätet, och utan hans eller hennes insatser har digitaliseringen inte varit möjlig.

Skolledaren återkommer med fler resultat från undersökningen senare i vår.

Fotnot

Av de 230 rektorer som svarat var 20 från förskolan, 146 från F-9, 43 från gymnasiet och 22 från vuxenutbildning och 27 annan. Några rektorer representerar fler verksamheter.

Fler nyheter

Sätt in särskilda avgångar i lokaltrafiken för gymnasieeleverna.

2020-08-10

Gymnasieskolorna öppnar för eleverna igen men det finns oro för att smittspridningen åter kan öka...

Skolstart för gymnasieelever

2020-08-10

“Många oroliga för smittspridning”

Oro inför gymnasiernas öppnande

2020-08-07

Sveriges positiva trend kan vara bruten – nu ökar smittan bland unga. Samtidigt öppnar gymnasiet...