2020-12-08

Bra att positiv trend bekräftas av TIMSS 19

Resultaten i TIMSS 19 visar att den positiva trenden bekräftas men det är samtidigt mycket oroande att likvärdigheten minskar. Vi måste hitta nya vägar att stärka skolor med sviktande kapacitet, säger Matz Nilsson.

Skolverket presenterade idag resultatet från TIMSS 2019 som mäter kunskapsresultaten i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurserna fyra och åtta. De svenska resultaten ligger på samma nivå som i föregående mätning, vilket visar att trendbrottet vid föregående mätning inte var en tillfällighet.

 - Det är goda nyheter att den negativa utveckling som Sverige befann sig i en tid nu med säkerhet kan sägas ha brutits. Det kan alla elever, skolledare och lärare vara stolta över. Samtidigt finns fortfarande stor anledning till oro för likvärdigheten som fortsätter att försämras, kommenterar förbundsordförande Matz Nilsson.

 - Skolverkets siffror antyder att vissa huvudmän och skolor saknar kapacitet att lyfta resultaten. Vi har helt enkelt inte den kompetens vi behöver i dessa skolor, säger han.

Vad behöver då göras? Resurser är viktiga, men sannolikt befinner sig en del skolor i ett läge där det inte finns en tillräckligt stabil organisation att bygga förbättringsarbetet på. Då hjälper inte ytterligare statsbidrag från staten. Sveriges Skolledarförbund menar att det istället handlar om att ge rektorer förutsättningar att arbeta långsiktigt och ge dem mandat att bygga en stark och uthållig organisation. Såväl lärare som skolledare måste stärkas i sina yrkesroller för att kunna möta utmaningarna i undervisningssituationerna och i arbetsmiljön.

Matz Nilsson anser att de förslag som utredaren Björn Åstrand lämnat är bra och har goda förutsättningar att bidra till att Sverige avslutar det märkliga historiska experimentet med skolelever som varor på en marknad, och att då skolor i olika områden kan ges mer jämlika förutsättningar att skapa starka organisationer med fokus på kvalitet.

 - På sikt kanske vi även behöver diskutera mer tid i skolan för vissa elever som behöver det. Men för att det ska vara genomförbart måste vi först kraftsamla kring frågan om hur vi stärker attraktiviteten i skolledar- och läraryrkena. I synnerhet på de skolor som behöver de erfarna och skickliga rektorerna och lärarna mest. Här har vi mycket kvar att göra, avslutar Matz Nilsson.

Fler nyheter

Skolverket: Vi har ingen avsikt att nedvärdera landets rektorer

2020-12-22

Vi, om några, är fullt medvetna om vilket ansvarsfullt och tufft arbete rektorerna har, bland ann...

En julhälsning till alla ovärderliga skolledare

2020-12-18

Kära medlemmar! 2020 slog pandemin sitt järngrepp kring världen och vårt land - ett år vi aldrig...

Svårt förstå SKRs motstånd till förstatligande

2020-12-17

Vårt huvudargument för ett statligt ansvar för finansieringen av skolan är att de som formulerar...