Skolledares problem under Coronakrisen

Förbundsordförande Matz Nilsson har uppmanat skolledarna att höra av sig till Sveriges Skolledarförbund om områden som behöver uppmärksammas särskilt just nu. Matz Nilsson har regelbundna möten med regeringen och vidarebefordrar frågeställningarna.

Tack vare inspel från skolledare från hela landet är det möjligt för Sveriges Skolledarförbund att hålla utbildningsdepartementet informerat.
- Jag är därför angelägen om ni fortsätter att rapportera in frågor som vi sedan kan gå vidare med, säger förbundsordförande Matz Nilsson.

Arbetsmiljöansvar

- Många skolledare ställer sig frågor om hur man skall hantera personal som tillhör riskgrupperna utifrån arbetsmiljöansvaret.

- Man ser tendenser till ökad skadegörelse på skolbyggnader etc. och befarar att det kan riskera att förvärras under sommarledigheten.

Sjukfrånvaro i elevgrupper och bland personal

- Sjukfrånvaron har varit hög i förskolan, framförallt inledningsvis. Vissa rektorer i förskolan såg som enda möjlig lösning att börja skicka hem barn. Oron bland personal för smittspridning har varit hög.

- Sjukfrånvaron bland personal leder till att kvarvarande lärare m.fl. behöver arbeta mer, något som börjar bli ohållbart. Många skolledare får lägga administration åt sidan för att istället arbeta i klassrum.

- Frånvaron inom Sfi är mycket hög på många håll.

Arbetsbelastning

- Trots att rektorerna jobbar i klassrummet för att täcka upp för frånvarande lärare släpper inte huvudmännen på kraven på uppföljningsinformation, utan förväntar sig snarare mer. Rektorer förväntas lämna in uppgifter med kort framförhållning t.ex. gällande vilken personal som kan flyttas till andra enheter, och också redogöra för vilka kompetenser och erfarenheter personalen har av arbete inom andra sektorer än skolan. Daglig rapportering förväntas nu av hur många personal och elever som är på plats i skolan, plus annat krisrelaterat. Parallellt med detta drar den vanliga verksamhetsuppföljningen igång med många krav på inrapporteringar av uppföljningar av olika slag. Många rektorer har en ohållbart hög arbetsbelastning.

- Rektorerna ser framför sig att förhandlingarna med den tänkta undervisande personalen på förlängda läsår/lovskola kan komma att bli svåra. Många jobbar hårt redan nu och beredskapsläget tar på krafterna. Att genomföra en maxad lovskola känns i dagsläget svårgenomförbart.

- Det är ett problem att föräldragrupper ställer krav på att skolan ska kunna leverera fjärrundervisning för elever som är hemma inte för att de är sjuka utan till följd av oro för att bli smittade. Det blir dubbel undervisning för lärarna.

Undervisningsverksamhetsrelaterade frågeställningar

- Flera rektorer på grundskolan uppmanar regeringen att avstå så länge som möjligt med en eventuell stängning av grundskolan. Det finns tydliga tecken på att flera elever lider av en icke funktionell hemmiljö.

- Flera gör bedömningen att läsåret kommer att behöva förlängas för att kunna säkerställa att alla elever har fått den undervisning de har rätt till. För vissa elever kanske det till och med finns behov av att låta dem gå om årskursen. Det finns oro för att man inte lever upp till skollagens krav, med den undervisning som bedrivs nu. Det gäller såväl gymnasieskola som grundskola.

- Flera ser att det finns behov av att elever i årskurs 3 på gymnasiet ges möjlighet att på något sätt få återgå till skolan för att säkerställa att slutbetyg kan sättas. Dock vill man att denna återgång ska ske successivt och gruppvis utifrån behov. Att utan förvarning ställa om igen och undervisa två årskurser via fjärr/distans samtidigt som alla elever i årskurs tre ska undervisas skolförlagt, blir en stor och kanske alltför svår utmaning för lärare och skolledare.

- Det är viktigt att säkerställa att elever på Komvux får möjligheter till skolförlagda examinationer när sådant är nödvändigt.

- Flera lärare på gymnasieskolan efterfrågar att Skolverket lägger ut icke-sekretessbelagda nationella prov på Bedömningsportalen för att dessa ska kunna användas som ett underlag i betygssättningen.

- Kan skolan låta elever komma in för att göra teoretiska prov om de kan undvika trängsel?

- Om det inte går att låta elever i årskurs tre komma tillbaka till skolan innan sommaren, hur ska skolledarna då hantera gymnasieexamen/studenten? Kan skolor arrangera student på skolan om trängsel av alla de slag undviks?

- Rektorer för gymnasieskolor känner en växande oro för elevernas möjligheter att få en god undervisning. De vill absolut köra igång, senast i höst, och då helst inte bara för årskurs 1. Men om så inte är möjligt så ser man det som nödvändigt att få starta årskurs 1 med elever på plats till hösten. Relationsbyggande är A och O för att få igång en fungerade gymnasietid för många.

- Är det tänkt att även gymnasieskolan ska arrangera lovskola och ska den i så fall ske på distans? Rektorerna är tveksamma till att en sådan lösning blir effektiv.

- Det finns frågetecken kring praon för läsåret 20/21. Det kunde vara en uppgift som man relativt enkelt kan plocka bort för att underlätta för verksamheterna. Att hitta praktikplatser lär bli svårare än någonsin och även oklart i vilken utsträckning det är lämpligt att skicka ut ungdomar till arbetsplatser ur smittspridningsperspektiv.

- Många tycker att fjärr- och distansundervisningen har fungerat bra på gymnasieskolan för elever som tidigare hade svårigheter att komma till skolan. Dessa möjligheter ser rektorerna gärna att de ska få finnas kvar även post-covid.

- IM-elevernas studier fungerar dåligt på många håll. De klarar inte av fjärr- och distansundervisningen på ett tillfredsställande sätt. Rektorerna har en stark önskan om att denna elevgrupp får närvara fysiskt i skolan vid starten av höstterminen 2020.

Resursfrågor

- En förlängning av läsåret/beslut om att ej flytta upp elever kommer att kräva extra resurser som man vill att staten ställer upp med.

- Regeringen har satsat pengar på att stärka regionalt yrkesvux men det är oklart när pengarna kommer att finnas tillgängliga. Många kommuner står inför besparingar och vågar därför inte chansa på att skapa platser om de inte vet att de kommer att få dem finansierade. Dröjer det för länge med besked från staten finns stor risk att de extra medlen inte kommer att kunna utnyttjas.

- Många rektorer vittnar om att de även under pandemin har sparbeting att hantera, vilket gör arbetet extra tungt. Den lokala finansieringsförmågan av förskola och skola kommande läsår är ett växande orosmoment.

Annat

- Medlemmarna lyfter behov av en stärkt myndighetssamverkan. De tre skolmyndigheterna (Skolverket, Skolinspektionen och SPSM) borde vara mer proaktiva och öppna en support/helpdesk med råd och stöd för lärare och skolledare i förskola och skola.