Nr 9/11 2011-09-25

Hattie: Lärarnas undervisning avgörande för elevernas lärande

Lärare gör skillnad. Men inte alla lärare. Det är framför allt hur läraren bedriver sin undervisning som har betydelse för elevers framgång. Bra relation till eleverna och stort engagemang i elevernas läroprocesser utmärker de framgångsrika lärarna.

Nyzeeländaren John Hattie utkom för ett par år sedan med mastodontöversikten Visible Learning, A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement.
Hattie, till vardags professor i pedagogik vid Aucklands universitet, har gått igenom 50 000 studier med över 80 miljoner elever, företrädesvis i den anglosaxiska världen.
Nu har delar av hans studie översatts och publicerats av SKL, Sveriges Kommuner och landsting.
Jan Håkansson, verksam vid lärarutbildningen och rektorsprogrammet vid Linnéuniversitet har gjort översättningen och bearbetat valda delar.
Med sedvanliga invändningar att det till exempel bara är kvantitativ forskning, att det bara handlar om elevers studieprestationer och inga andra mål och att den inte behandlar kontexten (England, USA etcetera) är det ett spännande material som nu presenteras på svenska.
Hattie identifierar 138 olika faktorer som påverkar elevers resultat. Han inordnar dem i sex olika områden: barnet/eleven, hemmet, skolan, läroplanen/utvecklingsprogram, läraren och undervisningen.
Därefter mäter han effekten av olika faktorer. I SKLs skrift Synligt lärande förklaras Hatties uträkningar och han får fram en slags barometer för olika faktorers effektivitet.
Stora effekter är de som får värdet 0,4 och uppåt. Det finns negativa effekter (-0,2 till 0), försumbara (0 till 0,2) måttliga (0,2 till 0,4).
De viktigaste faktorerna finns i klassrummet.
- John Hattie öppnar dörren till klassrummet, för det är där det händer, och det är det han är intresserad av, säger Jan Håkansson.

Den kategori som har flest påverkansfaktorer (49 av 138) är också undervisningen i Hatties översikt. Elevens hemsituation, skolans liksom klassens storlek, kön och läroplaner med mera påverkar inte i så hög grad resultatens som lärarens kunskaper och undervisning, menar Hattie.
Det lärare vet, kan och gör är en av de starkaste påverkansfaktorerna, sammanfattar Jan Håkansson Hatties resultat.
Den allra största betydelsen för elevers resultat är när läraren arbetar med formativ bedömning – en framåtsyftande, fortlöpande bedömning av elevens prestation i förhållandet till målen för undervisningen.

Men alla lärare har inte samma stora betydelse för elevernas resultat. Enligt Hatties bedömning kan en framgångsrik lärare betyda fyra gånger så mycket som en mindre duktig kollega.
Lärares tydlighet i sin undervisning får en effekt på 0,75 och hamnar därmed mycket högt på ”barometern”.
Det betyder att läraren har en förmåga att göra klart vilka mål och vilka kriterier för undervisningen som finns. Det finns också en tydlighet i lärarens undervisning kring organisation, förklaringar, exempel, handledda övningar och bedömning av elevers lärande. Den framgångsrika läraren bygger också förtroendefulla relationer med sina elever och respekterar varje elevs bakgrund, kultur och har en stor förmåga att lyssna, känna empati, ge värme och uppmärksamhet. Han och hon sätter inga etiketter på sina elever.
Den framgångsrika läraren har också höga förväntningar på alla sina elever och utmanar och uppmuntrar, skapar en miljö där det är alldeles ok att fråga, göra misstag, som till och med välkomnas som en möjlighet till lärande.

Lärares ämneskunskaper, en rykande aktuell fråga i den svenska skoldebatten, ges dock inte särskilt höga effektpoäng i Hatties analys. Ett skäl kan var, att lärare har i regel acceptabla ämneskunskaper och att det visar mindre varians när ämneskunskaperna sätts i samband med elevers prestation.
Inte heller klassens storlek i sig har, enligt Hattie, stor betydelse. Om klassens storlek minskas med fem eller tio elever ger det inte så stora effektivitetsvinster. Men med färre elever i klassen finns möjligheter till mer arbetsro och att lärarens kommunikation med alla elever underlättas.

Gruppering inom klassen, till exempel nivågruppering, ger inga eller endast försumbara effekter. Sammanhållna klasser är att föredra, att ge undervisning utanför skolan har inte någon effekt, det är betydligt mer framgångsrikt med effektiva lärare i vanliga klassrum.
Hattie har också tittat forskningen kring skolledare. Det finns enligt Hattie två olika typer av ledarskap i skolan.
Rektors roll för elevers resultat är ganska måttligt, den ligger inom spannet måttliga effekter. Det ledarskap som är instruktivt (skolledare som fokuserar på elevers prestationer och undervisningsstrategier med regelbundna klassrumsbesök och som arbetar med formativ och summativ återkoppling till lärarna) är mer framgångsrikt än det så kallade transformativa (som visar högre effekter på lärarnas tillfredställelse i arbetet än elevernas prestationer).

Kommentarer

Det finns inga kommentarer för denna sida ännu.

Fler nyheter

Succé för turnén om sexuella trakasserier

2019-03-19

Ett förväntansfullt sorl fyller receptionen på ett hotell i Malmö. Mest gymnasieungdomar och dera...

"Det vi gör här får effekt in i klassrummen"

2019-03-19

Just nu pågår en stor omorganisation av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Nya samverkanskontor...

Kräver en förskolekommission

2019-03-19

Politikernas intresse för förskolan är anmärkningsvärt ljumt. Det tycker pedagogikprofessorn Sven...

Lärandet i fokus

2019-03-19

Det ger en signaleffekt att förskolechefer blir rektorer. Det tycker Niclas Jacobsson, förskolech...

Fritidsledare - en alltför dold yrkesgrupp i skolans värld

2019-03-19

Fritidsledarna är kittet i skolan - mellan lärare, elev och andra konstellationer. Ändå saknar...

Fotnot

Synligt lärande finns att ladda ned på SKL:s hemsida. På Nordiska skolledarkongressen i vår kommer också resultaten att presenteras.

Hattie om...

...kritiken av metaanalyser:
- En del glömmer att metaanalyser handlar om det som varit, inte om hur det skulle kunna vara. Jag kommer att fortsätta att använda mig av dem eftersom de är ett av de bästa sätten att summera olika typer av undersökningar.

...nationella prov:
Förkärleken till nationella prov är en styggelse enligt mig, de snävar in debatten,
säger mer om vilka värderingar som styr, och leder till att lärares tolkningar försvinner ur ekvationen. Således har min rekommendation till den nyzeeländska regeringen varit att betona lärares samlade bedömningar.

(ur Daniel Berrs intervju med John Hattie)