Nr 6/13 2013-08-21

Mindre macho bättre betyg

Nolltolerans mot skojbråk, en levande jämlikhetsplan och arbete med maskulinitetsnormer. Genom ett aktivt jämställdhetsarbete har Frejaskolan i Gnesta, höjt pojkarnas betyg från under till över riksgenomsnittet. – Vi skolledare spelar en stor roll. Vi måste vara intresserade, det sänder ut signaler att det här är viktigt, säger rektor Magdalena Eberhardsson.

Magdalena Eberhardsson, rektor på Frejaskolan i Gnesta, Foto: Magnus HartmanGenerellt har pojkar lägre betyg än flickor i Sverige.
Den bilden framträdde också när Frejaskolan i Gnesta i Sörmland, gjorde en jämställdhetskartläggning 2010. Den visade bland annat att det rådde en antipluggkultur bland pojkarna. Det var helt enkelt inte coolt att plugga.
– Om en kille hade gjort läxan eller fått bra på ett prov fick han nedlåtande kommentarer från de andra. Då gällde det för oss att gå in och bryta den normen, och jag tror att vi har lyckats med det. Om vi inte uppmärksammar beteendet signalerar vi att det är okej, säger rektor Magdalena Eberhardsson.
Arbetet har gett resultat. Tidigare låg pojkarnas betyg under riksgenomsnittet. Men 2012 gick 79,4 procent av killarna på Frejaskolan ut nian med godkänt i alla ämnen, riksgenomsnittet var 74,2.

I dag är arbetet med jämställdhet självklart på skolan. Utbildning och fortbildning i jämställdhet, maskulinitetsnormer och normkritik prioriteras på uppstarts-, utvärderings- och planeringsdagar och värdegrundsarbetet ingår i den vanliga undervisningen.
Här är jämlikhetsplanen ett viktigt verktyg. Den baseras bland annat på en kartläggning som görs varje år där eleverna får diskutera var de känner sig trygga och varför.

Maja Thorsén är biträdande rektor och ansvarar för planen. Hon gör en sammanställning av kartläggningen som arbetslagen får analysera.
– Utifrån den väljer lärarna vilka insatser som ska göras med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna, säger hon.
I årets plan har det blivit tydligare när olika åtgärder ska utvärderas, och avstämningar kommer att göras löpande under läsåret. Magdalena Eberhardsson menar att risken annars är stor att man tar fram en tjusig plan som sedan inte används.
– Där spelar vi som skolledare stor roll. Vi måste vara intresserade och vilja veta hur det gick på uppföljningen, vad lärarna såg. Det sänder ut signaler att vi tycker att det här är viktigt.
Till sin hjälp har skolan bland annat köpt in metodmaterialet Machofabriken. Det består av ett 20-tal filmer och övningar som tar upp maskulinitetsnormer och hur en kille förväntas vara. Skolan har många nyanställda och i nu höst behövs en ny introduktion av materialet.
– Alla måste få en utbildning eftersom vi förväntar oss att de jobbar med det här, säger Magdalena Eberhardsson.
Under en förmiddag kommer två personer från produktionsbolaget och går igenom materialet och hur det kan användas med lärarna. Personalen får själva pröva på att göra olika övningar och reflektera över sina värderingar och fördomar.
– Det ger pedagogerna mer kött på benen att göra sådant som kan kännas tufft och minskar rädslan att göra fel. De får också verktyg att bemöta elevernas reaktioner på övningarna, säger Maja Thorsén.

Arbetet med jämställdhet började 2008 när SO-läraren Karina Solax Stridh, som senare blev kommunens jämställdhetsstrateg, startade en värdegrundsgrupp. Ett arbete som utvecklades och engagerade även Maja Thorsén, som då jobbade som lärare. Bland annat upptäckte de att omdömena för tjejer och killar såg olika ut.
– Tjejerna fick höra att de var ambitiösa och nådde sina mål. Killarna fick höra att de måste sitta still och ta med sina saker till lektionerna. När vi fick syn på det kunde vi analysera och jobba med att medvetandegöra de andra lärarna, säger hon.

Stödet från den dåvarande rektor var avgörande. Det gav arbetet legitimitet hos kollegerna. Som biträdande rektor har Maja Thorsén i dag en annan möjlighet att påverka.
– Jag kan se till att arbetet genomförs i större utsträckning än vad jag kunde som lärare. Det känns riktigt bra.
2010 beviljades Frejaskolan pengar från Sveriges Kommuner och landstings satsning Program för hållbar jämställdhet och från Europeiska socialfonden. Resurser som gjorde det möjligt att köpa in material och föreläsare samt att avsätta tid i tjänster för arbetet.

En viktig del i jämställdhetsarbetet är nolltoleransen mot skojbråk. Att knuffas och slå till varandra "på skämt" är inte accepterat. Magdalena Eberhardsson menar att skolpersonalen genom att avstyra skojbråken samtidigt bryter mot nidbilden av manlighet, att män förväntas slåss.
– Om lille Pelle hela tiden blir inknuffad i skåpen måste vi ingripa. Hur ska han kunna känna sig laddad för sin engelsklektion när han undrar om någon ska hoppa på honom på vägen dit? Om eleverna inte känner sig trygga kommer vi aldrig att få en hög måluppfyllelse.
Magdalena Eberhardsson menar att mentorspassen tre gånger i veckan är ett bra tillfälle att jobba med värdegrundsfrågor. Här har lärarna bland annat fått gå igenom med eleverna vad en kränkningsrapport är och när en sådan skrivs.

Skolan skriver också ett antal kränkningsrapporter varje år och tar upp händelsen med de inblandade eleverna och deras föräldrar.
Både Maja Thorsén och Magdalena Eberhardsson upplever att de för att några år sedan använde begreppet genus men att det nu ersatts helt av jämställdhet och jämlikhet. När det hände och varför vet de inte riktigt, men kanske handlar det om bredd.
– Jämställdhet är ett vidare begrepp och fler parametrar kan tas in. Jag tror att det kan vara lättare att diskutera då, det blir inte två läger med manligt och kvinnligt, säger Magdalena Eberhardsson.
– Ja, och vi kan utgå från diskrimineringsgrunderna, fyller Maja Thorsén i. Och fråga oss om alla är jämlika i det här klassrummet utifrån kön, funktionsnedsättning och etnisk bakgrund.

Bland de elever som gick ut nian på Frejaskolan 2013 har både tjejer och killar lägre betyg än tidigare. Något som Magdalena Eberhardsson tror beror på att eleverna är de första som avslutar grundskolan med den nya kurs- och läroplanen.
– Det gäller dock hela Sverige, så det ska bli spännande att se vad rikssnitten blir för 2013.

Dåligt intresse bland kommuner

Sveriges Kommuner och landsting har fått stimulansmedel av regeringen för att utbilda bland annat skolledare i jämställdhetsarbete. Men intresset är svalt.

Intresset för att arbeta med jämställdhetsfrågor är tyvärr ganska svagt bland Sveriges kommuner, konstaterar Torbjörn Messing på SKL. Foto: Magnus Hartman2008 fick Sveriges Kommuner och landsting, SKL, 240 miljoner kronor av regeringen i den sexåriga satsningen Program för hållbar jämställdhet. Det är den största satsningen någonsin i Europa, enligt Torbjörn Messing, som är ansvarig för utbildningen för skolledare. Men bara runt 90 av landets 310 kommuner och landsting sökte pengar för olika projekt.
Sedan dess har SKL vänt sig till de drygt 200 kommuner som inte sökte stimulansmedel, och erbjudit utbildningar i jämställdhet, bland annat för rektorer.
– Intresset har varit dåligt. Vår analys är att de som redan är genusmedvetna sökte pengar för att jobba med jämställdhet. De som är genusblinda förstår inte varför de ska gå den här utbildningen, de ser inte problemet, säger Torbjörn Messing.
När SKL tar kontakt med kommunledningen blir svaret ofta att kommunen inte vill belasta sina rektorer ytterligare, de drunknar redan i administration.

Torbjörn Messing berättar dock om en kommun som gick med på att låta SKL hålla utbildningen med villkoret att den skulle vara två dagar i stället för tre.
– När vi kom dit sa rektorerna att det var typiskt deras kommun att snåla och förkorta utbildningen. De hade velat ha tre dagar.
Torbjörn Messing menar att problemen med pojkars resultat, att flickor mår psykosocialt sämre och könssegregerade utbildningsval har funnits i 30–40 år.
– På utbildningarna säger en del rektorer att det här är inget nytt, det har vi vetat om länge. Ja, men vad har ni gjort åt det då? undrar vi. Då blir det tyst.
I slutet av 2013 kommer dock runt 60–70 kommuner och cirka 1 000 personer ha deltagit i utbildningen.

Fler nyheter

Forskare slår larm om nätmobbning av chefer

2019-11-20

Skolledare och andra chefer utsätts för nätmobbning. Det var ett överraskande resultat i forskare...

Lärarutbildningen ses över

2019-11-20

Öka kopplingen mellan teori och praktik på lärarutbildning, mer metodik, fler akademiker till...

Pilotförsök med tre terminer

2019-11-20

Kortare sommarlov och tre terminer kan bli verklighet i vissa Enköpingsskolor nästa år....

Lösning med stöd av psykologer

2019-11-20

Det började som ett arbetsmiljöuppdrag – hälsan och trivseln dalade hos några av lärarna på en...

"Vi kan lära av varandra"

2019-11-20

Det är vanligt att jämföra resultat i finsk och svensk skola. Men varför stanna vid jämförelser?...