Nr 8/13 2013-10-15

Skolledarnas pussel går inte ihop

Stor undersökning avslöjar skolchefernas tuffa arbetsvillkor

Långa arbetsveckor. Inga gränser mellan jobbet och privatlivet.
Så ser arbetsvillkoren ut för många skolledare. Många riskerar sin hälsa på jobbet.

Nu presenteras resultaten av en stor studie av bland annat skolledares arbete, privatliv och hälsa.

I våras svarade drygt 600 skolledare på en enkät som forskningsprojektet Balansakt skickade ut. För första gången finns det nu data om hur det så kallade livspusslet ser ut.
Tidigare har forskare specialstuderat olika delar av det nya arbetslivet och vad det innebär till exempel för olika arbetstagargrupper. Nu tas ett helhetsgrepp på vad den stora förändringen som till exempel ny teknik och globalisering får för konsekvenser. I undersökningen ingick också frågor om jobbets påverkan på privatliv och familj.
Nio tusen arbetstagare deltog i enkätundersökningen som var mycket omfattande. Skolledare och präster hade valts ut för att det är grupper som arbetar mycket nära människor och med stora krav från olika håll. Även arbetstagare på ett telekomföretag har intervjuats som representanter för ett telekomföretag.

Av de 1 500 skolledarna som fick enkäten svarade cirka 41 procent. En siffra som undersökningsledaren Christin Mellner är mycket nöjd med.
- Jag är tacksam att så många skolledare tog sig tid att besvara vår ganska omfattande enkät. Jag vet att skolledare har många som vill att de ska svara på enkäter av olika slag, så svarsfrekvensen är bra.
Det är på två områden som skolledarna skiljer ut sig i jämförelsen med präster och Ericson-anställda. Deras faktiska veckoarbetstid är 46 timmar, jämfört med 43 för präster och 41 för de anställda på Ericson.
- Skolledare har också ett mycket mer gränslöst arbete, både i tid och rum, säger Christin Mellner. De sätter inte gränser för sig själva och sitt arbete.
Kraven på skolledare är många – från huvudmän, lärare, föräldrar och i undersökningen kan man se att de är ofta utlämnade till sig själva att begränsa sitt arbete och arbetsuppgifter.

Fyra av fem ber inte sin närmaste chef om att prioritera bland arbetsuppgifterna, en majoritet, 53 procent, säger inte nej till ytterligare arbetsuppgifter som förs på dem, och när det är mycket att göra tar 85 procent med sig arbete hem.
Nästan hälften, 45 procent, hade under den senaste månaden ett par gånger arbetat i helgen för att kunna avsluta sina arbetsuppgifter.
En tredjedel av skolledarna sätter ingen gräns för hur mycket han eller hon läser och svarar på jobbmejl och telefonsamtal efter jobbet. 44 procent läser och svara på mejl under helgen och nästan alla svarar att de, i olika omfattning, kollar jobbmejlen utanför arbetstid.

Skolledare är i princip tillgängliga hela tiden, och i förlängningen är det en farlig utveckling för en individ, menar Christin Mellner.
- Har man oreglerad arbetstid som betyder att man jobbar mycket hela tiden oavsett rum och tid, och inte får tid för återhämtning, leder det så småningom till sömnproblem och försämrad hälsa.
- Den som inte sätter gränser för sig själv ligger illa till, säger Christin Mellner.
Det gäller att skapa en balans i livet, mellan arbete och privatliv, intensivt arbete och återhämtning. Det är viktigt för ett långsiktigt arbetsliv, men också för produktiviteten, något som arbetsgivare borde fundera över.
Det är mycket svårt att medvetet stänga av tankar på jobbet. Att läsa ett mejl på den bärbara datorn framför teven, sätter igång tankar. Det fysiska nedvarvningen stoppas upp.
Återhämtning och vila är oerhört viktigt för att kroppen och själen inte ska ta stryk.

Det finns två sätt att angripa problemen menar Christin Mellner. Dels på ett organisatorisk plan. Det är ofta ingen arbetsgivare som uttalat kräver oreglerad arbetstid av sina anställda, tiden är inte beordrad och övertiden är inte tillfällig, utan regelmässig. Det visar på ett systemfel i organisationen. Ansvaret att förändra är arbetsgivarens.
Skulle en anställd till exempel få betalt för all tid som ligger utanför den egentliga arbetstiden, skulle det bli mycket dyrt för arbetsgivaren och följden skulle bli, menar Christin Mellner, att man var tvungen att förändra organisationen.
Chefer har också ett stort ansvar som föredöme för sina anställda. Skickar man mejl sent en kväll eller under helgen, då är det en signal att det är det som räknas och det kan vara svårt som individ att stå emot. Arbetsplatsens kultur är oerhört viktig för att skapa ett hälsosamt arbetsklimat.

Men det finns också ett individuellt ansvar – till exempel att sätta gränser för sig själv och sitt eget arbete.
Oftare lättare sagt än gjort.
Det är viktigt att inte arbeta långa pass, slå vakt om pauserna – att fika tillsammans med arbetskamraterna, att hinna ta en promenad och att till exempel träna. Man måste lära sig knep för att kunna stänga av jobbet.
Att ständigt vara uppkopplad, både bokstavligt och bildligt, kräver till slut sin tribut i form av stressymptom och ohälsa.
Antalet sjukskrivna av stress ökar igen efter några år av nedgång. Försäkringskassans generaldirektör Dag Eliasson menar att vi nu ser bara början på en trend av ökat sjukskrivning på grund av stress.

Trots de många alarmerande resultaten i undersökningen som gäller skolledare, uppger många skolledare att de har en god hälsa. Det kan bero på att det är arbetsför population som svarat på enkäten, men också att det är svårt att se att man att man befinner sig i en riskzon.
- Jag vågar påstå att många har underrapporterat och att problemen är större än vi ser, säger Christin Mellner.
Det finns självklart många fördelar med ett så flexibelt arbetsliv som vi har med möjligheter att arbeta på olika platser och olika tider, det poängterar också Christin Mellner.
- Men vi måste vara medvetna om vilka risker som finns när vi har möjlighet att bestämma så mycket själva om vårt arbete.

En av fem arbetar varje helg

Här är fler resultat från undersökningen om livspusslet:
Den övervägande delen av de som besvarade enkäten var från Sverige och gifta och sammanboende. Genomsnittsåldern var 59,3 år och 55 procent var kvinnor.
I princip alla, 97 procent, hade personalansvar och de flesta, 79 procent, hade mellan 20 och 99 anställda. Endast 11 procent hade rätt till övertidsersättning och drygt två tredjedelar arbetade över en dag eller mer varje vecka.
En av fem arbetade en dag varje helg, tio procent i stort sätt varje lördag och söndag. En fjärdedel hade inte alls arbetat helg de senaste tre månaderna.
Nästan två av tre skolledare tycker att arbete kräver ofta eller nästan alltid en för stor arbetsinsats – 61 procent Mer än hälften uppger att förutsättningarna för jobbet ändras ganska ofta eller nästan alltid. 77 procent svarade att deras arbetsplats hade varit föremål för omorganisation de senaste två åren och att det på 65 procent av arbetsplatserna hade skett nedskärningar under samma tid.

Trots ett ansträngande jobb, trivs skolledarna med sitt jobb (det har också Sveriges Skolledarförbunds tidigare medlemsundersökningar visat). Nio av tio instämmer i påståendet att han eller hon trivs med sitt arbete, är ofta eller nästan alltid nöjda med kvaliteten på sitt jobb (75 procent) och yrket är det som man också önskar i framtiden (77 procent). 62 procent säger också att den nuvarande arbetsplatsen är den man önskar även i framtiden.

Kommentarer

Det finns inga kommentarer för denna sida ännu.

Fler nyheter

Skolchefer får en egen utbildning

2019-10-11

Skolans styrning och ledarskap var ett av tre prioriterade områden som Peter Fredriksson satt upp...

Dansk frihet skattas högt

2019-10-11

Två procents besparingar per år de senaste åren. Men samtidigt en frihet som är obetalbar. De...

Bilden av ohälsa bör nyanseras

2019-10-10

Bilden av en skenande ökning av psykisk ohälsa bland unga behöver nyanseras, menar forskaren Sofi...

Bygg ett centrum för skolmiljöer

2019-10-10

Inrätta en samlad kunskapsinstans som arkitekter, husplanerare och skolledare kan luta sig emot....

Full gas i smarta skolan

2019-10-10

- Vart ska du? Så fort jag sätter foten på Bobergsskolans skolgård uppmärksammas mitt besök. Två...

Fakta Projektet

Balansakt – om människors konstruktion av gränser inom och mellan arbete och privatliv, heter forskningsprojektet som Christin Mellner, på avdelningen för arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet. Det är finansierat av Afa försäkringar och i projektet ingår också Gunnar Aronsson och Göran Kecklund, båda vid Stockholms universitet.