Nr 6/14 2014-08-20

Forskaren vill se resultat som har betydelse för skolan

"Fel frågor i debatten"

Skolan är het inför valet. Alla partier har sina svar på varför resultaten sjunker och vad man kan göra åt det.
Men de frågor det pratas mest om är inte de som egentligen spelar roll, menar forskaren Erik Lakomaa. Kommunaliseringen är till exempel ett stickspår, anser han.

Det är fel frågor i skoldebatten, säger forskaren Erik Lakomaa. Han vill att politikerna i stället satsar på det som spelar någon roll för skolans kvalitet. Foto: Magnus HartmanDet var delvis en slump att Erik Lakomaa började forska om just skolan.
– Jag är inte så intresserad av pedagogik som sådan, men däremot av utfallet och resultaten av pedagogiska processer.
Kommunaliseringen av skolan var ett av de konkreta exempel han valde att studera i sin doktorsavhandling i ekonomisk historia. Den handlade om hur organisationer i offentlig sektor hanterar omställningar som tvingas på dem utifrån, till följd av exempelvis lagstiftning.
Idag är Erik Lakomaa forskare och lärare vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har anlitats som utredare av utbildningsdepartementet, varit expert åt Skolinspektionen och även jobbat med skolutveckling i kommuner. Han är politisk konsult och har en byrå som sysslar med pr, rådgivning och utredningsuppdrag.

Hans pågående skolforskning handlar om hur konkurrensen mellan skolor – både kommunala och fristående – påverkar betygen.
– Det är först på senare år som fristående skolor har blivit en direkt konkurrent till kommunala, och de flesta fristående skolor är fortfarande små.
Det tar längre tid för reformer att slå igenom i skolan än vad man kan få intryck av i den allmänna debatten, konstaterar Erik Lakomaa.
– Fortfarande går bara drygt tio procent av grundskoleeleverna i fristående skolor, en väldigt liten minoritet. I omkring hundra av landets kommuner finns inga fristående skolor alls.
Friskolor skiljer sig också åt – i storlek, pedagogik, ägarförhållanden och annat. Vilken slags friskola det rör sig om får betydelse för hur den påverkar de kommunala alternativen. Det tycker han att man bör ha i minnet i diskussionen.
Samtidigt går friskolereformen ändå att utvärdera, eftersom den genomfördes gradvis.
– Den forskning som finns visar tydligt att fristående skolor har en positiv effekt på utbildningsresultaten i den kommunala skolan, men det är oklart hur stor effekten är, säger han.

Om följderna av en den andra stora reformen på 1990-talet – kommunaliseringen – är det svårare att uttala sig. Det går egentligen inte att dra några säkra slutsatser om vad den betytt för skolans resultat, summerar Erik Lakomaa. Det finns ingen grupp att jämföra med, eftersom förändringen gjordes samtidigt i hela landet. Dessutom sammanföll den i tid med flera andra skolreformer.
Det som, enligt honom, går att säga är att kostnadsutvecklingen bröts, åtminstone tillfälligt genom kommunaliseringen. En annan effekt är att kommuner började jämföra sina skolkostnader.
– De som låg riktigt högt kunde se att grannkommunen kanske bara betalade hälften så mycket för sina lokaler eller skolskjutsar. Tidigare fanns det varken intresse eller data, man kunde inte göra jämförelser.

Bristen på data är ett jätteproblem om man vill jämföra 30-40 år tillbaka i tiden.
– Folk säger, att så såg det ut på åttiotalet, men vi vet faktiskt inte. Det påverkar skoldebatten att man gissar hur det såg ut förr och jämför med hur det är idag.
Erik Lakomaa är djupt kritisk till den utredning av kommunaliseringens effekter som Leif Lewin, professor emeritus i statsvetenskap, presenterade tidigare i år.
– Han säger att kommunaliseringen var ett misslyckande, men det finns inget som helst forskningsstöd för det. Det kan mycket väl ha varit så, men vi vet helt enkelt inte. Bara för att en effekt inträffar efteråt, behöver den ju inte bero på kommunaliseringen.
En statlig utredning hade chansen att samla in gamla uppgifter, om till exempel utbildningsresultat, på ett sätt som forskare sällan kan. Den missade man, anser Erik Lakomaa.
En annan invändning mot utredningen handlar om när man ska förvänta sig att se resultat av kommunaliseringen.
– Det måste bli en eftersläpning på minst sju år om man ska jämföra resultaten för dem som gått i den kommunala skolan med dem som gick i den statligt kommunala.

I stället för att prata om huvudmannaskapet tycker han att politikerna borde lägga krut på det som faktiskt spelar roll. Den amerikanske ekonomen och skolforskaren Eric Hanushek har visat att om lärare på en skola delas i fyra grupper utifrån skicklighet, har de elever som får de bästa lärarna efter ett år lärt sig tre gånger så mycket som de som undervisats av de minst skickliga – oavsett elevens egen bakgrund.
– Över hela skoltiden får läraren väldigt, väldigt stora effekter på utbildningsresultatet. Hanushek har räknat ut att USA skulle kunna höja sina utbildningsresultat till Finlands nivå bara genom att ersätta de 5-8 procent sämsta lärarna med medelmåttor.

Den här typen av forskningsresultat har direkt betydelse för skolledare, menar han. De handlar om ledning, styrning och rekrytering. Vad gör en rektor som ser att eleverna lär sig tre gånger så mycket för lärare X som för lärare Y? Och ur ett skolpolitikerperspektiv, var finns den största möjligheten att göra något som påverkar resultaten?
Samtidigt som många viktiga skolfrågor inte riktigt platsar på riksnivå, finns det andra som Björklund, Baylan med flera borde presentera lösningar på, anser Erik Lakomaa. Den som vill förstatliga skolan bör exempelvis beskriva hur skolpengssystemet då skulle se ut.
– Ska skolpengen sättas så att man kan fortsätta ha skolor i Stockholm, med huvudstadens löneläge och lokalkostnader? Då kommer det snart att starta skolor i Mjölby med en vinstmarginal på trettio procent.
Ett fördelningssystem som tar hänsyn lokala faktorer riskerar å andra sidan att leda till "trixande", där huvudmän försöker optimera sin verksamhet utifrån de variabler som gäller för tillfället.

Lärarlegitimationen bör också diskuteras mer på riksnivå. Där är politikerna fel ute, anser Erik Lakomaa. Kravet på legitimation minskar tillgången på folk som kan bli lärare.
– Som disputerad forskare är jag behörig att undervisa på Handelshögskolan, men inte på gymnasieskolan.
Det finns dessutom forskning som visar att lärarexamen, efter några år, har rätt liten effekt på undervisningen. Kvaliteten på svensk lärarutbildning är ifrågasatt.
– Om lärarhögskola inte spelar någon roll efter tre år i yrket, då är lösningen sannolikt inte att kräva lärarlegitimation, där kravet är att man har gått på lärarhögskola. Det är också slöseri med skattepengar, tid och energi på något som inte kan förväntas ge resultat.

Hur skulle då en skolpolitik byggd på vetenskap se ut?
Det första en politiker borde göra, anser Erik Lakomaa, är att undersöka ordentligt om ett visst förhållande faktiskt är ett problem. Är det till exempel ett problem att kommunen är ansvarig för skolan? Nästa steg handlar om valet av lösning. De åtgärder du vill göra, har de potential att faktiskt lösa det problem du vill komma åt?
– Är du intresserad av utbildningsresultaten, har frågan om vinster i friskolor till exempel ingen större betydelse, jämfört med betydelsen av vilka lärare du har på den egna skolan. Där kan du förvänta dig en jätteeffekt av rätt åtgärder.

Kommentarer

Det finns inga kommentarer för denna sida ännu.

Fler nyheter

Ingen förbättring på tio år

2021-09-15

28 skolor som i tio års tid har haft många elever som inte nått godkänt i alla ämnen, har under...

Mer tid till undervisning

2021-09-15

”Undervisningens kvalitet är viktig. Men undervisningstiden kan inte borträknas om eleverna ska n...

"Det är viktigt att vi skapar en vi-känsla"

2021-09-15

Jan Jämsä Jan Jämsä

Hälften av lärarna på Råsunda skolas mellanstadium är nya, och nästan hälften av eleverna. Arbete...

Målmedvetet arbete gav grön flagg

2021-09-15

Eleverna i årskurs 4-5 rensar ogräs och funderar på vad som ska odlas i pallkragarna. I skolträdgården odlas bland annat potatis, jordgubbar och rabarber. Foto Fredsbergs friskola. Eleverna i årskurs 4-5 rensar ogräs och funderar på vad som ska odlas i pallkragarna. I skolträdgården odlas bland annat potatis, jordgubbar och rabarber. Foto Fredsbergs friskola.

Fredsbergs friskola utanför Töreboda nominerades 2020 till Grön Flaggs utmärkelse Årets hållbara...

Problematisk skolfrånvaro - hur möter vi utmaningen?

2021-09-15

Tobias Forsell är filosofie doktor i pedagogiskt arbete. Han har en bakgrund som förskollärare oc...