Nr 8/14 2014-10-14

Från barnvakt till viktigt verktyg

Digitala resurser förändrar lärandet på djupet. Det menar Susanne Kjällander, doktor i didaktik, vars forskning visar att pekplattor i förskolan stimulerar barns kreativitet samtidigt som de samarbetar bättre och utmanar lärarnas didaktik.

Ett verktyg snarare än en barnvakt, är paddan, säger Susanne Kjällander, här med sin dotter Daisy. Foto: Magnus HartmanLugnet före studentstormen vilar över barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Löven prasslar utanför de höga fönstren i Susanne Kjällanders arbetsrum i huset nere vid Brunnsviken. Hon forskar och föreläser om lärande och digitala resurser och säger att datorer och pekplattor är mer än bara andra verktyg i stället för papper och penna.
– Digitaliseringen förändrar på djupet. Den påverkar kunskapsmonopolet, relationerna i klassrummet och vilken information eleverna har tillgång till.

Susanne Kjällander skrev sin doktorsavhandling om lärande i en digital skolmiljö 2011. Nyligen har hon genomfört två forskningsprojekt om digitala pekplattor i förskolan; "Appknapp" i Botkyrka, vars resultat presenterades i våras, och "Plattan i mattan" i Uppsala där slutrapporten kommer 2015.
Resultaten i "Appknapp" överraskade henne.
– Jag hade trott att pekplattan skulle få agera barnvakt. I stället var den hela tiden ett verktyg i ett sammanhang och förskolpersonalen tänkte pedagogiskt kring apparna och ordnade dem efter teman som språk eller ett projekt om vatten.

Hennes videoinspelningar visar att inget sker slumpmässigt utan minsta ettåring har ett syfte med sina knapptryckningar. Förskolebarnen drog också paralleller mellan den virtuella och den fysiska världen. Om de till exempel höll på med lera i ateljén tog de in surfplattan och letade reda på en lerapp där de kunde knåda på skärmen.
Förskollärarna blev mer medutforskande än ledande och en tvååring kunde visa pedagogen hur en viss sak skulle göras. Ibland var barnen intresserade av att lösa uppgiften de fått och ibland ville de spela och ha kul. På så sätt blev relationen mer jämlik och barnen utmanade lärarnas didaktiska upplägg.
– Surfplattan blev en kameleont som användes till det barnen ville: den blev en kassaapparat i en leksaksaffär eller ett tidtagarur när leksaksbilarna hade racingtävling i rutschkanan. Det ligger i linje med förskolans läroplan där personalen ska följa barnens intressen.

På de fyra förskolor som deltog i projektet fanns det en till tre pekplattor på 15–20 barn. Barnen samarbetade och hittade system för att turas om.
– Men det skulle vara bra med en surfplatta per pedagog. Förskollärarna hinner ofta inte leta appar på sin planeringstid och om pekplattan är deras eget verktyg blir de mer bekväma och kan ta hem den.
Susanne Kjällander säger att fortbildning är avgörande. Botkyrka kommun ordnade till exempel regelbundet workshops och föreläsningar för pedagogerna i projektet.
– Det är viktigt att förskolchefen ser till att de digitala resurserna ingår i ett större sammanhang. Det här är stora processer och förändringar där alla på förskolan är involverade. Satsa på att starta upp ordentligt i ett projekt där alla får lära sig använda surfplattorna.

Hon känner en oro för dokumentationen. Bilder och information skickas snabbt från pekplattan till föräldrar, något som kan minska utrymmet för eftertanke och reflektion. Det kan också påverka barnens egen röst eftersom föräldrarna redan vet allt om dagen när de kommer hem.
– Där finns en del etiska överväganden som förskolchefen behöver göra. Som hur mycket information föräldrarna ska få samt när och hur den ska skickas ut.

Susanne Kjällander bläddrar i sin bok En dator per elev – lärande i en digital skolmiljö som kom i våras och som utgår från hennes avhandling. Där studerades nio skolor. Studierna visar att eleverna är kreativa när de jobbar med datorer, mobiler och kameror, men att en stor del av lärandet blir osynligt. Många skolor jobbar till exempel med powerpoint-presentationer och eleverna har syften med allt: bilder, layout, ljud, färger, typsnitt.
– När det då bara är den hastigt hopskrivna texten i presentationen som bedöms blir de digitala möjligheterna bara något som görs för skojs skull. Barnen framstår som mindre kompetenta och en stor del av deras kunskap förloras. Där kan det vara en bra idé att ta hjälp av de estetiska ämnenas betygskriterier.

Lärarna har ofta en stark närvaro i början och slutet av ett arbetsområde, men eleverna lämnas ensamma i mitten. Det beror på att många lärare tror att eleverna klarar det självständiga arbetet bättre än vad de egentligen gör och att läraren dessutom får ta rollen som datatekniker.
– De får laga tangenter som lossnat, försöka fixa batterier som inte funkar och leta efter sladdar. Det finns sällan budget för tekniker eller IT-support, säger Susanne Kjällander och stänger av ljudet på sin mobiltelefon med guldglittrande kant som börjar ringa där den ligger i fönsterkarmen.

Fördelarna när varje elev har en egen dator eller pekplatta är att allt material är uppdaterat och eleverna kan jobba med det som intresserar dem.
– De blir bra rustade för framtiden, om vi tänker på vilka medborgare eller vilken arbetskraft vi vill ha. De måste lära sig att kommunicera digitalt och förstå att olika texter är värda olika mycket, och det gör barn redan på lågstadiet.

Sex detaljer att tänka på, enligt Susanne Kjällander

  • Avsätt pengar till kvalitetsappar och fastna inte med gratis eller lightversioner. Många gratisappar har reklam och ett förlegat genustänk. De som tar fram betalapparna har ofta tagit hjälp av pedagoger och forskare för att utforma dem.
  • Lägg inte alla pengar på hårdvaran utan se till att även utbilda personalen. Gör en samlad satsning där alla förskollärare och lärare erbjuds fortbildning genom workshops och föreläsningar. Det uppskattades av många lärare i studierna. Däremot var datorkörkort och fortbildning på egen hand inte lika omtyckt.
  • I det nya projektet "Plattan i mattan" användes pekplattorna till allt från ljud och ljus i ett musikprojekt till en stjärnhimmel under vilan eller lekmiljöer med olika väder. Projektet omfattar tre förskolor i Uppsala. Susanne Kjällander påminner dock om att surfplattan inte kan ersätta till exempel en riktig gitarr bara för att det finns en gitarrapp.
  • Ofta går elevernas resultat ner direkt efter en digital satsning. Det handlar om att det är en total omställning av hela lärandet. Det kan vara värt att ha med sig om du som skolledare drivit fram satsningen i kommunen och sedan ser hur resultaten går ner. Resultaten hämtar upp sig efter ett tag och forskning visar att de på sikt ofta blir högre.
  • Digitaliseringen ger många möjligheter i skolan om rektorn släpper lite på tyglarna och tillåter eller uppmuntrar sina lärare att "flippa" sina klassrum, att använda sociala medier och prova att göra digitala filmer, spela in musik eller tillverka egna digitala läromedel.
  • Susanne Kjällander blev förvånad över att det inte bara var de unga i personalen som arbetade med digitala resurser utan att även många äldre fullständigt brann för att tillsammans med barnen göra digitala stop motion filmer med nallebjörnar och leksaksbilar i huvudrollerna.
Fler nyheter

Regeringen har andra planer för dialogerna

2022-12-01

Vi fortsätter med kvalitetsdialogerna. Det beskedet ger Skolverket även om regeringen i sin budge...

Svårt för alla att se om likvärdigheten ökat

2022-12-01

Har svensk skola blivit mer likvärdig med det särskilda statsbidraget som ska stärka likvärdighet...

Ibis ska ge eleverna mer stöd

2022-12-01

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och...

SPSM blir sambo med Skolverket

2022-12-01

Skolverket och SPSM sida vid sida. Härnösand är först ut, fler regionala kontor ligger i pipeline.

Hej då, Skolledaren - och välkommen tillbaka!

2022-12-01

Omslag 1966 Omslag 1966

Året var 1966 när Skolledaren såg dagens ljus och kom ut med sitt första nummer. Men utgivningsbe...