Nr 8/14 2014-10-14

Malmö visar vägen

Herrens fruktan är vishetens begynnelse. Det betyder nog ingenting för de elever som visar mig vägen till rektorsexpeditionen på Malmö latinskola. Ja, egentligen vet de nog inte riktigt vad jag menar med expedition. - Men där borta, om du går förbi biblioteket, finns hon nog där, säger en av dem och släpper in mig med hjälp av sin tillträdesbricka.

Stina Josefsson visar odlingarna Foto: Martin LindeborgDen gamla devisen på den gamla delen av Malmö latinskola, mitt i Malmö, var nog viktigare för de gossar som fick börja i den nybyggda skolan 1878 än dagens nästan tusen elever.
Vishetens begynnelse idag är snarare insikten och kunskapen att om vi ska klara framtidens utmaningar, måste vi rusta oss för ett hållbart samhälle. I alla bemärkelser.
Malmö latinskola har mycket gamla anor. Den första, i anslutning till S.t Petri kyrka, startade på 1400-talet och den nuvarande i Rörsjöstaden har sin historia från 1878. Och 2013. I våras kunde efter flera års ombyggnad och visst byggnadsstrul gymnasieeleverna flytta in. Den gamla skolan är förbunden med nya lokaler för framför allt de estetiska ämnena.

Men inkråmet både skiljer sig och inte, från den tidigare skolan. Den har utöver sina program inte någon speciell "hållbar utvecklingsprofil".
- Det här är en vanlig skola, försäkrar utbildningschef Maria Jarlsdotter. Kan vi arbeta med hållbar utveckling så kan alla.
Men en stor skillnad är, att hela skolan – från skolledning till lärare och all annan personal, arbetar med lärande för hållbar utveckling.
- Vi säger lärande, inte undervisning eller utbildning, säger Maria och Sophie Nordström från Naturskyddsföreningen, med en mun. Vem Sophie Nordström är återkommer vi till.
Den gängse beteckningen är utbildning för hållbar utveckling, UHU, eller ESD – Education for Sustainable Development. Eller den som skolan använder - LHU, lärande för hållbar utveckling. Förkortningarna är många.

Sophie Nordström, Bastian Anevelid Uller, Maria Jarlsdotter och Stina Josefsson Foto: Martin LindeborgMaria Jarlsdotter har arbetat med hållbarhet länge. Varit rektor för skolor som arbetat med grön flagg, certifieringar med flera projekt.
- Jag är mycket stolt över det. Men det har gnagt i mig länge - varför överlever inte projekt utan eldsjälar?
Det var svårt att få till uthållighet och hållbarhet i vardagen.
- Här på Malmö latin ligger lärande för hållbar utveckling som ett raster över all undervisning, säger Maria Jarldotter.
Uppdraget finns i styrdokumenten, men också i den avsiktsförklaring som Malmö Stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen slöt i september för två år sedan om att göra den nya skolan Malmö latin till en modellskola under tre år – 2013-2016.
Syftet är att "skapa en modellskola som ligger steget före och visar vägen för hur skolan kan minska sin egen miljöpåverkan, fördjupa kunskaper inom miljö- och naturvård och som arbetar med attityder kring de förändringar som individ och samhälle är i behov av att genomgå för att stödja en hållbar utveckling".
Maria förtydligar:
- Ge hopp inför framtiden. Få in hållbar utveckling i stort som smått.

Det handlar inte bara om miljöfrågor. I Malmö, som kanske ingen annan stad i Sverige präglas av segregation, är till exempel vikten av social hållbarhet betydelsefull.
Redan till avslutningen i våras fanns exempel: Queer Kids – bilder, texter och katalog skapade för konferensen Nordiskt Forum i juni, Malmö the True Story – Malmöelevers berättelser om sin stad, som ligger till grund för pjäsen Vilja väl, som ska visas för gymnasieelever under hösten.
Det handlar också om att ha hållbarhetsfrågorna "i ryggraden" när man lägger upp undervisningen. Att använda och välja texter med utgångspunkt i ett hållbarhets- eller demokratiperspektiv. En hållbarhetssystematik i hela skolans vardag.

För skolledningen är det också till exempel en fråga om hur hållbarhetsfrågorna avspeglas i kompetensutvecklingsplanen och att utvärdera hur det faktiskt slår igenom i undervisningen.
Eller ett uppdrag för förstelärarna?
- Nej, svarar Maria Jarlsdotter bestämt. Det här är ett uppdrag för skolledningen! Vi ska inte parkera det här i någons knä.
Sophie Nordström är projektledare för modellskolan från Naturskyddsföreningens sida. Hon är anställd av den, men har sitt arbetsrum på skolan och ingår som en naturlig del av skolans personal.
Utgångspunkten för Naturskyddsföreningens engagemang i Malmö latin är ett beslut på föreningens stämma 2010. Det var dags att ta tag i skolfrågorna igen, något som man tyckte sig ha tappat.
Naturskyddsföreningen har en historia med ett mycket stort skolengagemang. Många av dess medlemmar är också lärare. Men runt sekelskiftet försvann skolfrågorna på agendan.
Med stämmobeslutet i ryggen, sökte föreningen en kommun att samarbeta med om en så kallad modellskola.
Naturskyddsföreningen sökte en stark skolledning, med stöd från den politiska förvaltningen att samarbeta med. Valet föll på Malmö och den nya skolan.

Malmö högskola är också med som partner där lärarutbildningen kommer att få nytta av erfarenheterna från modellskolan.
När de tre åren med modellskolan är slut ska det, enligt de riktlinjer som har dragits upp, finnas en spridning av projektets lärdomar, inte bara till Malmö utan till Skolsverige i sin helhet. Seminarier om innovativa undervisningsmetoder och modeller för hur skolan kan skapa handlingskompetens och engagemang och visa att det går att ställa om, ska genomföras. Förhoppningsvis ska också modeller på lärande om hållbar utveckling, kunna spridas vidare till Skolverket och andra myndigheter.
Ett drygt läsår har modellskolan redan arbetat. Märks det något på eleverna?
- Våra elever ställer kritiska frågor och verkar inte så lättövertygade om saker och ting, säger Maria Jarlsdotter. Deras kritiska tänkande har spetsats till.

Eleverna vill förändra - men går det i Malmö?

Världen står inför stora utmaningar när det gäller miljön och hållbarheten. Men inte just här hos oss, i Malmö.
Så kan man sammanfatta hur de alldeles nya eleverna i vid Malmö latinskola tyckte när de började i årskurs ett för ett år sedan.

När skolan nyöppnades och de nya gymnasieeleverna började sina program, genomfördes på projekts uppdrag en så kallad nollmätning.
Vad tyckte och tänkte eleverna som klimatförändringar, miljöproblem i Sverige, om vårt ansvar att ändra vårt sätt att leva (om vi har något sådant). Och om jag som enskild medborgare har möjligheter, vilja och ansvar att förändra?
En majoritet av eleverna både ville och förändra världen i en mer hållbar riktning, och ta ett personligt ansvar, visade nollmätningen.

Men inte alla. Mellan 20 och 30 procent kunde enligt undersökningen, betraktas som ganska likgiltiga inför den frågan.
Många elever svarade att de saknade kunskap om hur man skulle kunna förändra i närområdet eller på näringslivets arena (till exempel genom företag).
Malmö latins elever är dock hoppfulla – det går att på sikt förändra samhället. Tre av fyra anser det. Men miljöproblemen i världen är svårare att komma till rätta med. Nästan hälften av eleverna är tveksamma till om de går att lösa.
En målsättning med projektet Malmö latin är att skapa handlingskraft och tilltro till egna möjligheter.
När de första eleverna slutar gymnasiet, våren 2016 kommer facit. Då ska deras attityder undersökas igen.

Fotnot
Undersökningen heter Med sikte på hållbarhet och är genomförd av Kairos Future.

Startskott för ett nytt samarbete

Nu inleder Sveriges Skolledarförbund ett samarbete med Naturskyddsföreningen för att sprida kunskap om lärande för hållbar utveckling.

I början av oktober skrev Sveriges Skolledarförbund Naturskyddsföreningen på en avsiktsförklaring om ett framtida samarbete.
- Vi vill ha samarbete med de som arbetar med en hållbar samhällsutveckling, när det gäller miljön - både den fysiska och psykiska miljön - men också kring ekologi. Hur bygger vi ett hållbart samhälle för barn och deras barn, det är en viktig fråga för oss, förklarar förbundsordförande Matz Nilsson.
- Men också hållbarhet kring mångfald, att var och en får vara den man är och känna sig välkommen. Det här är ett led för att arbeta med starka partner kring frågor om miljö, mångfald och barn och elevers rätt till en skola utan kränkningar och mobbning.
- Vi tar ansvar och visar att vi verkligen står upp för en hållbar resursanvändning och för elevernas rätt.

Avsiktsförklaringen om samarbetet gäller under tre år.
Sveriges Skolledarförbund tar på sig att sprida kunskap om Naturskyddsföreningens arbete om lärande för hållbar utveckling. Tillsammans ska parterna kartlägga skolledares attityder och kunskaper om det och Naturskyddsföreningen kommer att medverka i utbildningsinsatser och förmedla kontakter kring sakfrågor inom klimat, hav, skog med mera.
Dessutom tar Naturskyddsföreningen på sig att uppmärksamma förbundets arbete med den yrkesetiska koden där det bland annat står: "I det samhällsansvar som åvilar en skolledare, ska skolledaren i sitt agerande utgå från värnandet om det hållbara samhället i ett globalt perspektiv".

Den första gemensamma aktiviteten sker redan den 7 november då konferensen Rädd eller förberedd?- så skapar skolan handlingskraft och framtidstro anordnas i Stockholm. Mer information på skolledarna.se

Fler nyheter

Politisk strid om Beos framtid

2019-05-27

Förra året innebar ett trendbrott för anmälningar till Beo, barn- och elevombudet. De minskade me...

Syv-utredning får kritik av förbundet

2019-05-27

Gör om, gör rätt – så skulle man kort kunna sammanfatta Sveriges Skolledarförbunds remissvar på...

Referenser allt mer viktigt i skolan

2019-05-27

Att ge positiva referenser om medarbetare är inte så svårt. Är du negativ blir det mer av en...

Återväxt hett ämne på skolriksdagen

2019-05-27

Två tusen politiker, skolchefer, rektorer och andra skolmänniskor samlades i Stockholm under två...

Elever i behov av stöd vittnar om otrygghet

2019-05-27

Lyssna. Prata med eleverna, inte om dem. Det var huvudbudskapet när Specialpedagogiska...